Mitt Sydafrika

La Réunion – en ö för äventyrslystna!

2016-10-17 10:20 Kommentera
Kategori: Natur, Sport, Södra Afrika, Vandring, Äventyr

Réunion är en liten, liten bit av Frankrike mitt i Indiska Oceanen. Denna kombination är nästan oslagbar. Dels har man europeisk ordning och reda; bra vägar, fungerande kollektivtrafik och ett socialt system som gör att fattigdom, utbildning och sjukvård är helt annorlunda än på närliggande öar. Dels har man en avslappnad livsstil, tropiskt klimat, ett överflöd av frukt och grönt samt (naturligtvis) mycket god rom!

Réunion är en ung ö med dramatiska bergsformationer och en av världens mest aktiva vulkaner. Det är ett paradis för naturentusiaster och äventyrslystna. Jag spenderade drygt två veckor här tillsammans med min man, och vi upplevde nya äventyr och utmaningar varje dag!

Screen Shot 2016-10-17 at 10.23.11.png

VANDRA I CIRQUE DE MAFATE
Mafate är en av de tre gamla vulkankratrarna mitt på ön. Dess otillgänglighet gjorde den till en tillflyktsort för förrymda slavar på 17 och 18-hundratalet, och så småningom skapades några små byar. Idag bor ca 800 personer i Mafate, dit man endast kan ta sig antingen till fots eller med helikopter. I byarna finns små vandrarhem där man kan bo i enkla rum (privat eller sovsal) med delad dusch och toalett. Frukost och en traditionell middag ingår i priset. Vi vandrade här i sex dagar och njöt av varje minut. Lederna är tuffa, med väldigt mycket upp och ner, men omgivningarna är så vackra att man nästan tappar andan!

30.jpg
Vy över Marla, en av de små byarna i Mafate
5.jpg
Naturen spelar utan tvekan huvudrollen i Mafate

BESÖK VÄRLDENS MEST AKTIVA VULKAN
Piton de la Fournaise är en sk. Shield Volcano, vilket innebär att dess utbrott består av ett långsamt lavaflöde (inte stora explosioner). Senaste utbrottet var i september 2016. Det går att vandra upp till toppen av kratern, men tyvärr missade vi detta eftersom det fortfarande var för varmt efter utbrottet. I stället gav vi oss djupt ner under market, och utforskade lavatunnlar som skapades under ett stort utbrott 2004. Med pannlampa, knä och armbågsskydd vandrade, kröp och ålade vi oss genom tunnlar som skulle kunna vara tagna direkt från en sci-fi film.

35.jpg
Månlandskapet i området runt Piton de la Fournaise
Edited-43.jpg
En av de trängre passagerna i lavatunnlarna

CANYONING
Med höga berg och många vattendrag är Réunion perfekt för canyoning. Vi bestämde oss för en heldag i Bras Rouge utanför lilla bergsstaden Cilaos. Vi gjorde absailing nedför vattenfall, simmade genom djupa skrevor, rutschade i full fart på naturliga kanor och gjorde en alldeles galen nedhissning från en 45 meter hög bro med hjälp av ett tunt litet rep. Vattnet var iskallt, och många av absailing, hopp och kanor var höga och fartfyllda. Om man gillar att utmana sig själv är detta en enormt rolig och adrenalinfylld dag.

Canyoning-1.jpg
Iskallt vatten och tekniska passager; perfekt för att öka adrenalinet!
Edited-57.jpg
Titta upp; ser du bron? Därifrån kom vi ner!

FLYGA
Att flyga över Réunions vackra berg, vulkanen och den fantastiska kusten är något man inte får missa. Välj mellan helikopter, små flygplan eller paragliding. För den ultimata upplevelsen, ta en helikoptertur som går högt över bergen och djupt ner i dalarna. Det är inte billigt, men definitivt en upplevelse du aldrig glömmer. Vi valde en lite lugnare paragliding, där vi seglade högt över marken och landade på stranden.

Heli Reunion.jpg
Bild från Reunionisland.net
Edited-7.jpg

DYKA
Många av Réunions rev ligger ganska grunt (12-20 meter), vilket gör dykningen perfekt för den som gillar vackra färger och känslan av att vara i ett akvarium, omgiven av fiskstim i alla former och färger. Eftersom Franska säkerhetsföreskrifter gäller, så har alla dykfirmor väldigt bra utrustning, och rigorösa säkerhetsregler (något jag ibland kan sakna här i Afrika).

IMG_7151.JPG

CYKLA NEDFÖR I FULL FART
På downhill mountainbikes (med dubbla fjädringar och extremt bra bromsar) och iförd full skyddsutrustning kan man kasta sig ut för en drygt tre mil lång backe som börjar på 2,000 meters höjd och slutar på stranden. Det finns allt från ganska enkla spår till enormt tekniska passager, beroende på din kapacitet. Vi gjorde en kombination av nybörjare och nivå två, som innebar snabba spår blandat med utmanande single tracks med branta bitar och stenar/rötter att navigera.

Edited-66.jpg
Edited-68.jpg

Réunion är verkligen ett paradis för dem som gillar natur och äventyr! Lägg till detta ett härligt klimat, god mat och billig rom så kan det knappast bli bättre!

Reunion3.jpg

2016-10-17 10:20 Kommentera
Kategori: Natur, Sport, Södra Afrika, Vandring, Äventyr

Öknen blommar!

2016-09-22 15:46 Kommentera
Kategori: Natur

Som lovat kommer här en uppdatering från min resa till Namaqualand, och vårblommor i öknen. Södra Afrika upplever just nu den värsta torkan på över 35 år, pga en så kallad "super El Niño". Detta har gjort att blomsterprakten är mindre än vanligt på flera ställen där många plantor ligger som frön och vilar i väntan på ordentliga regn. Men trots detta fick vi uppleva en fantastiskt skådespel! Här kommer några bilder.

Vårblommor-1.jpg
Vårblommor-2.jpg
Vårblommor-4.jpg
Vårblommor-5.jpg
Vårblommor-6.jpg
Vårblommor-7.jpg
Vårblommor-8.jpg
Vårblommor-9.jpg
Vårblommor-3.jpg

Att jag njöt var en underdrift! Dagar som dessa kan knappast kallas för jobb ;)

För mer information om att besöka Namaqualand, besök SANParks hemsida

2016-09-22 15:46 Kommentera
Kategori: Natur

Vår i Sydafrika

2016-09-02 19:00 Kommentera
Kategori: Natur

Första september är officiellt Spring Day i Sydafrika. Lite beroende på vart i detta stora land du bor, kan det betyda olika saker. Hos oss i Pretoria har vi redan passerat den vecka som känns som vår. Då man plötsligt vaknar på morgonen utan att det är svinkallt i rummet. En vecka senare är det högsommarvärme, och redan ganska varmt på nätterna. I trädgården knoppas och blommar det för fullt nu, och fåglarna bygger bon i en rasande takt. Citronträd och jasmin sprider ljuvlig doft, och clivian tävlar med strelitzian om att vara trädgårdens vackraste.

image.jpg

I de västra delarna av landet kan det fortfarande vara ganska kallt vid den här tiden blite aprilväder skulle man kunna säga, med en solig och vacker dag följat av kyla och regn. På vissa ställen liggen det tom snö på de högsta bergstopparna. Det är här, där regn och värme varvas, som våren kommer till sin fulla rätt. Ängarna översållas av blommor i alla former och färger, och lite längre norrut blommar öknen upp för ett par korta veckor.

Jag har upplevt blomsterprakten på ängarna norr om Kapstaden, men ännu inte fått se när öknen blommar. Men det tror jag snart det blir ändring på! Jag är just nu i Swakopmund på Namabias västkust, och på väg att resa söderut mot den blommande öknen tillsammans med en grupp svenskar. Vi har massor av häftiga upplevelser framför oss, som sanddyner, Oranjefloden och Fish River Canyon, och det känns knappt som jobb! Men för mig är det den blommande öknen som hägrar. Förhoppningsvis kommer det en uppdatering om någon vecka. Man ska ju ha tur att pricka in en solig dag, annars öppnar sig blommorna inte. Håll tummarna!

image.jpg
image.jpg
image.jpg
image.jpg
image.jpg

2016-09-02 19:00 Kommentera
Kategori: Natur

Vinternöjen i Sydafrika

2016-08-02 14:53 Kommentera
Kategori: Mat och vin, Natur, Sport

Juli är precis slut, och med det känns det som vi går mot bättre tider här på södra halvklotet. Dagarna börjar bli längre, och snart blir det varmt igen. Här i Gauteng är vintern kall men klar; soliga dagar (det är vår torrsäsong, och vi ser knappt ett moln från juni till september) med temperaturer runt 20 grader, och kalla nätter som kan gå ner emot nollan. Det låter kanske inte så illa, men de kalla nätterna sätter sig i väggarna på våra hus som är oisolerade, dragiga och har enkelglas i fönstren... Sen är det ju så att temperatur är ett relativt begrepp. Här tar vi fram mössa och vantar om det ska vara under 20 grader på dagen!

Vinter-1-5.jpg
Även om det är soligt och fint på vintern väljer vi jacka och halsduk! Bilden tagen i downtown Johannesburg där det finns mycket street-art att beundra

Vintern är den perfekta utomhussäsongen här, i alla fall om man gillar sport. Det är lagom varmt, solen bränner inte lika mycket som på sommaren, och det är torrt och fint i marken. Min favoritårstid för mountainbike! Vi cyklar i ett naturreservat som ligger ca 10 minuter utanför Pretoria, där det finns gott om vägar och stigar and varierande svårighetsgrad. Ett extra äventyrsmoment är också att här finns vilda djur. Inga rovdjur, men giraff, gnu, zebra och struts för att nämna några. Jag är lite rädd för strutsarna. Det känns fel att en fågel ska vara så stor, och det faktum att de har större ögon än hjärna gör mig inte mindre orolig... Men närmast en olycka var jag med en giraff en gång. Jag cyklade på en stenig stig, och hade full fokus på att inte ramla, så jag insåg inte att det var giraffben och inte träd framför mig! Vem som blev räddast kan jag inte svara på, men giraffen tog sig därifrån bra mycket snabbare än mig.

Vinter-1.jpg
Afrika ger hög utdelning på äventyrsfronten, även under en vanlig söndagstur på cykeln
Vinter-1-7.jpg
Jag känner mig inte helt säker i närheten av en fågel som är större än mig, med en hjärna mindre än en valnöt...

Vintern är också en bra tid att äta god mat. På sommaren föredrar jag lättare rätter, men nu på vintern är det gott med mustiga grytor och varma soppor! Häromveckan åt vi en 10-rätters middag på en restaurang i Johannesburg som heter Cube, och i helgen blev det en 7-rätters på Fermier; ett mysigt ställe i Pretoria. Men vi lagar också gott hemma, och just nu ligger lamm högt på listan. Lammköttet från halvöknen Karoo är nog bland det bästa i världen! För att få klassas som Karoo Meat of Origin måste djuren vara frigående och beta på marker med inhemsk vegetation som är rik på vilda örter. Oslagbart!

Vinter-3-3.jpg
Lammsida och file på Cube
Vinter-1-6.jpg
Vaktel på Fermier
Vinter-2-3.jpg
Anka på Cube

Naturligtvis är det rött vin som gäller på vintern. Sydafrika gör fantastiska rödviner, och en mustig Pinotage eller en fin Bordeauxtyp är inte helt fel till en gryta. Men min egen favorit är Pinot Noir; en druvsort som Sydafrika inte är speciellt känd för men som vissa distrikt (framförallt Hemel en Aarde) gör fantastiskt fina viner av.

Vinter-1-4.jpg
Creation Wines i Hemel en Aarde gör bedårande Pinot Noir; här kombinerad med getost och rödbeta i olika former

Så även om vintern kan vara jobbig (tex när det är 12 grader i köket på morgonen), så har vi en hel del som livar upp även denna tid av året. Vintern bjuder också på vackert bleka färger i guld och brons, samt alldeles spektakulära solnedgångar.

Vinter-3.jpg
Vinter-2.jpg

2016-08-02 14:53 Kommentera
Kategori: Mat och vin, Natur, Sport

Sydafrikas bästa safari

2016-05-22 14:34 1 kommentar
Kategori: Allmänna tips, Djurliv, Natur

Jag får ofta frågan om vart man upplever Sydafrikas bästa safari. Svaret på denna fråga är naturligtvis subjektivt, men jag ska ge dig min åsikt. Under mina tio år i Sydafrika har jag haft privilegiet att besöka väldigt många olika safarilodger, både genom jobbet och privat. Jag tröttnar aldrig på spänningen när man rullar ut i buschen i en öppen bil! Vad kommer vi få uppleva den här gången? Varje tur är annorlunda, och varje tur är magisk! Men vissa safarin är bättre än andra. För mig är det allra viktigaste känslan av att vara mitt i Afrikas vildmark. Här är några saker som jag tycker bidrar till det:

Att man har stora ytor av vildmark runt sig. Även om många reservat i Sydafrika är relativt stora, så finns det inget som kan jämföra sig med Greater Kruger (Krugerparken och omkringliggande private reservat) som tillsammans med nationalparkerna Gonarezhou i Zimbabwe och Limpopo i Mozambique heter Great Limpopo Transfrontier Park och är 35,000km2. Detta är ett av de största vildmarksområdena i Afrika, och känslan av att vara en del av detta är obeskrivlig!

Att man inte ser några stängsel. På mina favoritställen ser man inte några stängsel efter att man har åkt in genom grinden till området (alla reservat som har stora djur är instängslade, även Krugerparken, eftersom mötet mellan lokalbefolkningen och djur skapar en risk för båda parter). Jag tycker också bäst om de lodger som inte har något stängsel runt byggnaderna, där djuren strövar fritt framförallt nattetid.

Safari-1.jpg
Ytorna är enorma, och man känner sig so en liten, liten del av något riktigt stort
Safari-6.jpg
Att ha privilegiet att få vara mitt i Afrikas vildmark är det allra häftigaste med safari tycker jag

Att man kan köra offroad. I nationalparker (tex Krugerparken) får man inte köra utanför det etablerade vägsystemet. Detta gör att man ofta bara ser djuren på väldigt långt håll. I privata reservat kör de flesta offroad, men hur mycket och för vad kan variera. Jag tycker det är mest givande att åka på safari där man kan köra offroad för alla Big Five (naturligtvis inom gränser för vad som är respektfullt gentemot nature och djuren).

I många privata reservat, tex Timbavati, Sabi Sands och Manyeleti, där lodgerna jag nämner som exempel i denna artikel, ligger kör man offroad för alla av de Big Five. I andra reservat har man begränsningar som tex att man endast gör det för katterna, eller inte får köra för nära elefanterna.

Safari-3.jpg
Ett möte som detta är omöjligt om man inte kan köra offroad
Safari-9.jpg
En upplevelse få förunnad

Att det inte är för mycket folk. Safari är en naturupplevelse, och ska njutas i små grupper. Den bästa safarin har man på ställen som begränsar hur många bilar får finnas vid djuren. Blir det mer än tre bilar känns det som man sitter i en trafikstockning… Men nästan lika viktigt är att lodgen inte har plats för så många gäster.

Umlani Bush Camp har endast 9 rum. Alla måltider äts vid gemensamma bord, och man känner sig som en stor familj. På safari står exklusiva möten med djur i huvudfokus (lika mycket för turisternas nöje som djurens välmående) och antalet bilar på ett ställe begränsas och kontrolleras genom radiokontakt.

Safari-5.jpg
Matsalen på Umlani Bush Camp, där man äter alla måltider gemensamt

Att byggnader smälter in i miljön. Det är bushen som ska spela huvudrollen, och byggnader ska utvecklas i harmoni med detta. Jag bor hellre i en enkel rondavel där ljus och ljud släpps in, än i en kompakt byggnad som är helt tätat för att kunna vara luftkonditionerad. Tält är den allra bästa upplevelsen tycker jag!

Khoka Moya har ett helt underbart camp där alla gemensamma utrymmen är öppna för att släppa in naturens ljud, ljus och dofter. Rummen består av tält byggda över en fast grund, med spolande toaletter, varma duschar och sköna sängar. Tälten står så lång ifrån varandra att man känner sig som en ensam campare mitt i Afrikas bush. Då och då passerar elefanter och andra djur som strövar in för att dricka i den lilla dammen i mitten av campen.

Safari-7.jpg
Khoka Moyas tält smälter in i naturen, och låter gästerna känna sig som en del av vildmarken
Safari-4.jpg
Många safarilodger som prioriterar mötet med naturen har underbara uteduschar i sina rum

Att lodgen respekterar både människor och miljö genom sitt sätt att driva verksamheten. Att människor från de lokala byarna anställs, och att man köper så mycket varor och tjänster som möjligt i närområdet. Att man värnar om miljön genom att reducera sitt ekologiska fotavtryck är självklart tycker jag (men inte alla lodger håller med).

Utöver att anställa lokalt så stöttar Ulusaba de närliggande byarna genom sin välgörenhetsorganisation Pride n Purpose. Man uppskattar att runt 35,000 människor i 6 olika byar drar fördelar från denna organisation (genom förbättrad tillgång till vatten, mat, utbildning och sjukvård).

Screen Shot 2016-05-22 at 14.13.20.png

Så för mig är svaret på frågan på vart man får Sydafrikas bästa safariupplevelse:

I ett av de private reservaten i direkt anslutning till Krugerparken.

Jag har nämnt några av mina absoluta favoriter i texten, men fortsätt följa bloggen för jag planerar en "studieresa" till Krugerområdet snart och lovar att göra en stor utvärdering av så många lodger som möjligt!

Och så sist, men inte minst, här är mitt topptips för att få en helt fantastisk safari:

Fokusera inte bara på the Big Five. Även om det är fantastiskt att få se dessa djur, så finns det så mycket annat. Ljuset, ljuden, de små sakerna och känslan av att vara i detta enorma vildmarksområde. Siluetten av ett träd mot den blodröda himlen i solnedgången, hur fåglarna vaknar till liv tidigt på morgonen och de underbart vackra ögenen på den underskattade impalan är bara några exempel.

Safari-2.jpg
Safari-12.jpg

2016-05-22 14:34 1 kommentar
Kategori: Allmänna tips, Djurliv, Natur

Roadtrip med Marilyn, del två

2016-04-10 21:18 Kommentera
Kategori: Namibia, Natur

Från Swakopmund leder vägen norrut mot den ödesmättade Skelettkusten. Förrädiska sandbankar har lett till många skeppsbrott här, och landet är livlöst med undantag för de långsamt växande sanddynerna. Man förstår varför Portugiserna som seglade i dessa vatten för mer än 600 år sen gav kusten namnet "helvetets portar". Vid vägens ände ligger Terrace Bay som en sista utpost innan vildmarken tar över totalt. Några utspridda hus, en enkel bensinstation och en radiomast hukar i dimman för den vassa sydvästvinden.

Marilyn2-5.jpg
Vid Skelettkustens grind
Marilyn2-3.jpg
Diego Cao, den förste Europe att sätta fot på Namibias kust, reste ett stenkors i sin nations namn 1484.
Marilyn2-4.jpg
Skelettkusten är ogästvänlig och lever upp till sitt rykte en dimmig dag som denna

Vi lämnar Skelettkusten och rör oss mot Spitzkoppe, det stora berget som sags kalla människor till sig från långväga. Här har Sanfolket lämnat sina tecken; en noshörning som pekar mot vattenkällan och en shaman som satts i trans, halvt människa halvt best. Kanske är det därför berget kallar; för att visa sina livsnödvändiga vattenkällor och för att samla människor i andlighet och ceremoni. Vi slår upp våra tält i en flammande solnedgång, och sover under miljoner klara stjärnor. När gryningen kommer hälsar vi solen tillsammans med det uråldriga berget.

Marilyn2-1.jpg
Solnedgång vid Spitzkoppe, berget som Sanfolket samlades vid för tusentals år sen
Marilyn2-2.jpg
Tidig morgon i vårt läger

Damarafolkets land är kargt. Trots detta klamrar sig Mopaneträden fast i det tunna lagret jord där floden dragit sig djupt ned i marken. Herdeträdens stammar är en spöklik kontrast mot den röda jorden. Som skuggor av förfäderna som vandrat här i tusentals år.

Marilyn2-1-2.jpg
Spöklika lyser stammarna vit mot den röda marken

På Etoshas slätter betar tusentals antiloper och zebror invid den väldiga vidden som gett platsen sitt namn; hägringarnas land. Den heta luften dallrar över den torra marken, och hjärnan skapar rörelser och mönster som egentligen inte finns. Jag kan känna hur överväldigande denna upplevelse måste ha varit för Karl Johan Andersson när han stod här som en av de första vita människorna i mitten på artonhundratalet. Från en barndom i Värmland till en upptäcktsresa utan slut i Afrikas vildmark.


Marilyn2-7.jpg
Etosha i tidigt morgonljus
Marilyn2-9.jpg
Etoshas vita öken täcker över 5,000km2
Marilyn2-6.jpg
Detta land visar ingen nåd
Marilyn2-10.jpg
Vackert som ett vykort; en scen som kanske mötte Karl Johan Andersson för över 150 år sen?
Marilyn2-8.jpg
Solen går ner över Namibias slätter

2016-04-10 21:18 Kommentera
Kategori: Namibia, Natur

Pingviner i Afrika?

2016-02-25 18:14 Kommentera
Kategori: Djurliv, Garden Route, Kapstaden, Natur

Pingviner är kanske inte något man förknippar med Afrika, men det finns faktist en art på kontinenten. Den Afrikanska Pingvinen häckar längs Namibias och Sydafrikas sydvästliga kuster. Strax utanför Kapstaden finns två fastlandsbaserade häckningsplatser; Boulders Beach och Stony Point. Ett besök till en av dessa unika platser (de enda fastlandsbaserade häckningsplatserna i hela Sydafrika) är en upplevelse man inte ska missa.

I början av 1900-talet fanns det uppskattningsvis 1,5 miljoner Afrikanska Pingviner. Hundra år senare fanns det mindre än 150,000, och idag uppskattar man att det endast finns 50,000 kvar. Anledningen till denna dramatiska minskning är en kombination av överfiske (vilket har lett till att pingvinerna måste simma långa sträckor för att jaga), äggplockning för restauranger i mitten av 1900-talet (detta var otroligt destruktivt, eftersom man några dagar innan man skulle plocka slog sönder all ägg i kolonin för att garantera färskheten) utbrett skördande av guano (som pingvinerna använder för att bygga bon av) och oljeutsläpp. Man uppskattar att om utvecklingen inte bromsas kommer den Afrikanska Pingvinen vara utrotad inom 10 år!

IMG_5312.JPG
Man kommer otroligt nära de små liven, men akta! De har vassa näbbar.

Boulders Beach är fantastiskt vackert, med vit sand, blågrönt hav och stora stenbumlingar (som gett stranden sitt namn). Här häckar ca 2,500 pingviner på stranden och i omkringliggande buskage. Reservatet ligger behändigt i Simonstown, längs vägen till (eller från) Godahoppsudden och med gott om restauranger samt en trevlig badstrand i närheten.

Afrikansk Pingvin-1-3.jpg
Boulders Beach: vacker som en tavla

Stony Point är en vildare upplevelse, med vassa klippor där höga vågor slår in. Här häckar drygt 2,000 pingviner. Reservatet ligger utanför Bettys Bay längs kustvägen mot Hermanus. I och med att det ligger lite utanför det riktigt högtrafikerade turiststråket är det oftast lite mindre folk här. Det ligger lite avsides, med endast ett enklare cafe i anslutning, men vill man ha mindre trängsel är detta ett mycket bra alternativ. Vägen hit, Clarens Drive, går längs False Bays östra sida och är overkligt vacker.

Afrikansk Pingvin-1-2.jpg
Stony Point: vilt och vackert
IMG_5313.JPG
Clarens Drive slingrar sig längs denna vackra kust

Även om det går att se pingvinerna utanför det officiella South Africa National Parks området i Boulders vill jag slå ett slag för att betala sin entréavgift (ZAR 60) och gå hit. Pengarna går till arbetet att bevara pingvinerna, och andra utrotningshotade djur och växter. Även i Stony Point kan man stanna utanför entrén och se mycket pingviner. Men naturligtvis ska man bidra, och här är avgiften bara ZAR 10 till Cape Nature.

Vill man lära sig mer om de Afrikanska Pingvinerna, och se rehabiliteringsarbete som tex matning av föräldralösa ungar kan jag rekommendera South Africa Marine Rehabilitation & Education Centre i Port Elizabeth och African Penguin & Seabird Sanctuary i Gansbaai.

Afrikansk Pingvin-2.jpg
Nyfiken filur på SAMREC i Port Elizabeth
IMG_2574.JPG
En mager och svulten pingvin får lite kärlek i väntan på färsk fisk hos APSS

2016-02-25 18:14 Kommentera
Kategori: Djurliv, Garden Route, Kapstaden, Natur

En morgon med surikater

2016-02-14 10:49 Kommentera
Kategori: Djurliv, Karoo, Natur

Natten var bitande kall, som så ofta i detta halvökenlandskap som Sanfolket kallade Karoo – Törstens Land. Vi hade samlats tidigt för att finnas på plats vid en surikatfamiljs lya i tid för soluppgången. Som publik på en naturteater bänkade vi oss i en halvcirkel runt lyan med våra campingstolar. I en explosion av rosa och orange steg solen, och nattens kyla sveptes långsamt bort. Ridån hade gått upp.

Surikat Safari-1-2.jpg

Snart värmdes våra ryggar där vi satt, tysta och stilla i väntan på föreställningen. Och så plötsligt! Ett litet huvud som sticker upp ur lyan! Den surikat som kommer upp först har en vaktroll, men uppenbarligen sågs vi inte som ett hot och han sträckte upp sig i sin fulla längd och tjattrade lite lågt till familjen. Snart dök de upp, en efter en, och ställde sig med magen mot solen för att värma sig efter den kalla natten.

Surikat Safari-5.jpg
Surikat Safari-3.jpg
Surikat Safari-4.jpg

De brydde sig inte ett dugg om våra klickande kameror, så länge vi inte gjorde några hastiga rörelser. Vår guide Devey har följt surikaterna i naturreservatet där vi befann oss i flera år i forskningssyfte, och de har långsamt vant sig vid människor. Fast tama är de inte, bara toleranta med att ha en stillsam publik vid morgonsolningen.

En efter en gav sig surikaterna ut i den lågväxta, karga naturen för att hitta mat. Deras föda består mest av insekter, men de kan även äta spindlar, ödlor och ägg. I Sydafrika kallas surikaten för meerkat, vilket betyder havskatt på Afrikaans. Men trots att de har ett kattliknande utseende är de inta alls besläktade med kattdjuren. Surikaten är en typ av mungo, den enda i genuset Suricata.

Surikat Safari-2.jpg

Den fantastiska föreställninger arrangerades av Meerkat Adventure Tours på hotellet De Zeekoes naturreservat. Gäster på hotellet har förtur till bokningar, och får rabatterat pris. De Zeekoe är ett perfekt ställe att utforska Karoo ifrån. Här kan man vandra, cykla och paddla, och strutshuvudstaden Oudtshoorn ligger inte långt bort. De jobbar hår för att bevara den unika flora och fauna i området, och är även Fair Trade Tourism certifierade vilket är ett bevis att personalen har schyssta arbetsvillkor och löner.

Surikat Safari-2-2.jpg

2016-02-14 10:49 Kommentera
Kategori: Djurliv, Karoo, Natur

Flyktiga tankar i Afrikas bush

2016-01-31 15:19 Kommentera
Kategori: Djurliv, Natur

Jag sitter i mitt tält med utsikt över vildmarken. Egentligen är det inte alls ett tält, utan ett rymligt rum med alla bekvämligheter där väggar och tak råkar utgöras av tältduk.

Bush-4.jpg

Det är närmare 40 grader i skuggan, och känns ännu varmare här inne. Så tryckande är värmen just nu, att det är som om hela världen håller andan. Till och med fåglarnas annars oavbrutna tjatter har tystnat. Luften vibrerar, och jag inbillar mig att jag kan känna jordens hjärtslag. En tung, långsam puls som troligtvis är min egen.

Jag vill förmedla mina upplevelser, men det är som om orden inte riktigt orkar fram. Vackra meningar som beskriver den speciella känslan här i ett av de största vildmarksområdena i Afrika blir till lösrykta tankar jag inte riktigt kan få fatt i.

Svetten pärlar i pannan. Vinden kommer flygande genom det torra gräset utanför, den känns som en torr smekning och lämnar huden brännande het. Jag kapitulerar, precis som fåglarna, och hoppas att mina ord ska återvända när solen börjar sjunka och hettan övergår i mjuk värme. I väntan på detta låter jag mina bilder tala om Afrikas bush.

Bush-2.jpg
Bush-3.jpg
Bush-1-4.jpg
afrika-1-2.jpg
afrika-2.jpg

2016-01-31 15:19 Kommentera
Kategori: Djurliv, Natur

Vackra vandringsleder

2016-01-15 09:01 3 kommentarer
Kategori: Natur

Sydafrika har vandringsleder i absolut världsklass! Här kan man uppleva het savann, dramatisk kust, höga berg, öken, gröna dalar och mycket mer. Att vandra är definitivt mitt Happy Space; ett steg i taget, långsamt nog att uppleva dofter och växter men ändå med ett mål i sikte.

Jag har vandrat många av Sydafrikas populäraste leder och områden, och detta är mina favoriter:

Whale Trail: slackpacking med världens bästa utsikt
The Whale Trail är en 5-dagars led i naturreservatet De Hoop. Man övernattar i stugor med våningssängar, varma duschar, spolande toaletter och ett enkelt kök med gasspis och grillplats. Det finns dock ingen elektricitet, vilket höjer känslan av att vara långt ifrån civilisationen. Man bär endast sin lunch under vandringarna, medan resten av prylarna (sovsäck, toalettgrejer och mat) fraktas till stugan och finns på plats när du kommer fram. Det är detta som kallas slackpacking - enkelt men ändå lyxigt!

De Hoop anses vara ett av världens bästa ställen för landbaserad valskådning, och jag kan lova att man inte blir besviken! Mellan juli och december kommer Sydkapare in i bukterna längs Sydafrikas södra kust för att kalva. Vi såg fler valar än vi kunde räkna under vår vandring, både honor med sina växande kalvar och hannar som visade upp sig genom att hoppa och slå med stjärtarna. Vandringen är 55km totalt och ganska lätt, med dagsträckor på mellan 8 och 15km utan alltför mycket upp och ner (förutom dag ett, som är lite tuffare).

Man kan boka leden för antingen 6 eller 12 personer (vilket är maxantalet i stugorna), och vill man gå den i valsäsong måste man vara ute i mycket god tid. Räkna med ett år i förväg för att vara säker. Jag tycker att den allra bästa tiden för Whale Trail är augusti tom oktober. Då blommar vårblommorna, det är mycket valar och inte för varmt. Bokningar sker genom Cape Nature, och kostar strax under R2,000 per person.

Whale Trail.jpg
Leden är vansinnigt vacker, framförallt när proteorna blommar
Whale Trail2.jpg
Övernattningsstugorna har toppenläge och fantastisk utsikt
Whales.jpg
Sydkapare med kalv. Bilden är lånad av De Hoop Collection

Drakensberg: höga berg och djupa dalar
Denna bergskedja som utgör det lilla bergskungadömet Lesothos östra gräns mot Sydafrika har fått sitt namn från att den ser ut som en jättedrakes svans. De högsta topparna ligger på nästan 3,500 meter. Här finns en mängd leder att välja på; från relativt enkla dagsvandringar till den drygt veckolånga Grand Traverse. Mitt tips är att basera sig på ett trevligt hotell och göra dagsvandringar, eftersom övernattning endast kan ske i eget tält.

Mina två favoritvandringar i "the Berg" är baserade runt den massiva bergsväggen the Amphitheatre i den norra delen av Drakensberg; en upp till toppen och en i dalen under.

Till toppen av the Amphitheatre (som ligger på 2,950 meter) är det en 7-8 timmars vandring fram och tillbaka. Den största stigningen görs med kedjestegar (som kan vara ganska läskiga för den med höjdskräck) men det är ändå inte en lätt vandring eftersom man är på så hög höjd. Jag lovar dock att både svett och tårar (blodspillan borde man klara sig utan) är väl värt det! Utsikten från Amphitheatre är nog den häftigaste jag någonsin upplevt!

Från Amphitheatre faller Tugelafallen; världens näst högsta vattenfall efter Angel Falls med en total fallhöjd på 948 meter. Att vandra längs Tugelafloden (Tugela Gorge) in till botten av fallet är otroligt vackert. Man har Ampitheatre framför sig, och rör sig djupare och djupare in i flodens djupa fåra. Detta är en ganska enkel vandring utan speciellt mycket upp och ner, och man kan räkna med att det tar 5-6 timmar fram och tillbaka.

Dessa vandringar görs på egen hand, och inga bokningar krävs (dock måste man betala en liten avgift till KZN Wildlife när man åker in i nationalparken - runt R 35). Jag rekommenderar Witsieshoek Mountain Lodge som bas för toppen av Amphitheatre och mysiga Berghouse för Tugela Gorge.

Drakensberg2.jpg
På toppen av Amphitheatre till vänster; Tugelafloden skymtas långt nere i dalen. Till höger djupt in i flodfåran.
Drakensberg.jpg
Kedjestegarna är lite läskiga, det måste medges, men belöningen är väl värt det

Pafuri: till fots i afrikas vildmark
Pafuri är det nordligaste området i Krugerparken, och ligger mellan floderna Limpopo (som utgör gräns mot Zimbabwe och Mozambique) och Luvuvhu. Pafuri är del av Great Limpopo Transfrontier Park, som med sina närmare 40,000 km2 är ett av afrikas största vildmarksområden. Att utforska Pafuri till fots är så nära man kan komma att vandra i Livingstones och de andra stora äventyrarnas fotspår!

Med bas i Pafuri Trail Camp gör man varje dag olika vandringar. Man bor i tält som har enkla sängar och kemtoa, duschar under stjärnorna med vatten som värmts över lägerelden och äter utsökta måltider lagade i det enkla campköket. Personalen kommer från Makulekestammen, som äger marken här (även om de har upplåtit förvaltningen till Krugerparken för att bevara dess mångfald och orörda natur).

Min mest minnesvärda upplevelse i Pafuri var att stå tio meter från en jättestor elefanthanne som nyfiket vädrade efter den konstiga lukten av människa. Vi stod blick stilla vid ett stort träd, så han såg oss troligtvis inte. Efter någon minut (som kändes mer som en evighet) frustade han till och försvann in i buskagen. Men att vandra i vildmarken handlar inte framförallt om att se de stora djuren, utan snarare om den mäktiga känslan av att vara en liten, liten människa i detta väldiga vildmarksområdet. Det måste upplevas för att förstås.

Vandringspaket kan bokas genom Return Africa, men mitt tips är att boka med African-born Safaris som ibland hyr campen av Return Africa. African-born Safaris drivs av Sean och Callum; två otroligt kunniga guider som har jobbat nästan hela sitt liv i den afrikanska bushen, och som brinner för både djur natur och gästupplevelsen.

4 dagars vandring (3 nätter) kostar från R 6,000 per person, och inkluderar boende, mat dryck och guidade vandringar.

Pafuri.jpg
Även om det är en väldigt speciell upplevelse att se de stora djuren när man är till fots, så handlar en vilmarksvandring mer om att uppleva helheten
Pafuri2.jpg
En av våra sundownerställen (sundowner är en dryck intagen vid solnedgång) och baren i camp

Taffelberget: en ikon bland ikoner
Det finns en mängd vandringsleder på Taffelberget, från enkla till riktigt tuffa. Eftersom man kan ta linbanan antingen upp eller ner (eller båda vägar om man vill ha det riktigt bekvämt) kan man själv styra hur tufft det blir. Själv vandrar jag dock helst både upp och ner!

Min favoritvandring startar i Kirstenbosch botaniska trädgård, och går upp för den östra sluttningen av berget längs Skeleton Gorge. Det är brant, men på denna sidan är berget trädbevuxet, vilket ger skön skugga. Väl uppe, ta höger mot Maclear beacon som är bergets högsta punkt med 1,086 meter. Utsikten över stadskärnan, de norra stränderna och Robben Island är ofantlig. Men glöm inte bort att stanna till på vägen dit, och vända dig om mot False Bay och Kaphalvön. Från Maclear beacon är det platt och lättgått till linbanestationen. Ta linbanan ner om du är trött eller har dålig knän, annars är det nu brant utför till den nedre linbanestationen med fantastisk utsikt hela vägen.

Denna vandring tar runt 6 timmar om man går hela vägen. Man måste betala inträde i Kirstenbosch (R 55), och naturligtvis för linbanan om man vill ta den (R 240 tor, R 125 enkel). Tänk på att vädret kan ändra sig väldigt snabbt, och ta alltid med solskydd, vatten och vind/regn-jacka. Linbanan går inte om det är dåligt väder (för hård vind eller moln på berget).

Taffelberget.jpg
Högst upp på Maclear Beacon och utsikten mot False Bay och Kaphalvön
Taffelberget2.jpg
Bättre vyer över Kapstaden än såhär är svårt att få

Fish River Canyon: på egen hand genom öknen
Fish River Canyon ligger i södra Namibia, och platsar därför egentligen inte på denna listan. Men det är en så fantastisk vandring att jag gör ett undantag! Fish River Canyon är världens näst största kanjon efter Grand Canyon, och är totalt 180 km lång.

Vandringsleden följer floden genom sin breda och djupa fåra nästan 90 km. De flesta delar upp vandringen över 5 dagar. Man bär alla sina förnödenheter, sover under stjärnorna och dricker vatten från floden (renat med tabletter).

Denna vandring är inte för veklingar, eller otränade personer. Att bära allt man behöver för 5 dagar är tungt. Nedgången på dag ett tar 3-4 timmar och är tidvis så brand att man måste hålla sig i kedjor och glida utför. Långa bitar går man i djup sand, och det blir varmt på dagarna (utan någon som helst skugga) och iskallt på nätterna. Man får räkna med 6-8 timmars vandring varje dag. Men, det är spektakulärt och alldeles underbart! Att krypa ner i sovsäcken och se stjärnorna glimma så nära att man nästan kan nå dem är magiskt, och ett bad i en iskall flod en het ökendag finns kvar i minnet länge.

Vandringen bokas genom Namibia Wildlife Resorts, och kostar R 250 per person. Leden är endast öppen från maj till mitten av september (detta är torrsäsong; det är stor risk för översvämningar under regnsäsongen) och måste bokas runt ett år i förväg. Det bästa är att övernatta i Ai-Ais före och efter vandringen. Här kan man mjuka upp sina stela muskler i varma källor, och njuta av ett lagat mål mat och en kall öl (aldrig har en öl smakat så gott som när vi kom ut ur Fish River Canyon!)

Fish River Canyon.jpg
Leden börjar med en brant nedstigning till botten av flodfåran, och fortsätter sen ca 90km genom Namibias öken
Fish River Canyon2.jpg
Vissa bitar går man långt från vattnet, och jag kan lova att det känns skönt när man kommer fram till en kall och djup bit av floden
Fish River Canyon3.jpg
Att vakna till detta skådespel, det är livet deluxe!

2016-01-15 09:01 3 kommentarer
Kategori: Natur

Anonym 1684002284

Jag har bott i Sydafrika över 10 år, och jobbar med resor på många olika sätt: som reseproducent, guide, skribent och bloggare. Här delar jag med mig av mina bästa resetips, och personliga berättelser ur mitt liv på resande fot i Sydafrika.

Webbfrågan

  • Hur tränar du helst under resan?

Vagabonds nyhetsbrev

Över 20 000 läsare! Vagabonds nyhetsbrev är gratis och kommer till dig en gång i veckan. Du kan när som helst avsluta din prenumeration.

Denna sajt drivs av Story House Egmont AB. Story House Egmont publicerar ett hundratal tidningar och webbplatser, däribland Hemmets Journal, Hus & Hem, Icakuriren, Vagabond, Kalle Anka och Bamse. Vi har även en omfattande verksamhet inom böcker, spel, aktivitetsprodukter och event, samt är snabbt växande inom e-handel och digitala marknadsföringstjänster. Story House Egmont är en del av den nordiska mediekoncernen och stiftelsen Egmont som varje år delar ut mer än 120 miljoner kronor för att hjälpa utsatta barn och ungdomar. Läs mer på www.storyhouseegmont.se.

Story House Egmont AB, Pyramidvägen 7, 16991 Solna, Tel: 08-692 01 00, Orgnr: 556046-9206