Möt tågexperten bakom sajten “The Man in Seat 61”

I en by i Buckinghamshire knappt en timmes tågresa nordväst om London bor Mark Smith med sin fru och två barn plus två katter och en hund. När han inte är på resande fot för att testa nya europeiska nattåg eller åka sceniska sträckor i Alperna eller Himalaya jobbar han hemifrån familjens villa med att uppdatera sajten. Alla som varit inne på Seat61.com vet att den är en snudd på outsinlig källa av information om hur man tar tåget i vartenda ett av jordens alla länder med tågtrafik.

Tåg har alltid varit ett intresse för Mark Smith, ända sedan barndomen, berättar han.

– Jag minns hur mina föräldrar brukade ta med mig i bilen från Buckinghamshire till andra sidan av London och släppa av mig på någon av stationerna i London så att jag skulle få titta på tågen. Men till skillnad från andra pojkar var jag snarare intresserad av tågresandet än själva tågen.

Så småningom omsatte han passionen för resor på räls i lönearbete. Han avslutade sina studier i Oxford och började jobba med bokning på British Rail och tågresebyrån Transalpino, avancerade till stationschef och så småningom till transportdepartementets avdelning för tågresor.

2007 bestämde han sig för att satsa på en egen sajt som han numera kan leva på tack vare provision från olika tågbolag som han länkar till.

Vad tycker du om dagens ökande intresse för tågsemester i Europa och de nya internationella tåglinjer som senaste åren sett dagens ljus?

– Mycket positivt, men samtidigt så frustrerande att det fortfarande är så svårt att boka en biljett i Europa. En bokning som involverar flera tågbolag i flera länder är så krånglig. Med allt fler nya tågbolag senaste åren har situationen blivit ännu mer fragmentiserad.

Vad är ditt bästa tips om man ska resa långt – och inte köper Interrailkort?

– Det blir alltid billigare om man bokar direkt hos tågbolagen, men om man missar en anslutning på grund av förseningar har man inga rättigheter, åtminstone inte på pappret. Det finns ingen garanti för att du ska bli ombokad till nästa tåg med ett annat bolag i ett grannland, även om många tågoperatörer i praktiken försöker lösa det. Då kan det vara en fördel att köpa resan hos en tågresebyrå. Det blir dyrare, för de lägger på en bokningsavgift, men då kan du få hela resan med de olika tågbolagen på samma biljett, vilket ger dig rättigheter om det strular.

De europeiska tågbolagen verkar mest tänka nationellt och är mindre intresserade av internationella samarbeten. Kan inte EU göra något åt det?

– Vi har hört mycket prat från Bryssel om förenklad biljettbokning. Många vackra ord. Men väldigt lite action. Det händer liksom inget.

Vad är dina bästa argument för att få en resenär att välja tåget före flyget?

– Att flyg är enkelt att boka, men urtrist att resa med. Med tåg är det tvärtom. Krångligt att boka, men sedan får man belöningen: det är ju en mycket härligare upplevelse. Semestern börjar i den stund man kliver ombord. Landskapet som sakta skiftar. Tiden det tar som ger lugn och ro att läsa en bok eller prata med resvännen. Dessutom är det i regel en resa från centrum till centrum, så du slipper dyr och tröttande transfer.

Vad tror du om framtiden för den klassiska restaurangvagnen med bordsservering? Här i Sverige finns den bara på Snälltåget, men ute i Europa är det ju fler som har kvar servicen.

– Jag ser två hot mot restaurangvagnens framtid. Resenärer är mindre villiga att lämna sin plats och därmed sitt bagage i rädsla för att det ska stjälas. Dagens resenärer har också en tendens att föredra att äta snacks, lite hela tiden, istället för en rejäl varm måltid. Det gör att det blir vanligare med ambulerande kioskvagnar som serverar vid ditt säte eller självserveringar utan sittplatser, så du får stå upp eller gå tillbaka till din plats för att äta och dricka det du köpt.

Vad tycker du om det?

– Tja, lite trist. Men som tur är har Deutsche Bahn behållit sina restaurangvagnar med bordsservering med glas och porslin, medan franska SNCF enbart serverar industriellt förpackad mat i plastlådor med plastbestick. Det är med andra ord omvända världen på tågen. Det är ju Frankrike, världens gourmetland nummer ett, som borde satsa på bra mat och fin ­servering på tågen.

Även om fler tågbolag skapat mer fragmentisering när det gäller biljettbokning har det ju ändå startats många nya långdistanslinjer de senaste åren.

– Ja, det är positivt. Som SJ:s Euronight Stockholm–Berlin, som jag ser som en succé. Är ju nästan ständigt fullbokat. Så har vi det belgisk-nederländs­ka bolaget European Sleeper med sitt nattåg ­Berlin–Bryssel. Och så förstås österrikiska ÖBB som är ensamma om att ha köpt in helt nytillverkade nattågsvagnar.

Ja, det var på tiden, tycker många. Här i Sverige får många tågbolag kritik för att ligg- och sovvagnarna är så gamla och slitna med toaletter som krånglar och stinker.

– Trist. European Sleeper som startade sina nattåg ifjol ville köpa modernare och fräschare vagnar inför trafikstarten, men det fanns inga att få tag på. Hoppet står till franska Midnight Train som ska börja köra nattåg från Paris till Barcelona och Milano om några år. De har sagt att de inom kort ska beställa nytillverkade nattågsvagnar. Vi får se hur det går med det.

Ja, det har svenska Trafikverket också sagt, som äger vagnarna som går från södra Sverige till norra Norrland. Som tidigast 2028 kan de nya svenska nattågen sättas in i trafik.

– Ja, så bra, det är på väg att hända saker.

Men Mark, din sajt heter The Man in Seat 61. Varför plats 61?

– I Agatha Christies Mordet på Orientexpressen bokade den ökände vapenhandlaren Zaharoff alltid kupé nummer sju när han skulle resa till eller från Istanbul. Inspirerad av honom började jag alltid boka plats 61 på Eurostar från London till kontinenten. Jag gillar den platsen eftersom den är placerad vid ett fönster och åtskiljs från sätet mittemot av ett bord med en vacker bordslampa, som i en klassisk Pullmanvagn.

Mark Smiths 5 bästa tågresor i Europa

1. London–Fort Williams, Storbritannien.

Nattåget Caledonian Sleeper upp till skotska höglandet. På morgonen strax före ankomst får man fantastiska vyer. Dessutom finns det en bar ombord med skotsk whisky.

2. Chur–Tirano, Schweiz/Italien.

Bernina Express är långsam men spektakulär, med extremt vacker utsikt.

3. Belgrad–Bar, Serbien/Montenegro.

Den 470 kilometer långa järnvägen ner till kusten i Montenegro går genom tunnlar och över broar i vackra bergstrakter. Så fint.

4. St Moritz–Zermatt, Schweiz.

Glaciärexpressen. Detta tåg kan man inte utelämna från en sådan här lista. Lyxigt med servering av mat och vin vid sätet. Utsikt som hänför.

5. München–Verona, Tyskland/Österrike/Italien.

Vacker resa genom Brennerpasset. Också en tidseffektiv väg från norra Europa ner till Italien.

Mark Smiths 5 bästa tågresor i resten av världen

1. Chicago–San Francisco, USA.

California Zephyr tar nästan två dygn men bjuder på superfina vyer i Klippiga bergen och Sierra Nevada. Vackert både i Colorado och Utah. Amtraks Southwest Chief Chicago–Los Angeles är också fin med ökenvyer i New Mexico och Arizona.

2. Valfri sträcka i Burma.

Kanske inte läge just nu att resa dit, med tanke på det politiska läget i landet. Men oj vilka häftiga tågresor man kan göra där.

3. Bangkok–Chiang Mai, Thailand.

Finns både dag- och nattåg. Fina och välskötta. Sista biten före Chang Mai är hänförande vacker. Jag förstår inte dem som flyger den här sträckan.

4. Siliguri–Darjeeling, Indien.

The Toy Train, som tåget kallas, kör brant uppför på den smalspåriga järnvägen till det berömda teområdet i Himalaya. En av Indiens vackraste tågresor, tillsammans med Kalka–Shimla (nedan).

5. Kalka–Shimla, Indien.

Den historiska järnvägen upp till brittiska imperiets sommarhuvudstad längre västerut i Himalaya.

Läs mer på Mark Smiths sajt seat61.com.

---

Text: Per J Andersson • 2024-04-23
Restips • Intervju • Tågresor