Annons
Annons
Den minimalistiska vagabonden. På en öde väg i ett knastertorrt Kalifornien och inte ett träd i sikte. Foto: Mats Andrén/Privat.

Den minimalistiska vagabonden. På en öde väg i ett knastertorrt Kalifornien och inte ett träd i sikte. Foto: Mats Andrén/Privat.

Restips

Möt mannen som vandrade från Stockholm till Sydney

Fotografen Mats Andrén ville att resandet skulle få ta tid, att inte målet i sig skulle vara det viktigaste, utan det som händer längs vägen. Det var då han bestämde sig för att gå från Stockholm till Sydney.

Text: Karin Wallén • 2016-10-27 Uppdaterad 2021-08-13

Det började som ett skämt, en kväll när han var ute och tog en öl med polarna. Mats Andrén hade sedan två år börjat leva mer minimalistiskt, och bytt ner sig från hus till bostadsrätt, vidare till en etta, och en mindre etta. Men den där kvällen på en pub i Visby, sommaren 2011, handlade diskussionen om resor. Mats, som redan rest mycket i sitt liv, ville hitta ett sätt att resa som kunde få ta mer tid.

Att ringa in några särskilda resmål på den tilltänkta långresan var svårt, det fanns för mycket han ville se och uppleva. Men han visste att han på något sätt ville ta sig till Sydney, där han bott under en stor del av sina barn- och ungdomsår.

– Så plötsligt sa jag att det enklaste sättet, minimalistiskt sett, vore väl att gå dit. Att gå till Sydney.

Det var en spontan tanke, rentav ett skämt. Men några månader senare hade tanken börjat gro i honom på allvar. Vid nyåret 2011–2012 satte sig Mats Andrén och skrev en projektplan. Projektet “The Walk” var i rullning. 

– Jag kunde ju ha cyklat, men jag var rädd för att det skulle gå för fort om jag gjorde det. Det kanske låter märkligt när jag säger så. Men jag har rest en hel del med både bil och motorcykel förut, och jag vet att när jag kommer igång så kan det bli så att jag bara kör på, utan att ta mig tid att stanna till, säger Mats Andrén.

Genom att vandra skulle han bli tvungen att sakta ner tempot och förhoppningsvis få lättare att vara mer i nuet. Som ett test genomförde han sommaren 2012 en provvandring på 180 mil, Åre tur och retur. Det kändes bra, och det han verkligen lärde sig under de knappa två månaderna han var ute, var att undvika att ha någon tid att passa. 

Förberedelserna var igång, ett startkapital sparades ihop. Mats sa upp lägenheten och sina återkommande uppdrag som fotograf och fotolärare, och sålde det sista av sina saker. 

Möt mannen som vandrade från Stockholm till Sydney
Mats Andrén. Ålder: 54 år. Bor: Stockholm. Yrke: Fotograf och fotolärare på Fotoskolan i Stockholm och Fotografiska.

Den 6 maj 2013 kastade han in nyckeln genom brevinkastet till lägenheten på Kocksgatan på Södermalm i Stockholm, och åt avskedsfrukost med några vänner på ett kafé. Sedan började han gå.

Att vandra söderut genom Sverige blev lite som en turné i att hälsa på släkt och vänner, och det tog ett tag att komma över den där känslan att vara på väg till ett specifikt mål och att ha en tid att passa. 

– Det är lätt att fastna i känslan av att man bör planera. Man blir lite inlåst i det, och jag ville komma ifrån det. Jag minns när jag lämnade Jönköping. Då hade jag varit ute i tre veckor, och det var första gången jag verkligen fick den där frihetskänslan: Här går jag och jag har allting med mig. Jag kan stanna precis var och när jag vill. Det var en väldigt skön känsla, säger Mats Andrén.

Packningen hade han i en aluminiumlåda som han fäst på ett chassi från en barnvagn. Han kallade den för “the mule”, alltså mulan eller mul­åsnan.

– Det gör en enorm skillnad att ha en kärra istället för att bära på allt. Det gör förstås att du inte kan gå på mer svårframkomliga stigar, men jag gick längs gångvägar och då funkade det jättebra. Det här var ju ingen fjällvandring. Jag gick genom städer och byar, och navigerade nästan uteslutande med google maps. 

Möt mannen som vandrade från Stockholm till Sydney
När Mats vandrade i Kalifornien var det egentligen för varmt för att sova i tält, men rädslan för skallerormar och skorpioner gjorde att han aldrig övervägde att sova under bar himmel.

Sydostasien valde han ändå att vandra med enbart ryggsäck, eftersom han inte behövde lika mycket packning längre. Där behövdes endast tunnare kläder, och kostnaden för att bo och äta är så låg att han inte såg det nödvändigt att släpa på tält och eget kök längre.

Men även i de dyrare världsdelarna Europa och USA hade Mats Andrén en princip: Han ville inte sitta och äta pasta från sitt stormkök varenda kväll. Visst var han tvungen att försöka hålla nere utgifterna, men att unna sig mat från platserna han besökte var en del av det han ville få ut av resan.

– Att ta en kopp kaffe ute på kafé var ett sätt att få uppleva en del av hur vardagslivet såg ut. Jag tycker det är mer intressant att se människors vardag än att titta på sevärdheter. Så jag undvek turistmål och evenemang, säger Mats Andrén.

Den ursprungliga tanken var att vandra österut, via Italien, Albanien, Grekland, Turkiet och Iran. Efter Iran skulle han ta flygvägen över Pakistan, och landa i Indien på andra sidan. 

Men början av vandringen tog honom till den västra delen av Europa. Via Danmark, Tyskland och Holland över till södra England. 

– Tyskland var en positiv överraskning. Folk var väldigt hjälpsamma och vänliga där. Och jag håller inte med om att fransmän är arroganta. Frankrike är landet där alla säger hej.

Från England tog han färja över till Frankrike, och fortsatte sedan ner längs den franska atlantkusten som han så länge drömt om att få se. 

När Mats kommit så långt som ner till Spanien insåg han att han hamnat väldigt långt västerut, och dessutom hade han känt av språkbarriären i Frankrike och Spanien. Under sin vandring hamnade han ofta i små avkrokar där ingen kunde engelska. 

– Jag började fundera över min rutt och kom fram till att ta hoppet över till USA istället. Det skulle göra det lättare att kommunicera med människor, och det var egentligen mer naturligt att fortsätta åt det hållet när jag ändå hamnat så långt västerut. 

Möt mannen som vandrade från Stockholm till Sydney
Hemmet och kontoret – allt i ett.

Sagt och gjort, vandringen tog ett skutt över Atlanten och landade i Miami, Florida. Därifrån fortsatte han genom delar av Alabama, Louisiana, Texas, Missisippi, New Mexico, Arizona och Kalifornien. Det var ett annat USA än det Mats sett under sina tidigare resor i landet. 

– Jag tyckte bättre om det den här gången. Jag träffade riktiga människor, kom till platser som låg långt utanför turistmålen och hade gott om tid. 

En kväll när han letade tältplats hamnade han nedanför en bro. Där träffade han en man som visade sig vara hemlös. Han hade förlorat sitt hem i New Orleans under orkanen Katrina, och efter det hade allt gått utför. Nu bodde han under bron.

– När han hörde vad jag gjorde ville han bjuda på öl och mat. Jag sa att jag ville betala, men det fick jag inte. Han var noga med att jag var hans gäst, säger Mats Andrén.

Möt mannen som vandrade från Stockholm till Sydney
I Lousiana träffade Mats Jeff som är hemlös sedan orkanen Katrina slog till. I sitt kyffe under en bro bjöd han på öl och mat.

De pratade länge den kvällen, och mannen under bron var en av många möten han håller som särskilda minnen från resan. 

– Den största behållningen är ändå mötet med människor längs vägen. Man hör på nyheterna om allt som är illa ställt i världen och otäcka saker som händer. Och samtidigt har jag gått över halva jordklotet och bara mött vänliga människor. Jag tror det är viktigt att förstå det. Med lite sunt förnuft går det mesta bra. 

Vid tre tillfällen under de tre åren på vandring, åkte han hem och jobbade ihop mer pengar. Avbrotten på en och ibland två månader var nödvändiga, men kändes på något sätt lite jobbiga.

Inte för att det var något brott mot en exakt plan – han satte ingen prestige i att fullfölja vandringen på en viss tid eller på ett visst sätt – men varje gång tog det en stund att hitta tillbaka till det psykiska tillståndet han sökt. Att känna friheten av att bara vara i nuet.

Möt mannen som vandrade från Stockholm till Sydney
Efterlängtad svalka i och med vattenfestivalen Songkran i Hua Hin.

I början gick han med riktiga vandringsskor, men så småningom – när klimatet tillät det, valde han att gå över till flipflopsandaler. Så fort kroppen vant sig vid de enkla platta skorna mådde den bara bra av det, men han understryker att all sådan tillvÙ?njning tar tid. 

– Jag hade ständigt ont i ryggen i två år, men det försvann efter att jag hade vandrat och sovit på liggunderlag en längre tid. Vi är skapta för att röra på oss, jag tror det är så enkelt, säger Mats Andrén, som inte en enda gång längs vägen tänkte på att ge upp.

– Någon gång ville jag att just den dagen skulle ta slut, men aldrig ville jag att hela resan skulle ta slut. 

När han kom fram till Sydney var han förstås glad, men på något sätt kände han att det inte var slut där. Tankarna på en fortsättning hade redan börjat gro i honom. Han var inte klar med det här sättet att leva och resa.

– Jag vill bli en minimalistisk vagabond. Och nu har jag en ny idé, om att ta mig fram både med cykel och till fots under en treårsperiod. Jag måste bara vara hemma och jobba ihop pengar i några år. Sedan sticker jag igen.

Möt mannen som vandrade från Stockholm till Sydney

The Walk: Stockholm–Sydney

Rutten gick via västra Europa, tvärs genom USA och sedan vidare från Bangkok och söderut, via Malaysia och Indonesien till norra Australien. Där vandrade han ner längs östkusten och avslutade i Sydney.

Mats startade den 6 maj 2013 och kom fram till Sydney på Australiens nationaldag, den 26 januari 2016. Det tog alltså nästan tre år. I snitt gick han 4–5 mil per dag. Som mest gick han en gång 10,7 mil i sträck. Mer info finns på bloggen: the-walk.se

Möt mannen som vandrade från Stockholm till Sydney

5 smarta vandrartips

1. Använd kärra. Det gör stor skillnad att slippa bära allt i en ryggsäck. Du kanske inte kan gå på de mest oframkomliga stigarna, men håller du dig till gångvägar är den en stor vinst. Jag gjorde min av ett chassi till en barnvagn, och en aluminiumlåda. 

2. Släpp fram slumpen. Var inte för detaljplanerad utan låt slumpen få ta plats. Välj hellre en kortare sträcka med gott om tid.

3. Packa praktiskt. Du behöver “gå-kläder” i snabbtorkande material som går att skölja. Då kan du skölja dem på kvällen och ha dem redo på morgonen igen. Utöver det kan du ha någon typ av avslappningskläder, någon skjorta och förstås regnkläder. 

4. Gå in skorna innan den verkliga vandringen börjar, och gå sedan försiktigt in ett nytt par innan de gamla är helt slut. Tejpa gärna fötterna för att undvika skavsår. 

5. Bo billigt eller gratis. Förutom tält och vandrarhem finns sajter som Couchsurfing. Warm showers är en liknande sajt för långcyklister, men de tar ibland emot långvandrare också. Enligt min erfarenhet kan Couchsurfing vara lite svårt att använda i Europa, där många värdar vill att man planerar i god tid. Som vandrare är det svårt att veta exakt när man ska komma fram till en plats.

Gilla Vagabond på Facebook för mer reseinspiration i ditt flöde!

10 anledningar till varför du borde vandra på din nästa resa

Från Mexiko till Kanada – Linda, 31, ska vandra själv genom USA

15 kartor som kommer att förändra din syn på världen


Text: Karin Wallén • 2016-10-27
RestipsIntervjuVandring

Nyhetsbrev

Missa inte våra bästa tips och guider!

Scroll to Top