• Få vagabond.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Knödel och svart öl i Prag

    Ishockey, anrika kaféer, Franz Kafka, knödel och gudomligt svart öl. Nu även kasinon, McDonalds och H&M. Men även om Prag har förändrats har staden inte sålt sin själ.

    Knödel och svart öl i Prag
    VACLAVPLATSEN. Mastodontbred aveny mellan gamla stan och Nationalmuseet. Kallt och dimmigt, det doftar stenkolsrök. Mellan det historiska arvet och nationalismens högborg vimlar det av korvkiosker och kasinon.

    Under tre dagars promenader i Prag ser jag kasinon överallt. Har aldrig sett så många kasinon samlade på så liten yta. Om den påbjudna moralen under kommunisttiden var att förhålla sig till kommersialism och vinstsyfte som en nunna till sex, så känns det som om staden nu bestämt sig för att testa rollen som hora.
    Som tur var finns så mycket annat: bitterljuv historia, lager av europeisk kultur, ljuvligt öl och vackert meandrande kullerstensboulevarder med plingande röda spårvagnar.

    MUZEUM KOMUNISMU. Jag ryggar skrämd tillbaka. Lenin är tre och en halv meter lång och som vanligt målmedvetet bister. Mastodontstatyn tonar hotfullt upp sig innanför entrén.
    Jag var i Prag under kommunistdiktaturen, men vill friska upp mina minnen. Skärvor från sommaren 1982. Romerna som vi växlade svart med på tunnelbanestationen Mustek. Två DDR-medborgare med hippiesandaler som vi träffade i regnet vid långborden på gården till U Fleku – gemytet som efter fem–sex öl blev sluddriga deklarationer om att Tyskland borde enas (en straffbar tanke på den tiden) och återta Tjeckoslovakien och Polen, därefter skrålande fyllesång ("Deutchland, Deutchland über alles …").

    Skulle vara så enkelt att bara skratta och gråta åt skiten. Men kommunistmuseet berättar först förhistorien: västmakterna som 1938 sålde ut landet till Hitler och de kvarts miljon tjeckiska och slovakiska judar som dog i koncentrationslägren. När man köpt fascismens antites radas de rödas hemskheter upp. Tomma butikshyllor, hemliga polisens förhörsrum – och världens största Stalinmonument (235 granitblock som vägde 17#000 ton) som efter fem års byggande stod klart 1955. Året därpå höll Chrusjtjov sitt töväderstal och monumentet föll i onåd. 1962 lät myndigheterna spränga Stalin med dynamit.

    TJECKISKA ÖLHALLEN U Fleku. Kyparen i kejsare Nero-frisyr håller fram en bricka med härligt immiga snapsglas med Becherovka och trugar:
    – Tjeckisk medicin, gjord på örter, bra för magen!
    Becherovkas örtsmak påminner om Gammeldansk. Till den dricker jag husets svarta öl och äter gulasch med bröd- och fläskknödel under stjärnvalv och svarta gjutjärnsljuskronor. Två män i vapenrockar från soldaten Svejks tid spelar umpa-bumpa på bastuba och dragspel.
    All skepsis rinner av. Det här är inte storvulna tyska härskartraditioner. Det här är böhmiskt-tjeckiskt – en liten hotad europeisk kultur. Umpa-bumpa förvandlat till något politiskt korrekt, nästan radikalt.

    Bild 775415

    KAFÉKULTUREN ÄR EN DEL av nationalkaraktären. På utställningen Republika på Nationalmuseet påpekas att kafésittande inte bara handlar om att dricka kaffe, utan också om att skriva, diskutera och höra nyheter. Museet radar upp de mest anrika lokalerna: Unikonka, Tumovka, Národní Kavárna och Café Slavia.
    På Café Slavia vid floden Moldau får jag det kafébord som föredrogs av Vaclav Havel, dissident och undertecknare av Charta 77, därefter internationell megakändis, tjeckisk nationalhjälte och hyllad statsman.

    Art deco-inredning, cigarettdimma och högljutt diskuterande. Jag tänker jag mig tiden före sammetsrevolutionen 1989 då hemliga poliser med lösmustascher lurade vid vartannat kafébord.
    Nu har Vaclav Havel lämnat politiken, gjort comeback som dramatiker. Cirkeln är sluten. På en nytagen bild på kaféväggen sitter han vid mitt bord och minns.

    JAG TÄNKER PÅ DE skrikande poliserna som dök upp i tunnelbanan när vi svartväxlade med romerna. Jag sprang för livet. Trodde att de jagade mig, men det var romerna de ville åt. Det är 27 år sedan, men stenkolsröken och de orenoverade barockfasaderna väcker minnet och får pulsen att slå snabbare.
  • Få vagabond.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!