Frankrike – strand och stad i Biarritz

Det glänser till på havsytan. Det är omöjligt att räkna dem alla men de är nog uppåt trettio stycken. Likt sälar ligger de och guppar i vattnet som glittrar bländande i kvällssolen. Stämningen är fridfull. Så plötsligt gör en av dem en hastig rörelse. Lägger sig på mage, paddlar med armarna, skjuter fram genom vattnet och reser sig sedan upp för att glida på det böljande vågskummet.

I franska Biarritz är det naturens krafter som sätter agendan. Tidvattnet är surfarnas lag och de höga vågorna bildar stora vita svall när de slår upp mot de vassa klippblocken.

Nere vid strandkanten på en stenmur vid La Côte des Basques torkar blöta våtdräkter. Pascal Ettori tar några djupa andfådda andetag, tittar ut över vågorna och torkar vattnet ur ansiktet. Han har precis avslutat dagens surfsession. Håret på bröstet blänker och våtdräkten är nerhasad till midjan.

– Jag går ofta upp klockan sex på morgonen för att surfa före jobbet. Men jag är inte ensam i vattnet. Ibland surfar vi i soluppgången. Det är en magisk känsla, berättar han.

Pascal lämnade storstadspulsen och karriären i Paris för fyra år sedan, då han bestämde sig för att flytta till lugna Biarritz.

– I Paris tjänade jag pengar och jobbade jämt. Här är det svårare att hitta jobb och lönerna är lägre, men att ha det här framför sig varje dag är obetalbart, säger han och blickar ut mot havet, innan han tar brädan under armen och vandrar hemåt. Barfota.

Många, liksom Pascal, dras till Biarritz främst på grund av vågorna. En del stannar året om, andra tillfälligt. Parker-ingarna längs med kusten är fyllda med gamla folkabussar där långhåriga surfare lever på pasta, baguette och billigt rosévin för att kunna leva sina drömmar. På kvällarna viks små campingbord ut för middag på första parkett med utsikt över Atlanten.

Till skillnad från Medelhavets lugna vatten och destinationer som Nice och Cannes präglas Biarritz av Atlantens dramatik. Flera gånger om året härjar vilda stormar och vågorna reser sig som väldiga härskare ute till havs. Regnet piskar mot fönsterrutorna och vinden pinar genom stadens skorstenar.

Det kan nästan bli lite spöklikt med de högresta sten­husen med sina igenbommade fönster som blänger ner mot de tomma gatorna. Men trots detta finns här ett lugn som är svårt att beskriva. En slags melankoli som mest visar sig under vinterhalvåret, då turisterna lyser med sin frånvaro och stränderna vilar öde. Då diset ligger som ett täcke över havet där ljummen luft möter kallt vatten och det går att traska flera kilometer utan att korsa någon annans fotspår. Saltdoften från havet kittlar i näsborrarna och lungorna fylls med frisk luft.

Sådana stunder är Biarritz en rofylld plats i kontrast till sommaren då staden fylls med trendiga turister från Paris och övriga Europa. Barer och butiker som varit stängda under vinterhalvåret slår upp dörrarna igen och Biarritz förvandlas till en stor fest. Det skålas i champagne och sangria och de öde vinterdagarna känns långt borta.

Biarritz var redan på 1850-talet en populär semesterort för kungligheter och aristokrater. Att staden ofta besöktes av författaren Victor Hugo och franske presidenten och kejsaren Napoleon III bidrog till att staden tidigt blev en stor turistdestination.

Den lite lyxiga känslan har levt kvar. Längs Grande Plage, Biarritz huvudstrand, flanerar chict klädda damer och herrar med stora solglasögon. I bakgrunden reser sig det majestätiska sommarpalatset som Napoleon lät bygga för att hedra sin fru Eugène, vilket nuförtiden är exklusiva Hôtel du Palais, som har gästats av kändisar som Bing Crosby, Frank Sinatra och Jayne Mansfield.

Men vid sidan av flärd och avslappnad surfarmentalitet finns också en djup känsla av tradition och starka rötter, den baskiska kulturen. Men där man på den spanska sidan har tagit till terrordåd för att uppnå självstyre, handlar den baskiska kulturen i Biarritz om något annat. En gemensam överenskommelse om att föra traditioner vidare till nästa generation. Att inte glömma språket.

Många barn går i skolor där undervisningen sker på baskiska och de traditionella festligheterna firas med pompa och ståt. Inga detaljer lämnas åt sitt öde. Den klagande sången från lokala musikgrupper, bandas, hörs ofta på Biarritz gator. Körerna består nästan alltid endast av män som med allvarsamma blickar sjunger sånger på modersmålet.

På helgerna kan de ofta höras kring Biarritz saluhall, les Halles. En inomhusmarknad där lokala specialiteter som fårost och bayonneskinka säljs vid sidan av grönsaker, bröd, färsk pasta, fisk och lokala viner. Här är kommersen alltid i full gång.

– Adio! Vi ses imorgon, säger Olga, ägarinnan till en av saluhallens oststånd, högljutt till en äldre man, prydligt klädd i blå skjorta och välputsade skor.

Hon gör yviga rörelser och berättar än en gång historien om sitt barnbarn, sin dotter som är gift med en rugbyspelare, som bor långt borta och så vidare.

Ett tiotal kunder väntar på sin tur framför ett stort urval av ostar, men här finns ingen brådska. Saluhallen blir en plats att berätta om sitt liv och utbyta artighetsfraser om väder och vind. I grönsaksståndet Chez Véronique står tre robusta damer i rutiga förkläden och plirar ut mot folksamlingen. Kön slingrar sig utmed backar av färggranna grönsaker.

– Jag köper ofta mina grönsaker här. Förutom bra kvalitet får man även tips på hur råvarorna ska tillagas och ofta en liten persiljekvist på köpet. Det får man aldrig på en stormarknad, säger Julie Sonier och räcker fram sin korg.

Nu är det hennes tur. Tomater, sallad, sparris, potatis och äpplen och så en bit pumpa som ska grillas i ugnen med en klick smör.

Guide Biarritz

Bo

Maison du Lierre, 3 avenue du Jardin Public, maisondulierre.com. Charmigt hotell i lantlig stil. Smakfullt inrett mitt i cent-rum. Frukost kan serveras på hotellets terrass eller i träd­gården. 49–139 euro.

Hotel du Palais, 1 avenue Impératrice. hotel-du-palais.com. Biarritz mest legendariska hotell för den som vill lyxa till det ordenligt. Spa pÙ� nedre botten och restaurang med pool på La Grande Plage. Femstjärnigt. Från 300 euro.

Vårt val: Hotel Oxo, 38 avenue de Verdun. hotel-oxo.com. Modernt designhotell med liten terrass att ta upp frukostbrickan på. Ägarna tipsar gärna om utflyktsmål. 5 min promenad till La Grande Plage. 63–125 euro.

Äta

På de flesta restauranger serveras typisk baskisk mat. Fisk och kött tillagat “à la plancha” (på stekhäll). Prova gärna att ta in olika små förrätter att dela på. Klassiska musslor (moules), tapesmusslor (palourdes) eller små bläckfiskar (chipirons) tillagade direkt på stekhällen ofta med persilja, vitlök och den lokala pepparn från Espelette. För köttälskaren rekommenderas oxrevben från närliggande bondgårdar.

Tantina de Burgos, 5 rue des Halles. Enkel dekor med långa träbord och bänkar. Traditionell baskisk mat “à la plancha” i bullrig miljö.

Bar Jean, 2 rue de Madrid. Tapasbar öppen både lunch och middag intill Biarritz saluhall. Serverar både tapas och traditionella rätter.

Baleak, 8 rue centre. En känsla av att äta i en ateljé. Lokala råvaror, traditionella recept med modern twist. Goda efterrätter.

Missa inte!

Utsikten från Biarritz fyr. Panoramavy över Biarritz i väst och Anglets långa sandstränder i öst.

Missa gärna!

Att kliva på en giftfisk i vattnet. Genom sin tagg på ryggen sprutar den in gift vilket kan göra riktigt ont, även om det inte är farligt.

5 utflykter från Biarritz

1. San Sebastian. Bara en halvtimmes bilresa bort ligger spanska San Sebastian. Tapasbarerna ligger tätt i stadens gamla kvarter medan den nya delen bjuder på bra shopping.

2. Bidart. I grannbyn Bidart är tempot lugnare än i Biarritz. Här finns även en av kustens vackraste stränder, Erretegia, inträngd mellan sluttande berg. Perfekta stället för en picknick i solnedgången eller en kvällspromenad.

3. Bayonne. Fem kilometer från Biarritz. Folkligare och burdusare än i Biarritz. Varje år i augusti anordnas Les fêtes de Bayonne, festival som lockar tusentals besökare.

4. Espelette. By i det kulliga baskiska landskapet. De vita husfasaderna är klädda med den röda pepparn. Mysiga restauranger och butiker med delikatesser och hantverk.

5. Hossegor. Atlantkustens motsvarighet till Kalifornien. Korta shorts och urringade tröjor. Här har även pensionärerna en surfingbräda under armen. Långa sandstränder.

---

Text: Sophia Paulin • 2012-05-23
Frankrike • Restips • Reportage