Annons
Annons
Foto: Emma Mattsson.

Foto: Emma Mattsson.

Restips

East side story: Mitt första möte med Östra London

Petra Dokken minns sitt första möte med östra London. De ruffiga men ack så trendiga kvarteren kallas ibland skämtsamt Sveriges fjärde stad, på grund av alla svenskar som flyttat hit.

Text: Petra Dokken • 2016-04-03 Uppdaterad 2021-06-23

Det är sent en dunkel natt. Mitt sällskap och jag befinner oss på en privatfest. Jag är några och tjugo, läser journalistik i London, jobbar extra på en trendig bar i Soho och gör modelljobb. 

För mig var London de centrala delarna med Piccadilly Circus och Shaftesbury Avenue, SoHo och Covent Garden, med en avstickare upp till Camden, ibland ner till South Kensington eller västerut till Portobello Road då och då. 

Privatfesten vi bjudits in till hålls i en ombyggd lagerlokal. Stora ytor, industriell känsla. Trappor utan räcken, höga fönster med sprickor. Gästerna nattvarelser av alla varianter. Detta var en ny värld.

Vi dansade hela natten den gången, det var vilt och befriande, och jag minns min första natt i östra än idag.

East side story: Mitt första möte med Östra London
Truman Brewery är en gammal fabriksbyggnad som snabbt blev hjärtat av Brick Lane. Studior, kontor och lokaler för alltifrån mode till cocktails!

Östra London hade ditintills varit okänt territorium för mig och mina bekanta. Men någonstans där, för snart tjugo år sedan, började vi som då bodde i staden röra oss mot östra Londons grannskap, som Hoxton Square i Shoreditch. Barer, modebutiker, gallerier, konsert­lokaler av alla slag – det var lustfyllt och gränslöst. Allt var möjligt.

Den långa, långa gatan som alltid förknippats med indisk mat, Brick Lane, blev ett epicentrum. Söndagsmarknaden med unik secondhand och vintage, ofta någon som bara ställt sig i ett gatuhörn och sålde lite grejer. 

Fabrikslokalen Old Truman Brewery blev ombyggd till små studior, och högkvarter för Fashion East, en organisation som idag är en del av Londons etablerade modescen men som då var väldigt alternativ. Sedan blev även Spitalfields Market nära Liverpool Street Station en populär marknad. Allt detta var inspirerande, lovade större ytor än inne i stan, rum i okonventionella former. Fult och smutsigt också. Krångligt att ta sig hit, österut. Inte heller så enkelt som att här bor de fattiga eller de rika, eller hit kommer turisterna eller studenterna … Utan istället bortom det begränsande.

East side story: Mitt första möte med Östra London
Bra kaféer finns det gott om i Östra, med egna bagerier som bjuder på godsaker som dessa söta och färgranna skapelser.

London är en megastorstad utspridd i alla väderstreck. Idag är det svårt att föreställa sig att den för 300 år sedan endast utgjordes av det lilla inmurade området i City of London som idag är finansdistriktet. Redan då hade förorterna österut bÙ�rjat befolkas eftersom floden Themsen gav möjligheter till industriell tillväxt. 

När vi idag pratar om östra London syftar vi på Londons nordöstra hörn. Området börjar med postkoden E1, E står för East, och ju högre siffra, desto längre ut på kartan. Jag läser att Europas största samling av konstnärer och designers bor i östra, högst densitet på ett stort område. Alla dessa halv- och helskruffiga lokaler att göra vad man vill med. Tegel och långa gator. Men också berättelser om hur gamla lokalbor inte alls är förtjusta i utvecklingen, eller högre hyror, och kastar sten på de nyinflyttades hus. Enligt mäklarfirman Foxtons fortsätter bostadspriserna att öka i E1.

East side story: Mitt första möte med Östra London
Oliver Guy driver minikaféet Good News Coffee på Columbia Road Market i Hackney.

Tio år efter mitt allra första äventyr i östra flyttar “varenda svensk” i London dit. Det finns ingen hejd på inflyttningen eller expansionen. Skämtsamt kallas delar av östra för Sveriges fjärde största stad. 

Jag pratar med enLondonsvensk sedan många år. Östra London är hennes hem. Jag får höra att det öppnar nytt av allt hela tiden, det finns allt, man behöver inte ta sig ner till centrala stan alls längre. Hon cyklar istället omkring i kvarteren som om det vore en egen liten stad, med en storstads utbud.

Shoreditchtriangeln — området som knyts samman av Old Street, Great Eastern Street och Shoreditch High Street (som i sin tur blir Kingsland Road) samlar numera allt slags folk. Området har blivit mer lättillgängligt och intressant för fler än en liten avantgardistisk grupp. Men här finns fortfarande en känsla kvar som bara kan vara östra. Ett annan slags arkitektur, ett annat innehåll. Lite som Camden Town i norra London som började som ett väldigt punkigt och anarkistiskt tillhåll i mitten av 1900-talet. Sedermera blev det ett måste för turister, men fortfarande med en särskild atmosfär som kan härröras till den ursprungliga befolkningen. 

Ännu lite längre österut än Shoreditchtriangeln finns Brick Lane och Columbia Road vilka numera även de lockar förstagångsturisten i London. Något som självklart också gjort att de frihets- och utrymmestörstande själar som först kom till östra nu flyttat ännu längre ut.

East side story: Mitt första möte med Östra London
Londons marknader har alltid varit en destination i sig, särskilt mode och vintagekläder. De i Östra är inget undantag.

Till Hackney. Ett mycket stort område som för knappt femton år sedan hade samma klang som Bronx i New York. Där, i korsningen Dalston, Haggerston och London Fields har restaurangen The Richmond slagit upp sina dörrar. 

– Vårt ställe fyller ett tomrum – god mat i en riktigt bekväm miljö. Många av ställena häromkring har en industriell känsla, vilket jag älskar, men vi ville göra något annat. Och det funkar, vi har fullt med gäster hela tiden, berättar Margaret Chow.

Amerikanskan Margaret driver stället tillsammans med britten Brett Redman. Brett har öppnat flera krogar i östra och är både omtyckt och välkänd. För de båda vännerna handlar det om att göra något som man brinner för, ett ställe där deras vänner och folk som bor i området träffas.   

– Själv har jag bott i Hackney i elva år och har sett det växa och förändras. För längesedan var vi fattiga studenter som roade oss. Nu bor vi fortfarande kvar och driver krogar, butiker och bagerier som präglat stadsdelen. 

– Utbudet är stort härute, det finns otroligt många slags kök representerade, marknader för gourmetmat och butiker som säljer alltifrån kläder till ovanliga böcker. Ofta är det svårt att hitta en anledning att lämna östra, säger Margaret.

East side story: Mitt första möte med Östra London
Nya ungdomar flyttar in, de gör sin grej – tills
nästa generation tar vid. Gemensamt spår är musik och mode, Östra är Londons kreativa hjärta.

Sofia Hedman kom till östra London för åtta år sedan.

Hon är kurator specialiserad på konstutställningar som handlar om mode. Tillsammans med sin man arbetar de runtom i hela världen.

– Det var för att ta min magisterexamen som jag flyttade till London, då bodde vi så enkelt i Bow. När elen försvann och stora råttor kom, då flyttade vi vidare till Bethnal Green (också en stadsdel i östra London). Men vi hade roligt. Alla runtomkring oss jobbade hårt, men alla var även ute och roade sig hela tiden, säger hon.

Nu säger hon att hon har känslan av att det är “över” i de centrala delarna av östra London, att det mest intressanta är borttappat och blivit lite mer “highstreet”.

Nu har Sofia och hennes man fått barn och rört sig åt sydost, till området New Cross med postkoden SE14. Där är det fortfarande billigt och oväntade saker poppar upp överallt på grund av konstskolor i närheten, så som det var i östra för tio år sedan. Sofia som själv befinner sig i kategorin trendskapare tror att det kommer att ske en förflyttning åt hennes håll. Att östra inte bara växer ur sina kläder österut mot Walthamstow, E17, där det idag växer fram communities som bygger helt på byteshandel och erbjuder en nytänkande tillvaro, utan också söderut. 

– Visst, det är farligt här liksom i andra delar av London. Det finns spänningar i kontrasterna på sådana här platser. Häromdagen var det knivbråk precis där vi bor. Men det är också i kulturkrockarna som det intressanta sker.

Av samma anledning upplevde Sofia att hennes kreativitet fick utlopp, utrymme att vara fri under åren i östra London. En plats som hon säger är fylld av sökare, folk som gör sin egen grej.

– Det finns härliga marknader här ute där alla möts för att äta och dricka på helgen. Folk sitter på trottoarerna och lyssnar på musik. I östra London sker livet på gatorna och i parken, det är det jag gillar mest. 

16 måsten i östra London

50 saker du inte får missa i London


Text: Petra Dokken • 2016-04-03
RestipsStorbritannienLondonReportage

Nyhetsbrev

Missa inte våra bästa tips och guider!

Scroll to Top