Resefotografen

88 tips för att hålla dig säker på resande fot

2014-07-24 10:35 1 kommentar

89_jens_lennartsson_american_cars_havana_night-660x440.jpg

Efter nästan 10 år som fotograf, de flesta av dem på olika platser i världen, så har jag snappat upp ett och annat som gör det säkrare att resa. I korthet; använd din intuition och magkänsla. Om något luktar illa är det förmodligen bäst att avstå (gäller i allra högsta grad för mat också). Här är 88 tips som kommer göra din resa och ditt liv mindre riskfyllt! Några är vardagliga, några är extrema. Välj själv vilka du tycker passar dig och dela gärna tipsen med någon som reser mycket!


1. Drick mycket vatten.
2. Men koka det först.
3. Om du behöver korsa en vältrafikerad gata utan övergångställe, gå samtidigt som en lokalinvånare och håll honom mellan dig och trafiken.
4. Närma dig aldrig folk med vapen bakifrån.
5. Det finns inget som heter att "tjäna lite enkla pengar".
6. Håll ALLTID en hand på din kamera.
7. Om någon inleder en konversation med "Hej kompis!" så är han inte ute efter att bli din kompis.
8. Bär alltid med dig din utrustning.
9. Förvara inte alla dina pengar på samma plats.
10. Polisen är inte alltid "the good guys".
11. Ha ett litet första-hjälpenkit.
12. Använd säkerhetsbälte, även om din chaufför inte gör det.
13. Använd din väska som kudde om du tar en lur på allmän plats.
14. Om du pratar med en tulltjänsteman; svara bara på frågor och ställ inga själv.
15. Gör backup på dina foto så snabbt som mänskligt möjligt.
16. Förvara de olika backuperna i olika väskor/på olika platser.
17. Använd kläder som andas. Det gäller definitivt för dina underkläder också!
18. Om du reser med bil, visa aldrig att det finns saker i bagaget när du parkerar.
19. Ha digitala version av pass/biljetter och visum i din telefon och i din dator.
20. Värm din mat. Kall eller okokt mat ställer till en hel del.
21. Köp ett par subtila joggingskor att gå i.
22. Se inte osäker eller trevande ut när du går runt på ett nytt ställe.

burner1.jpg

23. Se inte ut som en psykopat heller.
24. Använd kläder och färger som smälter in.
25. Bedragare pratar oftast bäst engelska av alla.
26. Lägg märke till hur folk runtomkring tittar på dig och den du pratar med. Det kan hjälpa dig att förstå om det är byns bedragare som står framför dig.
27. Visa inte att du har en karta.
28. Tvätta dina händer.
29. Lita inte på någon.
30. Men lita på alla.
31. Folk i alla samhällsklasser och med alla yrken kan försöka lura dig.
32. Även barn.
33. Ge inte pengar till tiggare. Om du vill hjälpa, ge en större summa till en hjälporganisation i området.
34. "Nej tack!"
35. Sjukvårdssystemet i landet du reser i är förmodligen inte lika bra som i Sverige.
36. Använd ditt kreditkort så lite som bara möjligt!
37. Om någon behandlar dig fantastisk bra utan att du faktiskt gjort något för att förtjäna det så är risken att du är på väg att bli lurad väldigt stor.
38. Logga ut från alla datorer som du använder.
39. Se till att din kamera ser billigare ut än den är.
40. Bli inte berusad med folk du inte känner.
41. Var försiktig när du fotograferar barn. Arga barn är inget stort problem. Arga föräldrar kan vara värre.
42. Om du inte känner till området du är i, se till att lära känna någon som gör det.
43. Använd ett självsäkert kroppsspråk och tal.
44. Fack med dragkedjor är superenkla att öppna. Förvara allt av värde i dina framfickor och nära kroppen.

59.jpg

45. Rengör eventuella sår och skoskav hela tiden. Det är lätt att dra på sig en infektion om du rör dig mycket från plats till plats.
46. Se inte ut som en turist.
47. Berätta för vänner och familj hemma vart du är och vart du är på väg.
48. Efter att du lämnat väskorna på hotellrummet, ta reda på vilken väg som leder till närmaste nödutgång.
49. Häng något som skramlar på dörrhantaget. Då vet du om någon försöker ta sig in när du sover.
50. Kroppsspråket säger mer om en person än vad han säger.
51. Skaffa vänner.
52. Sov ordentligt! När du är trött är du dum.
53. Ta reda på vilka faror/risker det finns i området för tillfället.
54. Lita på din magkänsla.
55. Håll koll bakåt.
56. Behandla alla människor som om de betydde allt för dig.
57. Var empatisk.
58. Lär dig så mycket som möjligt på det lokala språket.
59. Mörker kan vara riktigt farligt.
60. Människan kan gå otroligt långt för att få dina pengar.
61. Bilar, elektricitet, kor och getter kan döda dig.
62. Förvara alla dina viktigaste prylar i en väska, hela tiden. Du kan behöva lämna ett ställe väldigt snabbt.
63. Muta aldrig någon.
64. Om du inte verkligen, verkligen måste.
65. Husfasader sitter inte alltid fast. Akta huvudet!
66. Se vart du går.

88_jens_lennartsson_boy_havana_night.jpg

67. Klappa inte gatuhundar.
68. Läs på om staden du besöker. Vart finns allt och hur ser kartan ut?
69. Bär hjälm.
70. Håll koll på vägen tillbaka.
71. Fråga folk med vapen om tillåtelse innan du fotograferar dem.
72. Visa så lite som möjligt av den elektronik som du har på dig.
73. Använd inte droger.
74. Hantera inte stora summor pengar på offentlig plats.
75. Notera om någon följer efter dig.
76. Om du tittar bort så fort någon tittar dig i ögonen kommer du att verka osäker.
77. Om du stirrar någon i ögonen för länge kommer du att verka aggressiv.
78. Bär ALLTID med dig ditt pass
79. Bär med dig en extra plånbok med några sedlar och en billig telefon. Om någon försöker tvinga till sig dina värdesaker.
80. Myggmedel.
81. "Business or pleasure?" När du passerar tullen är det oftast bäst att kryssa i turistrutan. Fotografer och journalister är inte alltid jättevälkomna.
82. Men var beredd på att behöva förklara varför du har med dig en kamerabutik i väskan.
83. Om du besöker ett religöst område; se till att veta vad du får och inte får göra.
84. Håll dig lugn. Alltid.
85. Läs en bok om kroppsspråk.
86. Lär dig grunderna om de vanligaste sjukdomarna och skadorna. Och hur man behandlar dem.
87. Fulla och påverkade människor är irrationella.
88. Lär dig vem du är och hur du fungerar i olika situationer.

Dela gärna den här artikeln med dina vänner! Mer rese- och fototips hittar du på min andra blogg: The Zen Photographer.

2014-07-24 10:35 1 kommentar

Behind the scenes i Apulien

2014-05-13 10:34 4 kommentarer

Apulien-Vagabond-Jens-Lennarsson-4.jpg

Under våren 2013 hängde jag med en av Sveriges absolut vassaste resejournalister, Per J Andersson, i Italienska Apulien. Under några dagar cyklade vi runt på Italiens klack, testade viner och fick en fantastisk cykelbränna. I det senaste numret av tidningen kan ni se hur resultatet blev!

Jag får ofta frågor om huruvida resereportagefotografier är dokumentära eller ej. Till skillnad från en "renodlad" dokumentärfotograf (tänk krigs- eller katastroffotograf) så får jag som resefotograf vara mycket mindre objektiv. Mitt uppdrag är i stort sett att ha semester och visa vad jag upplever (vanligtvis sitter man kanske inte till långt in på natten för att renskriva anteckningar och säkerhetskopiera bilder, planera rutten för nästa dag och kontakta hotell och restauranger att besöka på sin semester, men du förstår vad jag försöker säga....)

Till en viss del är det OK att arrangera en bild litegrann. Ni som är Vagabondprenumeranter har förmodligen redan plöjt igenom hela tidningen och läst Pers reportage. Så här gick det till när några av bilderna togs för knappt ett år sedan.

Öppningsbilden: cykla bland träden
Apulien är fantastiskt bra att beskåda från cykel. Ett hyfsat platt landskap, mycket skugga från olivträd och annan grönska och ibland helt folktomma stigar. Vi var på väg på en rödlätt grusväg till vårt lunchstop, när jag såg de små röda blommorna på andra sidan stenmuren. Jag beodrade halt (folk lyssnar oväntat mycket på dig när du är fotograf - "allt för bilden", du vet) och medan resten av gänget tog igen sig med en klunk vatten och lite småprat, hävde jag mig över muren och traskade runt bland träden för att hitta en bra vinkel.

När gänget efter en graciös handsignal från mig återigen började cykla, stod jag redan redo med ögan mot sökaren. När de passerade det första träden såg jag till min förskräckelse att mannen näst längst bak var en sk "flinare". Han tittade rakt in i kameran och log allt vad han kunde, generalfel för resefotomodeller. Som tur var kom han på att var tvungen att titta vart han cyklade och i precis rätt sekund vände han tillbaka huvudet och jag knäppte av. Näst längst fram ser ni min resekollega, Per.

Apulien-Vagabond-Jens-Lennarsson-7.jpg

Skål för tusan!
Jag hade precis smällt i mig hälften av snittarna som den lilla vinrestaurangen dukat upp (ämnesomsättningen för en 196 centimeter lång fotograf som trampat runt sedan frukost är relativt hög).

Under tiden vår servitör hällde upp rosévin i allas glas la jag märkte till att vår guide förberedde sig för att utbringa en skål. Det låter kanske konstigt, men när man börjar studera sin omgivning så förstår man rätt snabbt att man ofta kan se vad som skall hända redan innan det sker. Vart en person tittar, vilket håll kroppen lutar, en inandning som visar att han skall säga något. Det är en av resefotografens viktigaste egenskaper - det gör att du slipper panikslita upp kameran eller rusa över en trafikerad gata för att fånga det där ögonblicket. Du kan i lugn och ro förbereda dig eftersom du redan vet vad som kommer att ske.

Jag bytte till rätt objektiv, gjorde alla inställningar på kameran och väntade till den sista fått druvsaft i sitt glas. Mycket riktigt; sekunderna efter började glasen klinga i ett hjärtligt "skål". Jag tror tillochmed att den hölls i några sekunder extra, när man märkte att jag fotograferade som en galning. Av runt 15 bilder under fem sekunder blev denna den bästa.

Apulien-Vagabond-Jens-Lennarsson-double.jpg

Damen i kyrkan
Ibland finns det rätt roliga/ologiska/löjliga fotoregler som man antas följa. Jag har en regel; sålänge det inte finns folk med vapen i närheten så brukar jag inte ta dem på så stort allvar. Bilden framför allt, eller hur?

Kapellet var fyllt med turistgrupper, alla med små kompaktkameror i händerna. Få av dem respekterade de vita skyltarna med en överkryssad kamera och knäppte av till höger och vänster. Och den trötta mannen som verkade vara vaktmästare/ordningsvakt brydde sig inte heller. Förrän jag tog upp min något större (men fortfarande ganska nätta) systemkamera till ögat. Då blev det liv i luckan och ett ajjabajja. Nåväl. Det var ingen större fara, jag lät kameran hänga på axeln utan att plåta.

Men mot slutet av turen hamnade vi framför kyrkans altare. Medans vi lyssnade på guidens berättande kröp en lite dam under avspärrningsbanden och började gå mot altaret. Det fanns inte en möjlighet att jag skulle missa det tillfället. Vaktmästaren stod några meter bort, mellan oss ett tjugotal turister. Jag sneglade ner på kameran, ställde in det jag behövde ställa in och väntade på att damen med väskan skulle hinna lite längre fram. När hon började närma sig de främre raderna av bänkar smög jag fösiktigt upp kameran mot ögat, komponerade snabbt bilden och tryckte ner knappen. Kameran smattrade av ett tiotal bilder samtidigt som vaktmästaren låste blicken på mig som en målsökande missil. Men det var ingen fara, jag hade lyckats fånga bilden jag vill ha.

Den stora borgen och den lilla mannen
Jag tycker alltid bilder utan människor blir rätt livlösa. Det finns fotografer som kan få en bild på ett äpple att kännas livfullare än en partybåt på Ibiza, men själv så behöver jag folk i bilden för att jag skall bi nöjd.

Och människor än inte bara bra för att ge liv i en bild. Alla har en uppfattning om hur stor en männsika är vilket gör det väldigt lämpligt att använda en person för att visa hur stort eller litet något annat är. Den gamla muren såg gigantisk ut när jag tittade på den med mina egna ögon. Men efter att ha knäppt en bild förstod jag att det, utan storleksreferens, likagärna kunnat vara hög som en tröskel.

Jag stod kvar och en stund senare kom en man traskandes från under bron. Långsamt hasade han bort mot kurvan, jag väntade tålmodigt. När han var på väg att försvinna bakom knuten knäppte jag av bilden. Plötsligt var byggnadens massivitet glasklar.

Ibland är det OK att "redigera" bilden lite innan man tar den. Ibland krävs det bara lite tålamod och ibland måste man skita i reglerna. :)

Har du någon bild med en intressant historia bakom?

2014-05-13 10:34 4 kommentarer

Den superparanoida resefotografens guide för att inte bli rånad

2014-04-28 11:42 10 kommentarer

jens-lennartsson-zen-photographer-tourist-croatia-dubrovnik-2.jpg

Frågan som jag allra oftast får när jag berättar att jag är resefotograf handlar inte om komposition eller kamerainställningar. Det som mina vänner oftast vill veta är om "det inte är farligt att gå runt med så mycket kamerautrustning"?

Självklart känns det som om risken att bli rånad är enorm, det handlar ju ändå om tiotusentals kronor som du släpar runt på. Men genom att göra dig själv till ett mindre attraktivt byte så kan du rätt enkelt skydda dig och se till att du kommer hem med både kamera och bilder för att visa vännerna din fantastiska resa.

Här är en samling av de bästa tipsen för att inte råka ut för rånare, ficktjuvar och lurendrejare på din nästa resa.

1. Se inte ut som en turist
Det är oftast lätt att känna igen en utböling. T-shirts i klara färger, välpressade shorts eller magväska signalerar oftast "turist" (eller "vandrande bankomat" om du översätter till banditiska). Se till att försöka smälta in så mycket som möjligt. Bär kläder med mindre gälla färger, använd naturnyanser. Skippa magväskan. Hoppa över kartan och guideboken, men försök framför allt bete dig som om du hör hemma där du är. Gå inte med gapande mun, förundrad över arkitekturen. Se inte vilsen ut, även om du inte har någon aning om vart du är.

Sätt dig ner en stund och studera lokalinvånarna. Titta på vad de har på sig, notera hur de beter sig. Så fort du kommer till ett nytt ställe så ökar antalet ljud-, syn- och hörselintryck och det gör dig mer förvirrad och chanserna för att du skall ta felaktiga beslut ökar. Det vet kriminella och därför letar de efter de minst världsvana turisterna de kan hitta. Var inte ett lätt byta.

2. En blick kan rädda dig
Den största delen av människors kommunikation sker inte genom vad du egentligen säger utan genom kroppspråk. På samma sätt som en avvaktande rånare letar efter någon som är klädd som en turist så håller han utkik efter de som kommer att göra minst motstånd. Vi västerlänningar är oftast väldigt rädda för att få ögonkontakt med främlingar. Vi viker oftast bort blicken direkt. Det skall du INTE göra när du rör dig på gator i främmande land. Det signalerar att du är underlägsen och rädd. Dvs ett perfekt rånbyte. Om du å andra sidan hade spänt blicken i någon, och försökt stirra ut honom så hade det kunnat tolkas som provocerande. Istället bör du lägga dig någonstans mittemellan. Se dig omkring, lägg märke till vad som händer och vilka som finns runtomkring dig. Om du möter någons ögon, håll kvar blicken i en eller två sekunder innan du tittar åt sidan. Med bara en kort blick säger du "Jag ser dig, jag vet att du är här och så länge du inte gör något dumt så är det inga problem".

Visa att du har koll på läget och att det finns andra som är lättare byten. Självsäkerhet (inom vissa gränser) är guld värt för att ha kontroll på läget.

3. Fula ner dina saker
Fram tills för några år sedan var det vanligaste tipset att täcka över din kameras logga och modell, för att tjyvar inte skall se hur dyr din utrustning är. Jag tejpar fortfarande över min knallgula Nikonlogga men egentligen skyddar det dig inte speciellt mycket. En erfaren bandit känner lätt igen vilken kamera det är som hänger runt halsen på dig.

Gör ditt bästa för att alla eventuella tjuvögon som sveper över din kamera i en folkmassa fortsätta till nästa ont anande turist. Se till att den inte är för ren. Byt ut din sprillans nya kamerarem mot något mindre iögonfallande.

bag_shades.jpg

4. Välj rätt väska
När du inte använder din kamera, är det bästa att stoppa tillbaka den i väskan igen. Men se för allt i världen till att din väska inte går runt och skriker "Hej! Jag har en skitdyr kamera i mig"! De klassiska kameraväskorna är oftast svarta, rätt coola och med massa fack på utsidan. Oftast skriker ett stort "LowePro" eller annan logga på utsidan. Väskan måste förstås vara anpassad för en kamera, men välj en mer diskret variant. Om du har lite utrustning med dig (vilket du bör, se nedan för mer om det) är en axelremsväska det bästa. Den har du alltid koll på och kommer lätt åt. Lite lera och ett par bitar silvertejp är fantastiska brottsförebyggande åtgärder för en lite för ren och ny väska.


5. Håll reda på din kamera
När du råkat ut för en ficktjuv eller lurendrejare så förstår du hur sinnessjukt flinka och smarta dem är. Tyvärr är det ju lätt att vara efterklok.

Det sämsta du kan göra är att hänga kameran över axeln. Det är superenkelt att rycka den från dig och försvinna in på närmaste basar. Bär alltid remmen runt halsen eller diagonalt över brösten. Gör det till en vana att ALLTID hålla en hand på kameran när du rör dig. Förutom att det avskräcker tjuvar så är chansen att du stöter in i något mindre.

Lägg ALDRIG din kamera (eller telefon eller plånbok eller pass eller något av värde) på bordet när du äter. Även om den bara är några decimeter ifrån dig så hinner en ficktjuv sno åt sig den medans hans kumpan drar din uppmärksamhet åt andra hållet för bara en sekund. Ta för vana att dra din hand igenom remmen om kameran ligger på bordet eller låt den hänga kvar över bröstet. Jag hoppas jag inte behöver berätta att du inte skall hänga något över stolsryggen och tro att du har koll på det? Det har du inte, trust me.

Om du har en väska med dig; trä en fot eller stolsbenen genom handtagen, då blir det omöjligt att sno den utan att du upptäcker det.

Det kan låta som om jag är fullständigt paranoid, men när du precis blivit av med hela bildskörden från semestern på din sista dag, så kommer du att önska att du tänkte på det innan. Det är väldigt enkelt att få en ficktjuv att välja ett annat offer.

the-zen-photographer-camera-manufacturers-are-liars.jpg

6. Vet vilka som är ute efter din vänskap eller dina pengar
Beroende på vart du reser så kommer fler eller färre folk vilja prata med dig på gatan. Jag älskar att stifta nya bekantskaper men det gäller att snabbt lista ut om personen som just kom fram till dig är nyfiken på dig eller om han bara vill fixa cash till en ny bil.

Om det första en person säger är "Hey friend!" så är han inte din vän. En ärlig person som inte har ekonomiska baktankar vet att man måste förtjäna någons vänskap. En oärlig person försöker dock använda det för att få dig att sänka garden.

I de största delarna av världen så anses det väldigt ohyfsat att prata om pengar eller ekonomi med någon man inte känner väldigt bra. Om din "vän" nämner att hans familj är fattig, hans dotter behöver pengar till mjölkpuder eller vadsomhelst så var det hans ursprungliga anledning till varför han tog kontakt med dig från första början. Dags att säga tack och hej.

Lär dig vad som kännetecknar en "hustler" så kommer du enkelt kunna välja dina vänner.

7. Säg inte att du är fotograf
När jag pratar med människor som jag ännu inte känner (på gatan, på pubar eller på stranden) så får jag oftast frågan vad jag gör. Såvida jag inte har kameran med mig, så säger jag oftast att jag är journalist, inte fotograf? Varför? Well, en professionell kamera är rätt mycket dyrare och mer stöldbegärligt än ett block och en blyertspenna. Skämt åsido, det finns personer som är ute efter att ta reda på om du är värd risken att råna, ditt mål är att sänka ditt monetära värde så mycket som möjligt. Av samma anledning bor jag aldrig på flotta hotell utan på de sunkigaste bed-and-breakfasts som finns i stan. I alla fall om någon frågar mig.

2014-04-28 11:42 10 kommentarer

Ljussättning för dummies

2014-04-17 17:10 Kommentera

jens-lennartsson-bali-kitchen-940x627.jpg

Jag brukar går efter en enkel regel när jag "ljudsätter" en bild. Jag skriver ordet inom citationstecken, eftersom jag ju bara använder naturligt ljus och ljussättning oftast är vad studiofotografer sysslar med. Men att fotografera handlar först och främst om att hitta rätt ljus och sedan, med små justeringar av din eller "modellens" position, göra det absolut bästa av det.

Den enkla regeln lyder så här: välj EN ljuskälla som ditt huvudljus. Vad fasen snackar den där långa, skånske fotografen om nu, ser jag att du frågar dig själv med höjda ögonbryn. Det går väl inte att styra vart ljuset kommer ifrån? Nja, kanske inte helt. Men när du befinner dig på en viss plats så kommer ljus att falla från olika håll och de kommer att se helt olika ut. Stora och små fönster som kastar dagsljus. Gulaktigt sken från glödlampor. Grönaktigt ljus från fluorescerande rör. Det varma ljuset från solen precis över horisonten. Om du inte noterar vilka källor som finns, kommer med största sannolikhet ditt motiv bada i färger och det kommer bli rejält svårt att fixa till det i Photoshop.

Låt mig förklara med ett exempel. På bilden ovan, tagen på ett café i bergen utanför Ubud på Bali, så står ägarinnan i sitt lilla kökshörn. Utanför bildens vänstra ram, finns ett stort fönster utan glas. Dagsljuset strömmar in och skapar ett vackert, mjukt ljus på hennes högra ansiktshalva. Det är mitt huvudljus. Till höger bakom mig finns ett pyttefönster som ljusar upp hennes andra sida något. Bakom henne syns ljuset från ytterligare ett fönster som vackert ramar in hennes huvud. Om jag hade bett henne att ta ett par steg mot mig så hade ljuset från fönstret bakom mig blivit för starkt, vilket hade gjort ljussättningen i hennes ansikte plattare. Jag var ute efter ett fint "sidoljus" och var noga med att låta det starkaste ljuset komma från fönstret till vänster i bild.

sri-lanka-jens-lennartsson.jpg

Pojken som sitter på sin fars axlar, på toppen av Adam's Peak i Sri Lanka träffas av de starka strålkastarna. Jag bestämde mig för att det skulle bli mitt huvudljus. Himlen badade resten av bilden med ett kallt, blått ljus. Tack vare att jag var medveten om det gula ljuset från lamporna så kommer pojkens ansikte fram och blir tydligt.

Var alltid medveten om varifrån de olika ljusen kommer och bestäm vilket som är ditt huvudljus.

2014-04-17 17:10 Kommentera

7 hjärnspöken som gör att du tar sämre reseporträtt (och missar massvis med upplevelser)

2014-04-16 10:05 Kommentera

t-22-South-Korea-Tourist-Guide-DMZ.jpg
Turistguide vid DMZ i Sydkorea

Resefoto men minst lika mycket resande i sig handlar om människomöten. Det som oftast saknas i en nybörjares resefotografier är närgångna och intima personporträtt. Anledningen är enkel; det är det svåraste att bemästra. Många kan känna riktiga panikkänslor när det kommer till att prata med människor man inte känner, än mer fråga om det går bra att ta en bild. Men ju mer man över, ju lättare blir det. Här är sex tankar som kan dyka upp i ditt huvud när du är på väg att ta kontakt med någon på gatan. Och hur du kommer över dem.

1. Han kommer att bli arg eller våldsam
Det här är din mammas fel. Majoriteten av alla personer du kommer att träffa är fullständigt fantastiska. Tack vare media, tv och film (och oroliga föräldrar) så tror dock många att världen och alla människor är livsfarliga. Så är det inte och varje gång jag tar kontakt med en ny människa under mina resor (mellan 20 - 50 gånger per dag) så stärks det påståendet. Människor är oftast väldigt trevliga.

2. Han vill inte bli fotograferad
Det största anledningen till att du får ett nej när du frågar att få ta någons porträtt är att personen inte har en aning om vem du är eller vad du skall använda bilderna till. Det här är mer tydlig i västvärlden, tack vare alla skräckhistorier man hör dagligen om bilder som sprids som en löpeld på sociala medier eller folks huvuden som blivit photoshoppade in på andra kroppar. Berätta att du är fotograf och går runt i stan för att fånga intressanta personer på bild. Om du dessutom hinner småprata lite så kommer din "modell" att känna dig mycket bättre och därför inte ha några problem att ställa upp.

jens-lennartsson-ubud-surfer-2.jpg
Peruviansk surfare i Ubud, Bali.

3. Det är ju jättekonstigt att gå fram till någon man inte känner
De flesta människor älskar att göra nya bekantskaper. Människan är genetiskt programmerad att leta nya medlemmar till sin stam och även om "stammarna" inte ser riktigt likadana ut nu som för tusen år sedan så finns grunden kvar; vi vill träffa andra som oss. De flesta gångerna är det första gensvaret du får ett stort leende!

4. Han har inte tid för mig
Det finns ett uttryck som går ungefär "Det var jättekul att träffa dig! Jag måste kila vidare nu.". Skämt åsido, så länge du inte fysiskt håller fast en person så kommer han att säga till när han måste vidare. Tills dess är det ju bara roligt att ha någon att prata med medan man väntar på bussen eller står i en bankkö. Lita på att personen du pratar med säger till när tiden är ute.

5. Jag vet inte vad jag skall säga.
Vad. Som. Helst. Helt ärligt, det kvittar vad du säger som introduktionsfras, det viktiga är att du faktiskt tar kontakt. Fråga om vägen, tips på en bra restaurang, om tavlan han målar eller bästa sättet att blanda en Mojito. Oftast är det lättare att ha ett par fraser i bakhuvudet som man kan plocka fram när tillfälle ges, det gör oftast att du känner dig mindre osäker.

the-zen-photographer-amsterdam-travel-3.jpg
Konstnärsbohem i De Pijp, Amsterdam

6. Min reskamrat vill inte vänta
Jag reser oftast själv. För mig handlar resande mycket om att träffa nya vänner och lära sig av andras erfarenheter. Men det handlar också om att det är mycket lättare att fånga upp tillfällen som uppenbarar sig, utan att behöva tänka på att ens kompis står och stampar och vill vidare. De tillfällen då jag har någon med mig så förklarar jag alltid vad jag behöver för att kunna fotografera; möjligheten att stanna till när som helst och att stanna så länge jag vill. Så länge min vän vet om det så är det aldrig några problem.

7. Ljuset är inte bra nog/jag fotograferar nästa person jag hittar istället
Det här är en lögn som din hjärna hittar på för att du ska slippa göra någonting läskigt eller skrämmande, såsom att kliva upp till en vilt främmande människa och be om att få fotografera honom. Om du låter dig luras och går vidare kommer samma sak hända vid nästa tillfälle. Och nästa. Jag har en regel som jag alltid går efter. Om jag hör mig själv tänka "wow, det är ett intressant ansikte" eller något liknande så MÅSTE jag göra mitt bästa för att ta en bild. Jag tvingar mig själv att gå fram och börja prata för att sedan fråga om det är OK att ta en bild. 9 gånger av 10 så får jag ett ja. Och oftast en ny bekantskap.

2014-04-16 10:05 Kommentera

Snabbtips: Wow, DET är en intressant vägg!

2014-04-08 18:45 Kommentera

the-zen-photographer-sleeping-man-in-xian.jpg

Det finns en GRYM teknik som jag brukar använda när jag inte vill att personen jag fotograferar skall förstå att jag plåtar just honom. Ibland behöver jag mer än ett försök och om min ofrivilliga model går iväg för att han misstänker att han hamnar på bild så är ju foto-shooten slut! Om du märker att personen du plåtar märkte att du har kameran riktad mot honom eller kanske hörde klicket från slutaren; stirra koncentrerat på en punkt någonstans bakom honom. Jag menar verkligen STIRRA - som om det är den mest fantastiska fläck du någonsin sett. Låtsas som om du inte ens vet att det står en person mellan dig och din makalösa fläck. I nittionio fall av hundra så kommer han återgå till vad han gjorde och du kan fortsätta fotografera. Det låter konstigt att det skulle funka men de flesta personer har ingen aning om "vidvinkel" och tror att så länge objektivet inte är riktat exakt mot dem, så hamnar de inte på bild.

Zhuque Antiques Market ligger i en stor hangarliknande byggnad i Xi'an, en av Kinas mesta städer för konnässörer. Hundratals små glasbås fyllda med antikviteter - några mer antika än andra. En timme före stängning halvsov en av försäljarna i en brassestol utanför sitt bås, viftandes med en solfjäder för att svalka sitt ansikte i den tunga värmen. Jag behövde tajma bilden exakt - om solfjäderna var för längt till vänster så blockerade den ljuset från båset. Om den var för långt till höger så hamnade den framför hans ansikte. Jag ville också att något skulle hända i bakgrunden, någon behövde gå förbi för att skapa lite liv. Det tog nästan en halvtimme att få till den här bilden. Varje gång som försäljaren tittade upp inspekterade jag väggen bakom honom med en lätt förbryllad blick. Varje gång lutade han sig tillbaka och fortsatte sova.

2014-04-08 18:45 Kommentera

Snabbtips: Uppe före tuppen

2014-02-27 13:53 Kommentera

2.jpg

Under min grundskoletid utvecklade jag en ytterst sofistikerad teknik som rutin som gjorde det möjligt att kasta mig ur sängen, klä på mig, ge frukosten som min mor förberett till hunden och springa efter bussen på bara sju minuter. Din säng kan kännas farligt bekväm på morgonen och oftast vill du inget hellre än att stanna kvar mellan lakanen. Men om du gör det missar du den absolut bästa tiden på dygnet för fotografer, gryningen. Att bevittna en stad som vaknar kommer att vara väl värt en eller ett par timmars mindre sömn. Gå upp innan solen, det är då du fångar de bästa bilderna.

Jag knöt tyst loss en av de gula plastkajakerna från den sakta gungande bambugången som höll ihop de tjugo bungalows som bildade den flytande byn. Vi bodde på en av flera liknande jätteflottar som låg runtom vikarna i nationalparken i Khao Sok i södra Thailand. Utan en ljud skar jag igenom det mörkgröna vattnet som om jag gled över en stor blank glasskiva. Jag var den enda människan som var vaken, länge satt jag mitt ute på vattnet i tystnad och väntade på att solen skulle orka sig upp över trädtopparna. Ett par cicador börja vissla.

2014-02-27 13:53 Kommentera

Lagom är löjligt.

2013-09-18 13:23 Kommentera

xian2.jpg

Jag beundrar kinesernas förmåga att aldrig gör något halvdant. Antingen görs det inte alls. Eller görs det ORDENTLIGT! För ett tag sedan åkte jag med på den första flygturen på en nystartad rutt mellan en skandinavisk huvudstad och Xi'an i Kina.

När flygplanshjulen slog ner på landingsbanan och sakta började rulla in mot gaten uppenbarade sig den ena människan efter den andra i morgondiset. En röd brandbil stod parkerad med full bemanning några hundra meter framför, längs vår färdväg. Först tänkte jag att det var standard, en säkerhetsåtgärd OM något skulle hända.

xian4.jpg

När vi närmade oss började den takmonterade sprutan häva ut vatten och planet fortsätter rakt igenom. Det är inte för att cockpiten brinner. Det är för att ge oss en "welcome shower". När vi väl parkerar ekipaget verkar det som att varenda tidning i provinsen finns på plats. Uniformerade flygvärdinnor håller upp en stor banderoll. Händer skakas. Band klippes. Fotografier tas.

xian1.jpg

Men varför göra något halvdant när man kan göra det grandiost?

xian3.jpg

2013-09-18 13:23 Kommentera

Early bird

2013-05-09 12:04 Kommentera

peak.jpg
Frukostutsikt

Det har blivit tidiga morgnar, de här två första i Italien. Jag har ganska kort tid på mig att få med allt jag behöver fotografera, och jag vill inte missa något av det fantastiska morgonljuset.

I morse ringde klockan vid 05.30. Jag måste säga att min kropp kändes inte riktigt sugen på att utan frukost bege sig upp på en av de högsta topparna på Capri. Jag blev insläppt på den svenskägda Villa San Michele och två trädgårdsarbetare visade mig den smala stentrappan som snirklade sig upp mot toppen, där Castello Barbarossa ligger.

peak1.jpg
Det finns folk med sämre utsikt från huset än den här mannen
peak2.jpg
Infångade fåglar som märktes och släpptes strax efteråt

Jag visste att det var högsäsong för ornitologerna men jag trodde inte att någon skulle ha hunnit upp till toppen före mig, denna okristliga tid. Det visade sig att det var helt fel. Innan jag nådde toppen gick jag förbi en liten linbana, där mat fraktades upp till de fyra personerna som bodde i den lilla stenstugan på toppen.

Det som bara skulle bli några landskapsbilder över Capri Town blev istället ett fantastiskt tillfälle att se några av fågelarterna som finns på ön. På riiiktigt nära håll. Tre timmar senare, med rikligt med gorgonzola i magen, tog jag mig tillbaka till hotellet.

peak3.jpg
Fågeskådarfrulle
owl.jpg
Arg uggla. Blev dock tillbakasläppt bara minuterna senare, med en finfin ring på benet.

2013-05-09 12:04 Kommentera

Hello Italy!

2013-05-08 10:45 Kommentera

jenslennartsson-capri-italy.jpg
Innan avfärd från Neapel
jenslennartsson-capri-italy2.jpg
Det nyttigaste som gick att finna på Münchens flygplats. Smakar INTE som Capri...

Somnade i total matkoma igår efter att ha tryckt i mig en tvättäkta italiensk pizza och två inte så tvättäkta italienska Corona. Såg inte mycket av italienska Capri igår, solen hade redan gått ner när den dieselosande Finlandsfärjestora färjan gjorde konststycket att snurra 180 grader innan den la till i marinan i Capri town.

De närmsta två veckorna befinner jag mig i Italien och Kroatien. I´ll keep you posted ;)

2013-05-08 10:45 Kommentera

Anonym 964940510

Fotograf, skribent, minimalist. Planerar att äta det mesta som finns på jorden innan jag dör. Jag släppte nyligen en bok: Hide In Plain Sight - 100 inspiring ways to improve your travel photogography. Bloggar även på www.thezenphotographer.com.

Webbfrågan

  • Hur tränar du helst under resan?

Vagabonds nyhetsbrev

Över 20 000 läsare! Vagabonds nyhetsbrev är gratis och kommer till dig en gång i veckan. Du kan när som helst avsluta din prenumeration.

Denna sajt drivs av Egmont Publishing Digital AB, som är en del av Egmont Publishing AB. Egmont Publishing publicerar ett hundratal tidningar och webbplatser, däribland Hemmets Journal, Hus & Hem, Icakuriren, Vagabond, Kalle Anka och Bamse. Vi har även en omfattande verksamhet inom böcker, spel, aktivitetsprodukter och event, samt är snabbt växande inom e-handel och digitala marknadsföringstjänster. Egmont Publishing är en del av den nordiska mediekoncernen och stiftelsen Egmont som varje år delar ut mer än 120 miljoner kronor för att hjälpa utsatta barn och ungdomar. Läs mer på www.egmontpublishing.se/.

Egmont Publishing Digital, Pyramidvägen 7, 16991 Solna, Tel: 08-692 01 00, Orgnr: 556647-1842