Screenshot
Framtidsspaning: Så semestrar vi år 2040
Charterresor till månen och affärsresor i överljudsfart. Framtidsspaningar tenderar att låta som science-fiction. Men är det verkligen ökad hastighet och större avstånd vi har att se fram emot? Vagabonds krönikör tror snarare att det är det motsatta.
Året är 2040. Jämfört med för 30 år sedan reser de flesta av oss numera långsammare, eftersom fokus inte ligger så mycket på snabbhet som på energieffektivitet och minskade utsläpp.
Vi åker med klimatsmarta långsamma fartyg. Snabbfärjor har förbjudits, eftersom de på grund av vattenmotståndet är värre koldioxidutsläppare än de fossildrivna jetflygplanen. Även när vi flyger går det numera långsammare, eftersom en minskning av marschfarten ovan molnen från 900 till 600 kilometer i timmen kraftigt reducerar klimatpåverkan. Att minst 75 procent av bränsletankarna enligt en FN-konvention måste fyllas med biobränsle hjälper förstås också till.
Tågens hastighet har däremot ökat och närmat sig de nya långsammare flygplanens. På rälsen råder andra fysikaliska lagar. Luftmotståndet är detsamma, men tack vare extremt låg friktion mellan stålhjul och räls gör inte den höga hastigheten att energiåtgången ökar nämnvärt, och därmed heller inte utsläppen.
Längre bortovaro
De som 20 år tidigare spått total dominans för hemestern hade fel. 2040 gör vi förvisso många korta resor till närliggande resmål, men fortfarande några få episka och upplevelserika resor till fjärran platser. En vanlig svensk familj nöjer sig med en långt-bort-semester vartannat eller vart tredje år, men stannar i gengäld borta i minst fyra–fem veckor.
– Det är svårt att tänka sig att vi kommer nöja oss med att stanna i Sverige. Vi har mörker och kyla på vintern. Längtan till ljus och värme är konstant, säger Didrik von Seth, generalsekreterare i Svenska resebyrå- och arrangörsföreningen (SRF).
Oavsett om vi åker en kort bit eller långt bort bokar vi inte rum på de stora hotellen. Istället hyr vi hus, gärna intill en orörd sandstrand eller en naturskyddad skog med en glittrande insjö.
– I en orolig värld med ekonomisk osäkerhet blir naturen ett tempel där vi söker tröst, säger Johanna Danielsson, vice vd på omvärldsanalysföretaget Kairos Future och medlem i Världsturistorganisation UNWTO:s turismexpertpanel.
Aktiv på semestern
2040 är flygskam och tågskryt historia. Att resa klimatsmart är ju det nya normala. Istället råder lättjaskam och aktivitetsskryt. Att slöa i en solstol med en paraplydrink betraktas som odygdigt. Att utveckla kropp och själ också på semestern är en självklarhet, oavsett om det handlar om att åka på en andlig retreat, detox- och avstressningskur eller en vandrings- eller träningsresa.
Högt i kurs 2040 står även att uppleva något genuint lokalt under globaliseringens blanka fernissa. Kommersiell likriktning ledde till en världsomfattande backlash. Numera dissas globala varumärken till förmån för lokalt producerad mat, lokal kultur, lokalt hantverk och lokalt ägande.
– I framtiden blir sol och bad lite mindre viktigt. Istället fokuserar vi alltmer på upplevelsen av främmande kulturer, maträtter och aktiviteter, tror Didrik von Seth.
Och semestern vill vi helst tillbringa tillsammans med släktingar eller en eller flera kompisfamiljer med barn i samma ålder.
– Det som gäller på semestern är den lilla världen, att ha det mysigt med nära och kära, även när vi reser bort, spår Johanna Danielsson.
200 miljoner
Miljardären Dennis Tito blev 2001 världens första rymdturist. De kommande 20 åren betalade en handfull privatpersoner runt 200 miljoner kronor var för att få följa med ryssarna upp till rymdstationen ISS.
På 2010-talet planerade amerikanerna att inom kort erbjuda liknande tjänster med hjälp av Elon Musks Space-X-raket och Boeings Starliner-kapsel. Men fortfarande blir prislappen skyhög. En mer folklig rymdupplevelse är att uppleva det tyngdlösa tillståndet i farkoster som tar sig upp till gränsen mot rymden för att sedan falla tillbaka mot jorden. Den resan kostar en bråkdel jämfört med en färd till ISS, men så är den å andra sidan också snabbt överstökad. Till sin karaktär och längd påminner den mest om en åkattraktion i en nöjespark.
Både sakta och snabbt
2040 kan man ändå boka rymdresan online. Fast givetvis först sedan man gjort en omfattande läkarundersökning. Flera konkurrerande rymdbolag kör tur och retur till en av alla de rymdstationer som numera kretsar kring jorden – eller gör ett varv runt månen. Priset har sjunkit en aning jämfört med 2001, men fortfarande är semester i kosmos ohemult dyrt och reserverat för en försvinnande liten elit.
– Jag ser rymdturismen som en metafor för tron på människans förmåga att kunna resa överallt och att ständigt flytta fram positionerna. Och visst, för en liten klick superrika kan de kanske spela samma roll som för de adliga resenärer som på 1700-talet åkte på bildningsresor i Europa, men inte för gemene man, säger Robert Pettersson som leder turismforskningsinstitutet Etour på Mittuniversitetet.
Parallellt med de långsamma flygen och rymdraketerna finns även snabba raketliknande plan för riktigt långa resor på jorden. Tack vare ramjetmotorer som drivs av flytande väte och syre kommer de upp i drygt 4 000 kilometer i timmen. Men man planerar att redan 2060 sätta in scramjetplan som har en marschhastighet på hela 25 000 kilometer i timmen. Restiden London–Sydney sjunker då till under timmen. Men biljettpriserna blir höga. Ram- och scramjetflygen lockar därför mest stats- och företagsledare med brådskande ärenden.
Läs mer: Vad är värre för klimatet – färjan eller flyget?
Skalman idealet
Och brådska, det är numera något som man bara ägnar sig åt på jobbet. På semestern är det ett lika fult ord som för Bamses kompis Skalman.
År 2040 är turismen en del av lösningen snarare än en del av problemet. Samtidigt som transporternas utsläpp reducerats har de flesta internationella hotellkedjor gått i konkurs. De har konkurrerats ut av privatpersoner som hyr ut boenden via Airbnb-liknande bokningsplattformar. Det har lett till små turistinkomster för ett flertal, snarare än stora inkomster för ett fåtal.
– En tiondel av världens BNP är kopplad till turism. I länder som Grekland och Thailand är det så mycket som närmare en fjärdedel, säger Didrik von Seth och påpekar att den ökande turismen decennierna runt millennieskiftet lyfte många utvecklingsländer ur fattigdom och var en huvudförklaring till att världsekonomin under så lång tid pekade uppåt.
– Vi måste ovillkorligen mildra effekterna av all mänsklig verksamhet och se till att vi hejdar befolkningstillväxten. Vi är sju miljarder idag och kommer kanske att toppa på tio miljarder, sedan planar det ut, fortsätter Didrik von Seth.
En förutsättning för att få stopp på befolkningsökningen är ökat välstånd. Om familjer i Indien, Kina och Afrika ska skaffa färre barn behövs mer ekonomisk tillväxt, som enklast kan skapas med hjälp av ökat turistresande.
Under pandemin ersattes nästan alla jobbresor av möten i Zoom, Teams och Meet. Affärsresandet nådde därefter aldrig tillbaka till tidigare höga nivåer. 2030 var fortfarandeen tredjedel av alla jobbresor borta och ersatta av digitala möten och konferenser. Det var så hotelldöden i städerna inleddes.
Virtuell semester? Nej tack!
En vanlig förutsägelse redan i slutet av 1900-talet handlade om att om att sitta hemma i vardagsrummet och uppleva andra kulturer och naturmiljöer via virtual reality-glasögon. Men det slog aldrig in. Semesterresandet blev till skillnad från jobbresandet aldrig virtuellt.
2040 nöjer sig ingen med att ersätta golfrundan på Mallorca, träningsveckan på Kanarieöarna eller vandringen längs Kinesiska muren med en konstgjord upplevelse i en digital apparat. Däremot har de digitalt uppbyggda världarna ökat nyfikenheten på den verkliga världen.
Ingen nöjer sig längre med text och stillbilder. Resereportagen har blivit virtuella. 2040 tar man på sig VR-glasögonen för att följa med reportern till olika spännande platser på jorden. Och så blir man ännu mer sugen på att resa iväg på riktigt.
Läs också: Krönika: Framtiden – jorden förblir populäraste resmålet.
Framtidsspaning 1:
Kontroll och cocooning
- Globala kriser har fått semesterfirare att kräva större kontroll över sin resa. Urbaniseringen har fått längtan efter naturen att öka.
- Få köper en paketresa. Nästan alla plockar själva ihop resans olika delar på digitala bokningsplattformar och kollar jättenoga på avbokningsvillkoren, eftersom internationella kriser kan inträffa när man minst anar.
- Lågkonjunktur för jättehotell och gigantiska frukostbuffématsalar. Semesterfirarna vill ha familje-, släkt- och kompismys i semesterhus som man hyr av privatpersoner. Cocooning är den rådande trenden.
- En riktig semester ska tillbringas i glesbebyggd natur, något som upplevs som mer lyxigt och exotisk av människor år 2040, eftersom alltfler numera bor i större, tätare (och därmed klimatsmartare) städer.
Framtidsspaning 2:
Den växande turismen
- 1950 gjorde 25 miljoner semesterresor till utlandet.
- Därefter har ökningen varit exponentiell: 2012 passerade de internationella semesterresorna för första gången en miljard.
- 2019 gjordes 1,4 miljarder utrikesresor – och samtidigt ca 5 miljarder inrikesresor i semestersyfte.
- Ca 10 procent av alla jobb och världens samlade BNP hade året före pandemin (2019) en koppling till besöksnäringen.
- Om turismen efter en dipp 2020–2025 fortsätter att öka med samma tempo som mellan 2009 och 2019 (+50 miljoner turister/år) innebär det ca 2,2 miljarder internationella turister och 7,5 miljarder inrikesturister år 2040.
- Det skulle betyda att 15 procent av jobben och världens BNP år 2040 är turismrelaterade.
Text: Per J Andersson • 2024-08-08
Framtiden