För den som reser är världen vacker

När du upplevt det främmande blir du bättre på att jaga bort demonerna som göder fördomarna. Och du inser att världen trots alla skavanker, missförhållanden, krig och kriser är ganska vacker.

För den som reser är världen vacker
Per J Andersson

Resandet motverkar etnocentrism, tror Per.

För tiotusen år sedan var vi nomader. Minnet lever kvar. Vandringslusten finns i våra gener. Att resa är inget särintresse. Att resa är en nedärvd drift och ett kollektivt urminne. Att vi bara reser för att imponera på vänner och grannar tror jag inte dyft på. Resbegäret är universellt. Sedan är det annan sak att alla människor inte har möjligheter att resa och att vissa av oss tvingas att resa för att fly krig och förtryck.

Vårt behov av förändring, om så bara för några veckor om året, är stort. I det gamla svenska bondesamhället flyttade man på försommaren ut till det spartanskt inredda sommarköket på andra sidan gårdsplanen. Förändringen var inte stor och avståndet var kanske bara femtio meter, men det räckte för att skapa en känsla av en enklare och friare tillvaro. Och bondefamiljens årliga resa till marknaden och kyrkomötet handlade inte bara om praktiska behov och plikter, utan om att tillfredsställa behovet av att se något annorlunda.

När vi inte kunde se världen med egna ögon fick världen komma till oss. De första böckerna som människan skrev var reseskildringar, allt för att lindra restörsten hos de som inte kunde resa. Homeros Odysséen, Abrahams vandringar i Gamla Testamentet och bröderna Pandavas resor i indiska eposet Mahabharata – som alla skrevs för flera tusen år sedan – handlar om långväga resor till andra kulturer.

När vi inte kunde resa samlade vi frimärken från exotiska länder, läste böcker med reseskildringar och tittade på exotiska djur när cirkusen kom till stan.

De senaste åren har det varit fokus på resandets baksidor. Flygresandets påverkan på miljön kommer vi inte ifrån. Flyg med förnuft, välj tåget om du kan, men glöm för den skull aldrig bort resandets positiva effekter.

Resandet motverkar etnocentrism. Reser du lär du dig att världen inte är så konstig som den verkade när du satt och grubblade på din kammare. Fördomar byggs av brist på kommunikation, oavsett om det gäller grannen vägg-i-vägg eller Australiens urinvånare. Ju mer kontakt du får med det för dig okända, desto mindre behöver du fantisera och desto färre demoner hemsöker dig. Och demoner är rasismens viktigaste bränsle.

Om din enda kontakt med världen där ute är via mediernas nyhetsförmedling är det dessutom lätt att bli misantrop. Det är ju bara elände överallt, tänker du, så varför bry sig? Reser du inser du att allt inte är så nattsvart som förstasidan i dagstidningen antyder, utan att det finns lycka och skönhet även på de mest problemfyllda platserna. Och du lär dig att det inte bara är den plätt på jorden där du slagit ner bopålarna som kan upplevas som normal och trygg.

Resandet har fler goda effekter. Ju mer kontakt du får med världens paradoxer, desto mer engagerad känner du dig.

När rapporterna om inbördeskrigets hemskheter på Sri Lanka kom tätt tänkte jag på familjen som jag bodde hos en vintervecka. De hade ett homestay på öns sydkust där jag efter en dag på stranden brukade sitta på en pall i köket bredvid farmor i familjen och se på tv-nyheterna medan en ko råmade på bakgården. Tack vare det minnet från Sri Lanka fick landets etniska konflikt en kropp, ett ansikte, en doft, känslor och tankar och blev för mig inte bara ännu en av världens hopplösa oroshärdar.

För några år sedan var jag i Israel, ett land som jag sedan länge slutat att läsa nyhetsartiklar om. Hur viktig konflikten än är så hade jag fått nog. Men efter Israelresan var det som om nyhetsrapporteringen om landet plötsligt angick mig, eftersom jag hade fått ett känslomässigt minne att haka upp informationen i nyheterna på. Jag tänkte på den muslimska beduinfamiljen i öknen som lärt sig hebreiska och israelerna på kaféet i Tel Aviv som älskade sitt land, men inte sin regering.

En viktig insikt är att du inte måste resa till Kambodja, Mongoliet eller något annat Långtbortistan-land för att uppleva andra kulturer. På andra sidan sundet börjar världen, som Monica Törnell sjöng i åttiotals-hiten En vintersaga. Även i Danmark, Spanien, Grekland och andra populära turistländer i vår egen världsdel kan du skaffa dig reseerfarenheter som ger nya insikter om livet. Men för det krävs verklighetskontakt. Testa att bo i homestay eller hyr en lägenhet istället för att bo på hotell. Det vimlar av populära sajter som Airbnb och Only-apartments för uthyrning av privata hem världen runt. Då hamnar du oftast i områden bortom turiststråken.

Till och med i Venedig, världens turisttätaste stad, finns glimtar av vardag. Jag, min sambo och vår då sex månader gamla son hyrde en Venediglägenhet, handlade maten i lokala Coopaffären och lagade våra middagar hemma. Medan jag trängdes med italienska husmödrar vid ostdisken på Coop trängdes turister med varandra i souveniraffärerna fem meter bort. Så kort kan avståndet vara mellan genuint vardagsliv och massturismens epicentrum.

Men alla resor leder inte till ökat engagemang. En all inclusive-semester vid Medelhavet kan vara hur skön och välbehövlig som helst, men känslan när du kommer hem är att du knappt varit utomlands, eftersom mötena med andra människor än kypare och hotellstädare var få – rentav inga alls. Har du besökt ett all inclusive-hotell i Turkiet har du inte besökt Turkiet, utan All inclusive-landet.

Men tänk om du hade lämnat hotellet, tagit en buss på måfå eller hyrt en bil och gett dig upp i bergen, ut på landet eller till närmaste riktiga stad och tagit en kopp turkiskt kaffe och en skiva vattenmelon med gubbarna och gummorna i skuggan under platanen. Så enkelt det hade varit! Så många nya intryck du hade fått.

Du reser för att utforska världen – och dig själv. Resan förändrar människan. Du börjar tänka i nya banor. Du får nya perspektiv. Du får fler referenser till hur livet kan levas på andra sätt än ditt.

Stort som smått. Ett möte med en människa fick dig att se annorlunda på en politisk konflikt. Ett restaurangbesök fick dig att börja laga en ny maträtt. En promenad i en botanisk trädgård fick dig att plantera nya buskar i din trädgård. En safari bland utrotningshotade djur fick dig att gå med i Naturskyddsföreningen.

Om du gjort en resa vet du att du utvecklas snabbare som människa när du befinner dig i en främmande miljö jämfört med om du stannat hemma. Har resan varit lång finns chansen att du vid hemkomsten känner dig pånyttfödd. En månad på resa kan i din kropp och din själ kännas som ett helt år. För dina vänner som stannade hemma verkar tiden däremot ha stått still. Det är ren magi. Att resa är intensifierat liv. Resandet ger ett förhöjt antal intryck per minut. Det är hemligheten bakom resans magiska förmåga att förändra dig.

Oföränderlighet urholkar själen. Nya utsikter ger nya perspektiv. Genom att resa skärps din iakttagelseförmåga och du blir du mer observant också på din hemmiljö. Plötsligt ser du saker i din omgivning som tidigare varit osynliga för ditt öga.

När du upplevt det främmande blir du bättre på att jaga bort demonerna som göder fördomarna. Men framför allt: du inser att världen trots alla skavanker är ganska vacker.

Isabelle Eberhardt, Berättelser från Maghreb

Isabelle Eberhardt bejakade sin nomadiska livsstil och reste runt i Sahara.

6 böcker om att resa

1. Berättelser från Maghreb (1905) av Isabelle Eberhardt. Nomadiska livsbejakande berättelser av schweiziska som under några år reste intensivt i Sahara.

2. Kap farväl (1933) av Harry Martinson. Reseromantik ihopsamlad efter några år på handelsfartyg på världshaven.

3. Den stora järnvägsbasaren (1975) av Paul Theraux. Amerikan åker tåg i Asien och möter människor av olika slag i kupéerna.

4. Transit (1984) av Tomas Löfström, krönikör i Vagaond under två perioder på 80-, 90- och 00-talet. Reslustskapande reportage och essäer om resandets nödvändighet.

5. Om konsten att resa (2002) av Alain de Botton. Inspirerande filosofisk bok om resandet.

6. Lyckan, kärleken & meningen med livet/Eat, pray, love (2007) av Elisabeth Gilbert. Om att efter en skilsmässa och en depression ta time-out och ge sig ut på en lång resa för att finna sig själv. Även film.

För den som reser är världen vacker, Per J Andersson

För den som reser är världen vacker – boken

I januari 2017 kom min nya bok som spinner vidare på temat i den här krönikan. Titeln är densamma som krönikans: För den som reser är världen vacker (Ordfront förlag).

Du skummar resebolagens annonser, jämför flygpriser, kollar tågens tidtabeller. Vad ska du välja? För iväg ska du – igen! Okej, det var inte så länge sen senaste gången… Varför, undrar omgivningen, varför ska du alltid bort, iväg, vad ger det dig egentligen? Men det är väl inte så konstigt? Sedan våra förfäder klättrade ner från träden har mänskligheten under större delen av sin historia befunnit sig i rörelse, flyttat omkring, jagat och samlat, levt som nomader, om än inte alltid frivilligt.

Blir man en bättre, mer vidsynt människa av att resa mycket? Lär man sig förstå världen bättre? Vad innebär det att kasta sig ut i det okända, att återvända till ett tidigare resmål, att resa tvångsmässigt eller med nostalgin som drivkraft, ensam eller i sällskap – och att komma hem?

I För den som reser är världen vacker funderar jag över olika aspekter på resandet. Ibland är det äventyret som lockar. Andra gånger det ovana, bisarra eller uppskakande. Beställ boken på Bokus. Eller på Adlibris. Eller på Plusbok.

Indien - personlig guide, Indien, guidebok

Läs mer om resor, tåg och kärlek