• Få vagabond.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Skagen - byn och havet

    Det går knappast att nämna Skagen utan att nämna konsten, ljuset och havet. Det går knappast att åka härifrån utan att känna sig tagen, fundersam och genomblåst.

    Skagen -  byn och havet

    Havet låter. Havet luktar. Havet skapar det ljus som ingen riktigt vågar sig på att beskriva.
    Havet syns i alla fönster på de ockragula husen, en and i trä, en fiskmås, stenar, snäckor, en liten fiskebåt i miniatyr.
    Havet syns på menyerna. Havet ger Skagens invånare arbete. Fiskebåtar tuffar ut ur och in i hamnen, is och salt slängs över nyfångat byte. Fiskmjölfabriken väser i öst och när det, som nu, luktar gammal jäst håller turisterna för näsan medan Skagenborna gnider sina händer.
    I Skagen är havet närvarande i precis allt. Titta på de gamla Skagenmålarnas verk. De två kvinnorna som i förtroget samtal vandrar längs stranden i ett ljusblått skimmer. Till och med i Hip Hip Hurra där varken hav eller strand syns känner man den salta havsdoften och anar blänket från vattnet. Där sitter de samlade allihop, Krøyer, Ancher, Johansen, Krohg, och lyfter glasen i en skål och jag anar att det är just den där känslan av gott liv som gör dragningskraften till Skagen så stark.
    Längst ut på Jyllands norra udde formar sig landmassan som en droppe. Detta är Grenen, där Skagerack och Kattegatt möts som två tuppar. Bröst mot bröst. Två olika karaktärer, ändå en och samma. Hur kan det komma sig att vågorna kommer från olika håll, att haven ser olika ut beroende på vilken sida av grenen jag tittar?

    SMALA GRÄNDER OCH SMÅ. Sådant funderar man på under en helg i Skagen, liksom varför allt ser ut som en lek från när man var liten. Små hus som i en sagoby, gäss som vankar i sandynerna och smala gränder i ett virrvarr där jag gång på gång går vilse fastän byn inte hyser mer än knappt 10 000 invånare. Förr eller senare hamnar man i mitten. Vid Brøndums Hotel. Det var här konstnärskollektivet samlades i slutet av 1800-talet. Mycket känns som då.
    Det knarrar i golvplanken. Sluttar betänkligt. Mitt rum ligger under snedtak och en jättekastanj prasslar utanför. Småblommiga tapeter, ingen teve, ingen telefon, fluffiga duntäcken och en salthinna på fönstren.
    – Om du vill äta i restaurangen är det en god idé att beställa bord, säger den hårt sminkade receptionisten med slarvigt uppsatt hår, i den lilla luckan. Klassisk reception, nycklar som läggs i fack. En klocka att plinga på om ingen är där.
    Beställer bord till kvällen därpå. Bröndums re-staurang är en av anledningarna till att jag är här.
    Tvärs över gatan ligger Skagens konstmuseum. Där hänger de världsberömda tavlorna från 1800- och början av 1900-talet. De som lockar besökare från hela världen. Det är en paradox, att gå in i de ljusa moderna salarna, med väggar där Skagens färger av ljusblått, mossgrönt, ockragult och rostrött går igen. Vårt behov av att romantisera finns här, att berätta historierna om konstnärskollektivet som levde för sin kreativitet och som i tavlorna samlades kring snapsen under de vackra sommarkvällarna. Vem som helst kan förstå vilket slit det måste ha varit, hur kallt det förmodligen var i de enkla husen om vintern med det iskalla havet utanför knuten. Sjukdomar och svek. Marie Krøyer lämnade sin man för Hugo Alfvén. I tavlan med bålet från Sankt Hans kan man se blickarna mellan dem.

    ANCHERS HUS. Det naturliga stoppet efter museet är Anchers hus. På med vita överdrag på skorna för att skydda det mörkbruna ekgolvet. Anchers hus är kanske ett av de bäst bevarade minnena från det gamla. Konstnärsparets hem känns som just lämnat. Med det vackra gamla matsalsbordet, tavlorna, ateljén och skrivbordet. Om det inte vore för den japanska lampan från åttiotalet som någon envisas med ska hänga där. I informationsbladet står det att lampan är en symbol för parets Japanintresse.
    Man slungas rakt in i högteknologins kvarter i sin sinnevärld. Och det är väl inte riktigt meningen.
    Konsten må vara en anledning att berätta om Skagen, men hamnen är en annan, och de grästäckta sanddynerna ytterligare en. De ligger hand i hand. Hamnen och dynerna. Om sommaren går det knappt att ta sig fram. Folk överallt, gästhamnen full och svenska och norska klingar oftare än något annat språk. Uteserveringarna är packade och bland sanddynerna ligger picknickkorgar och ölflaskor om vartannat. Här och där ett staffli. Jodå, det målas även i dag och att åka hit på målarkurs känns som en rätt lyckad idé. Men mest lyckat av allt är att ta sig till Skagen under annan tid än just högsäsong. Då har man gatorna lite för sig själv, då lyser värmen inifrån hamnkrogarna och rödspättan serveras rakt ur stekpannan, med kokt potatis, smält smör och en skiva citron. Enkelt men till bristningsgränsen gott.

    HAVET FÖRÄNDRAS MED. Det är under vårmånaderna man kan sitta i dynerna helt ensam och se havet förändras med dagen. Men ändå måste man beställa bord på Bröndums. Där är det fullt varje helg.
    Serveringspersonal med raka ryggar, slängen (handduk) på armen och mat som bärs fram på stora silverbrickor
    högt i luften. Den grillade fisken läggs upp på tallrikar på klassisk serveringvagn intill bordet. Desserter med hemlagad glass och varma körs-bär i konjak. Bordeauxröda dukar och stärkta linneservetter.
    Godare än nere i hamnen vet jag inte. Men
    här är det miljön man betalar för. Och för att efter middagen få sätta sig i salongen med de djupa fåtöljerna och det dova ljuset från lampetterna. Kaffe och avec. Brasan i öppna spisen sprakar. Utanför viner vinden och de små husen släcks ner ett efter ett.

    Weekendguide Skagen

    Varför Skagen? För att få bo och äta på klassiska Bröndums Hotel och för att få vandra längs havet där ljuset skapar magiska färger.
    Reste dit: Tåg Stockholm–Göteborg 590 kr tur och retur. Båt Göteborg–Fredrikshamn 443 kr tur och retur och återigen tåg, Fredrikshamn–Skagen 83 kr tur och retur. (Tar endast 30 minuter.)
    Bodde på: Bröndums Hotel, tel +45-984 415 55. Inte det billigaste men absolut mest miljöupplevelse. Kostade 1 100 kr per natt för ett dubbelrum med toalett och dusch i korridoren. Enorm frukostbuffé ingår med både wienerbröd och väldoftande ostar.
    Sevärdheter: Grenen (en timmes salt promenad från centrum), Skagens museum, Bröndumsvej 4, Anchers hus, Hans Baghs Vej 21.
    Åt och drack: Pakhuset, Rödspättevej 6, Bröndums Hotell, Anchers Vej 3, och korvkiosken nästan ute på Grenen. Bodilles krog, Østre Strandvej 11. Klassisk mötesplats med egen öl och bedårande barsk personal.
    Kommentarer till resan: Maten på färjan får bottenbetyg. Sladdriga hamburgare och vattniga sallader är inte värda pengarna. Ta med egen matsäck! Lite väl lång resväg (8 timmar i vardera riktningen) för bara en helg. Men den som bor i Göteborgs närhet har naturligtvis mycket närmare och billigare. Åt enorma frukostar vilket gjorde att jag knappt orkade äta lunch och därmed sparade in en del pengar.
    Weekenden kostade:
    Tåg i Sverige: 590 kr.
    Tåg i Danmark: 83 kr.
    Båt: 443 kr.
    Boende: 1 100 kr (2 nätter, halv del av dubbelrum).
    Lunch på båten: 32 kr.
    Middag på Pakhuset: 240 kr (fisk- och skaldjurssoppa, stor öl).
    Korv och fika, en öl på Bodilles: 107 kr.
    Middag Bröndums: 574 kr (rödtunga med hummersås, hemlagad glass, halvflaska vitt vin).
    Kort på konst: 210 kr.
    Entré Skagens museum: 75 kr.
    Entré Anchers hus: 64 kr.
    Summa weekend i Skagen fredag till söndag: 3 518 kr.