Annons
Annons
Foto: Elin Sahlin

Foto: Elin Sahlin

Mexiko

Mexiko – Chiapas, mayakulturens hjärta

Mayatemplen i södra Mexiko minner om en urgammal kultur som fortfarande frodas och vibrerar av mystik i ett magiskt höglands- och djungellandskap.

Text: Elin Sahlin • 2012-10-05 Uppdaterad 2021-06-23

Solljuset är starkt och bländande så här på 2 000 meters höjd och kastar ett sagolikt sken över pinjeträden och de pastellfärgade koloniala husen i San Cristóbal de las Casas. Mayakvinnor som stolta bär upp sina traditionella broderade dräkter och män i cowboy­hattar passerar förbi.
San Cristóbal är hjärtat av Los Altos, höglandet i Chiapas, och grundades år 1528. Staden blev en av de spanska kolonisatörernas baser. Biskopen Bartolomé de las Casas, som försvarade indianernas rättigheter, har gett namn åt staden, som idag främst är känd för zapatistupproret natten till 1 januari 1994 då zapatistgerillan ezln under ledning av den mytomspunne Subcomandante Marcos ockuperade San Cristóbal och flera andra städer i Chiapas.
Zapatisterna ställde krav på autonomi, landreformer och erkännande av Chiapas marginaliserade indianbefolkning. Händelsen öppnade världens ögon för Chiapas. Men trots att man har fått viss autonomi har de flesta av kraven inte uppfyllts. Så medan kvinnor från indiangrupperna tzotzil och tzeltal säljer små zapatistdockor till turister i San Cristobal fortsätter zapatiströrelsen att driva opinion för sina krav. Fast nu utan vapen.

Mexiko - Chiapas, mayakulturens hjärta
Religiöst potpurri. I kyrkan i San Juan Chamula praktiseras fortfarande mayaindianska ritualer.

Vid ingången till Templo de San Juan Chamula står ett gigantiskt turkost träkors, klätt med pinjegrenar.
– Korset symboliserar för mayaindianerna det heliga ceiba­trädet, vilket i sin tur står för himlen, jorden och underjorden, förklarar guiden Raúl García.
En mix av religioner, här mayareligion och katolicism, som kallas synkretism.
Vi kliver in genom porten, in i en annan värld. En skylt förbjuder oss att fotografera härinne. Golvet inne i kyrkan är täckt av pinjebarr och hundratals ljus. Luften är tung av rökelse, pinjebarr och andlighet. Ett suggestivt mumlande av böner hörs från flera olika ilols, medicinmän och medicinkvinnor som utför ritualer för att hela sjuka Chamulabor.
De flesta mayaindianer går hellre till sina traditionella medicinmän än till sjukhus. Familjer och medicinmän sitter på kyrkgolvet framför tända ljus i olika färg och antal beroende på sjukdomens art. Från väggarna stirrar helgonstatyer ner på oss med grans­kande blickar. Med speglar i händerna för att skydda dem mot ondska. När katolska kyrkan tvingade mayaindianerna att byta ut sina traditionella gudar mot katolska helgon fortsatte man ändå att tillbe sina gamla gudar, i deras nya skepnader.
En kvinna med ett barn i famnen sitter tillsammans med en äldre medicinkvinna framför rader med främst svarta ljus. Ur en pappåse tar hon upp en svart, halvdöd höna med fastbundna ben. Vrider nacken av den med ett vant knyck. Samtidigt som hon ber en bön sveper hon hönan över ljusen och därefter runt modern och hennes son.
– Svarta ljus och hönor används när man tror att den sjuke fått en förbannelse över sig, förklarar Raúl. Hönan sägs absorbera den dåliga energin. Ibland används ägg för att hela personen.
Sedan smuttar medicinkvinnan på ett glas posh, en alkoholhaltig dryck gjord på bland annat sockerrör, och tar sedan några klunkar ur en av Coca-Cola-flaskorna som står uppställda framför ljusen. Raúl säger att man dricker läsken för att man ska kunna rapa ut den “dåliga energin” som absorberas i och med ritualen.

Mexiko - Chiapas, mayakulturens hjärta
På Cerro de San Cristóbal finns den finaste utsikt en hund kan drömma om.

Mexiko - Chiapas, mayakulturens hjärta
På San Cristóbals smågator är det tätt mellan fruktstånden.

Slingrande vägar tar oss ner till de djupblå sjöarna Lagos de Montebello. Sedan möter kaskader av turkosa vattenfall vid Las Nubes. HÙ�glandets pinjeträd har nu bytts mot regnskogens ceibaträd. Kort därpå är vi, jag och ett tyskt par samt vår guide Alejandro Quiroga, framme i regnskogen La Selva Lacandóna. Byter om till badkläder och sjösätter tvåmanskajakerna i floden.
I min och Alejandros kajak ska även hans hund Xamán följa med. Är lite orolig att hunden ska bli nervös och välta kajaken. Men Xamán, lugn om än fascinerad, håller sig på sin plats. Vattenytan är till en början slät och blank som en spegel och klyvs medgörligt av våra paddlar. Regnskogens ljud har tagit över stadens brus. Kväkande grodor och cikador tävlar om att överrösta oroligt ropande fåglar.
Så närmar vi oss ett parti med starka strömmar och Alejandro ger oss instruktioner. Är glad att jag sitter i en tvåmanskajak. Paddlar man fel kan det sluta illa. Spegeln bryts plötsligt. Strömmarna förvandlar floden till en bubbelpool och jag är tacksam över att Xamán avstår från sin plan att hoppa i. Med gemensamma krafter lyckas vi paddla över den bubblande grytan.
Trots att Selva Lacandóna bara utgör en fjärdedels procent av Mexikos totala yta finns här cirka 4 300 växtarter, 340 fågelarter och minst 114 däggdjursarter. Här finns många utrotningshotade arter som jaguar, puma, tapir och röda arapapegojor. Även om de just nu gömmer sig för oss.
– Här finns den största ekologiska mångfalden i hela Mexiko. Det är en av Nordamerikas sista lungor, säger Alejandro.

Mexiko - Chiapas, mayakulturens hjärta
Zapatisterna (EZLN) ockuperade San Cristóbal 1994 och ställde krav på ökad autonomi, landrättigheter och stopp för diskriminering av indianbefolkningen.

Mexiko - Chiapas, mayakulturens hjärta
Under Parachicos-festivalen i Chiapa de Corzo klär folk sig skojfriskt folkloristiskt.

Men regnskogen avverkas i snabb takt på grund av brist på odlingsmark samt jakten på regnskogsträ, och idag finns den resterande skogen främst inom naturreservatet Resérva de la Biosfera Montes Azules.
Lacandónes härstammar troligtvis från Campeche i Mexiko och Petén i Guatemala och kom hit på 1800-talet. De är enligt Alejandro de mayaindianer i Mexiko som bäst lyckats bevara sin kultur, tack vare att de levt så isolerat. Han berättar att regeringen 1971 gav dem ansvar att förvalta reservatet, vilket skapat splittringar mellan dem och andra etniska grupper som också lever här.
Några strömpartier senare färgas himlen och Lacantúnfloden röda medan solen går ner bakom ceibaträden. Vi når platsen där vi ska slå läger precis innan det blir mörkt. Regnskogens tonläge skruvas upp i det kompakta mörkret.
Jag hoppas att jaguarerna och pumorna inte ska hitta vårt läger och några timmar senare sover jag till en symfoni av grodor, cikador och vrålapor.

Mexiko - Chiapas, mayakulturens hjärta
Guide Chiapas[/h2] Resa dit[/h3] Iberia, Continental Airlines, Air France m fl flyger till Mexico City eller Cancún. Sverige–Mexiko City kostar 6 000–7 500 kr. Därifrån flyger Interjet till Tuxtla för cirka 800 kr enkel väg. Eller ta nattbuss till San Cristóbal (cirka 560 kr).

Resa runt[/h3] Mexikos bussnät är väl utbyggt och bussarna mycket bekväma. Vanligaste bolagen är ADO och OCC. Biljetter kan också bokas på nätet, ticketbus.com.mx. Ett vanligt färdmedel i Mexiko är collectivo, en sorts kollektiv taxi/minibuss. De går regelbundet och är mycket billiga. Taxi inom San Cristóbal kostar runt 15 kr.

Bo

I San Cristóbal finns hotell i alla prisklasser. Budgetalternativet posadas, gästhus, kostar cirka 120 kr och uppåt.
Vårt val: [/b]Dyrare är Hotel Diego de Mazariegos, diegodemazariegos.com, som är vackert och byggt på 1800-talet i rustik stil med innergård och trevlig re-staurang och bar.
I Palenque bor man bäst utanför stan närmare tempelområdet. Hotel Aldea, hotellaaldea.net, 3 km utanför stan, har charmiga cabañas.
Äta[/h3] En av höjdpunkterna på resan. Mexikansk mat är väldigt kryddstark, och salsa gjord på chili serveras alltid som tillbehör. Prova kyckling i molesås, gjord på bland annat kakao och chili. Majsmjöl utgör basen, till exempel i quesadillas, knyten fyllda med ost och salsasås, eller i tortillas som serveras till nästan all mat. Vid kusten kan du passa pÙ� att äta ceviche, färsk fisk eller skaldjur i lime och chilisås – avnjuts bäst till en Coróna-öl.

Aktiviteter

Chiapas har ett rikt utbud av aktiviteter, både för natur- och kulturintresserade. Missa inte vackra kolonialstaden San Cristóbal, och besök någon av tzotzil- eller tzeltalbyarna i närheten. Guiden Raul García ordnar dagliga turer till San Juan Chamula och Zinacantán. Man möts vid träkorset framför katedralen kl 08.45.
Territorio Maya, territoriomaya@yahoo.com.mx, kan ordna kajakpaddling i Lacandón-skogen eller rafting på någon av Chiapas många floder och forsar. Den badsugne kan åka till Chiapas kust, till Bocas del Cielo och den orörda stranden i Chocohuitál.

Prisläge

Du äter middag för 80 kr och hittar budgethotellrum för 100–200 kr. En öl kostar runt 15 kr. En collectivo-resa (ca 15 kr för 50 km). Buss från San Cristóbal till Palenque kostar 85 kr.

Få risker och faror

Nyheter om Mexiko präglas av våld och kampen mot drogligorna. Våldet är dock lokalt och främst koncentrerat till de norra delstaterna längs gränsen till USA. Främst drabbas de som är inblandade i droghandeln samt polis och militär som bekämpar dem. Risken att drabbas som turist är minimal. Chiapas, som ligger i sydligaste delen av Mexiko, är idag en av landets säkraste delstater att resa runt i. Zapatisterna kämpar fortfarande fÙ�r sina krav, fast på fredlig väg. Den militära närvaron är hög, men i Ù?vrigt märker man som turist inte av det.

Missa gärna[/h3] Var försiktig vid foto­grafering av maya­indianer. I San Juan Chamula bör det undvikas helt, liksom fotografering inne i kyrkan.

Missa inte[/h3] Palenques mäktiga mayaruiner mitt i regnskogen. Man fylls av en stark historisk känsla när man klättrar uppför de över tusen år gamla ruinerna.

Mexiko - Chiapas, mayakulturens hjärta
På stilla vatten vid fridfull djungel. Kajakfärd nedför Rio Lacantúm.

Mexiko - Chiapas, mayakulturens hjärta
Garanterat närodlat.

Maya blomstrade för 1 500 år sedan[/h2] Mayakulturen blomstrade mellan 200- och 700-talen i Chiapas och på Yucatánhalvön i dagens Mexiko. Dessutom i Guatemala, Belize och delar av Honduras och El Salvador. Kulturen var framstående inom arkitektur, konst och astronomi. På 800-talet övergavs Palenque och flera andra viktiga mayastäder. Varför vet man inte säkert men olika teorier nämner överutnyttjande av naturresurser, torka samt blodiga krig som skäl.
Många överlevande migrerade till Chiapas högland där deras ättlingar lever än idag. De nio olika mayaindianska grupperna i Chiapas utgör tillsammans drygt en fjärdedel av Chiapas befolkning.
Trots att Chiapas är rikt på naturresurser som olja, mineraler, naturgas och uran är det samtidigt en av Mexikos fattigaste delstater. Många indianer saknar el och rinnande vatten – se där några av anledningarna som fick zapatisterna att säga ya basta, nu räcker det.


Text: Elin Sahlin • 2012-10-05
MexikoRestips

Nyhetsbrev

Missa inte våra bästa tips och guider!

Scroll to Top