• Få vagabond.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Från Mexiko till Kanada – Linda, 31, ska vandra själv genom USA

    Den 3 april inledde frilansfotografen Linda Åkerberg ett av sitt livs största äventyr – att vandra de 482 milen mellan Mexiko och Kanada till fots på Pacific Crest Trail. På Äventyrsbloggen på vagabond.se får vi följa hennes resa.

    Från Mexiko till Kanada – Linda, 31, ska vandra själv genom USA
    På Äventyrsbloggen kommer ni kunna följa Lindas vandring.

    Linda Åkerberg har rötter i Karlstad men bor sedan några år tillbaka i Stockholm där hon arbetar som frilansfotograf. Fascinationen för vandring startade för drygt ett år sedan efter att hon sett "Wild" – en kritikerrosad film som utspelar sig just på Pacific Crest Trail

    – Redan när jag såg trailern för filmen blev jag intresserad och efter att ha sett filmen kände jag att jag var tvungen att testa! Och jag fastnade!

    Inspirerad av filmen gav hon sig iväg redan förra sommaren då hon vandrade två delsträckor av leden. Då fick hon uppleva det varierande landskapet i Oregon som bjuder på allt från bördiga vattenfall till torra slätter täckta med vulkanaska med stekande sol och de täta skogarna i norra Kalifornien. Den sista sträckan vandrade hon helt själv, men hon var ändå inte ensam.

    Linda började för vandring för ungefär ett år sedan. Det dröjde inte länge förrän hon var helt fast.

    – Det var fascinerade på ett helt annat sätt. Där fick jag träffa massor av andra vandrare och erfara den gemenskap som finns vandrare emellan. En så kallad "Trail angel" – en person som hjälper vandrare på ett eller annat sätt utan att förvänta sig något tillbaka – sa att "hikers are just friends I haven't met yet" och det stämmer ganska bra.

    När hon nu ska vandra hela leden – en strapats som hon räknar kommer att ta mellan fem och sex månader ­– kommer hennes enda stadiga sällskap att vara packningen som hon bär med sig på ryggen. Och att vandra själv är något hon föredrar. 

    – Att vandra med någon annan skulle innebära att vi skulle behöva anpassa vår takt till varandra. Att gå för snabbt kan vara uttröttande och att vandra för långsamt kan kännas frustrerande. Sen kan jag tycka att det är lättare att komma i kontakt med andra oavsett om man vandrar eller reser själv, så det har lite med det att göra också. Sen är det svårt att övertala någon att ta ledigt ett halvår för att vandra över 400 mil, säger hon och skrattar.

    Vad kommer vi att få läsa om i din blogg?
    – Ni kommer få följa mig på min vandring, både i framgång och motgång. Ta del av mina tankar om vandringen och möta några av de personer jag träffar längs vägen. 

    Vägen kommer gå via Pacific Crest Trail. Foto: Linda Åkerberg.

    Vägen kommer gå via Pacific Crest Trail. Foto: Linda Åkerberg.

    Vad mer, förutom inspirationen från filmen Wild, är tjusningen med Pacific Crest Trail?
    – Det jag gillar med just västra USA är vädret. Det är hyfsat stabilt med mycket sol och värme. Det som är så häftigt med just PCT är också att landskapet är så varierat. Ska man vara ute i ett halvår gäller det att inte bli uttråkad! Leden går genom både öken och snötäckta berg, och delar som t.ex. leden vid Eagle Creek påminner mer om regnskog. 

    Vad är det bästa med att vandra till skillnad från att använda andra färdsätt?
    – Dels så upplever du ju naturen på ett helt annat sätt och du möter mängder av andra människor medan du gör det. Till skillnad från andra färdsätt så är det resan som är själva målet, inte vart du ska efter att resan är gjord. Sedan tycker jag levnadssättet är lockande. Du bär med dig allt du behöver för att leva och du gör det helt för egen maskin. Det är en ganska häftig känsla!  

    Vad är det värsta?
    – Det värsta skulle jag nog säga är allt som kan sätta käppar i hjulet för en fin vandring. Även om det ofta går bra gäller det att vara förberedd på allt som kan tänkas hända. Ett par extra skor (lättare sandaler) om man skulle få fruktansvärda blåsor, bra regnkläder om det blir regn, tillräckligt med mat om man skulle behöva stanna en extra dag på leden med mera.  

    "Hikers are just friends I haven't met yet." Foto: Linda Åkberg.

    "Hikers are just friends I haven't met yet." Foto: Linda Åkberg.

    Och vilket är ditt bästa vandringsminne?
    – Vandringarna längs PCT förra året var såklart häftiga båda två. Det var väldigt trevligt när jag gjort min sista dag på min egna vandring och kom fram till en by där jag åt middag med andra vandrare på en restaurang och senare satt och samtalade bland tälten till långt in på natten.

    Och ditt värsta?
    – Jag kan nog inte riktigt komma på något riktigt dåligt vandringsminne. Men fråga mig igen om några månader. 

    Vad är de viktigaste grejerna att ha med sig inför en sådan här vandring?
    – För mig är en rejäl ryggsäck som fördelar vikten bra väldigt viktigt. Ett bekvämt liggunderlag och skön sovsäck. Återhämtning är en stor del av träning, och utan en bra sådan kommer du snart bli utsliten.

    Finns det några platser eller delar av vandringen som du ser fram emot extra mycket?
    – Det finns några delar som jag sett fina bilder ifrån. Igår passerade jag Eagle Rock, en samling stenar som formats så de ser ut som en stor örn. Jag ser nog mest fram emot vad varje dag kan komma att erbjuda. Hur mycket jag än läst om leden och sett från den, så är verkligheten så mycket häftigare! Ingen dag är den andra lik, trots att man egentligen gör samma sak om och om igen.

    Från Mexiko till Kanada genom USA

    Linda tipsar: 3 vandringar i Sverige 

     

    1. Jämtlandstriangeln

    Jag gjorde denna i höstas efter att säsongen var över, så jag hade hela leden för mig själv! Jämtlandstriangeln är bra om man vill prova på att vandra då den inte ligger alldeles för långt bort (beroende på vart man bor såklart) och det är hyfsat enkelt att ta sig hit. Leden är uppdelad i tre etapper, som i sig bildar en triangel, därav namnet. Etapperna är relativt enkla och mellan 12-18 km långa. Vid varje etappstopp ligger det en fjällstation så om du inte vill tälta, eller vill säkra upp vid dåligt väder går det att ta in på dessa.

    2. Höga kusten

    Höga kusten är också ett jättebra område om du vill testa på att vandra. Friluftsbyn arrangerar där olika grupparrangemang bland annat festivalen Utefest, där man kan prova på olika typer av utomhusaktiviteter och träffa likasinnade.

    3. Tyresta nationalpark

    Tyresta är ett ställe jag återkommit till vid flera tillfällen, även innan jag egentligen förstod att jag var där och vandrade. Det ligger alldeles utanför Stockholm och man kan ta sig dit kommunalt. Ungefär en timmes vandring in i skogen ligger det så kallade brandområdet. Det är ett område som brann 1999 och som idag återhämtat sig något men som fortfarande är väldigt kalt och speciellt. Det känns lite som att upptäcka en skatt varje gång man kommer ut dit.

    Gilla Vagabond på Facebook för mer reseinspiration i ditt flöde!

    Kolla in Lindas blogg här: Från tältmotståndare till långdistansvandrare