• Få vagabond.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Läget på Phukets stränder juli 2005

    Phuket är den del av Thailand där turismen brett ut sig allra mest. Varje är kommer 2,5 miljoner turister till ön, som var en av de platser som drabbades hårdast av tsunamin. Här är en guide till Phukets stränder från slutet av juli 2005.

    Läget på Phukets stränder juli 2005
    Phuket. THAILANDS KANSKE MEST VÄLMÅENDE DEL, om man bortser från tsunamin. Raka led av gummiplantager vittnar om en inkomstbringande naturtillgångar vid sidan om turismen. Ön är Thailands största, fem mil lång och två mil bred. Uppskattningsvis 2,5 miljoner turister besöker Phuket varje år. Den del av Thailand där turismen brett ut sig allra mest i hela landet.
    Här, i Khao Lak och på Phi Phi Island.
    Det märks också på Phukets priser. En läsk på Surin Beach kostar 10 kronor, på ön Ko Chang omkring 4. Ett mellanklassboende omkring 500 kronor, på ön Ko Samui max 350.
    Taxi mer än tredubbelt så dyrt som i Bangkok.
    I MÅNGA ÄR VAR PHUKET HANDELSCENTRUM för Andamanhavet. Portugisiska sjöfarare kom till ön, kinesiska handelsmän, araber och sydindiska tamiler. Phukets invånare i dag är en spegel av historien, nästan hälften är kineser. Buddismen är störst men många moskéer vittnar om att muslimer också slagit sig till ro på ön. Den tropiska mixen av kulturer präglar ön i ljud och ljus.
    Undantaget är Patong. Öns största och mest välbesökta strand. Här doftar sololja och bakfylla, här låter vattenskotrar som en svärm getingar längs strandbrynet, neonskyltar blinkar om ping-pong-shower och striptease. Restauranger från de flesta av världens kök finns representerade och shoppingen bjuder allt från flip-flop till juveler.
    Det är inte min bild av att resa i Thailand men uppenbarligen många andras.
    Ingenting syns av tsunamin skador, trots att de var stora här. På Phukets tingeltangelstrand har resurser inte saknats. Här sköljde vågorna rakt in i varuhusen som ligger knappt 100 meter från stranden. De som befann sig i våningen under markplan var chanslösa.
    Men nu syns ingenting.
    Phuket Town på östra sidan, en kvarts resa från Patong har klarat sig helt utan skador från tsunamin.
    Karon Beach, strax söderut har en helt annan prägel. Lugn, flack. Här orsakades skador mest av bilar som slungades in i restauranger och butiker längs strandgatan. Delar av Karon är fortfarande byggarbetsplatser för att reparera skadorna.
    Kata Beach, den lite mer personliga stranden och något mer exklusiv bland de stora, skonades från större åkommor och i dag syns inga större spår av katastrofen. Svenska Röda Korset finns på plats med fast kontor för stöd till anhöriga som återbesöker Phuket.
    Hat Nai Han sargades rejält av vågorna. Flera bungalower sveptes bort, Yanui Bai Bungalows försvann helt liksom restaurangen bredvid. Inga större spår av tsunamin syns och den lilla fina stranden är tillbaka i sin stilla lunk.
    Rawai Beach ligger österut om den sydligaste spetsen och skyddades relativt väl från tsunamin. Havet betedde sig märkligt även på denna sida men inte i närheten av på västsidan. Några restauranger fick mindre skador men redan dagen efter öppnades allt igen. Rawai har en helt annan atmosfär än de andra stränderna. Fiskebåtar guppar i det smaragdgröna vattnet, det finns gott om skugga och thailändska familjer. Havet är lugnt till skillnad mot västkustens stränder där det ibland kan vara väldiga vågor och farliga underströmmar.
    Kamala Beach är ett sorgligt kapitel. Formad i en båge, en gång säkert omnämnd som paradis men i dag en krigsskådeplats. En av de värst drabbade stränderna. Hus, tempel, bungalower krossades och står fortfarande i spillror. Om det står klart till kommande säsong är mycket tveksamt. Här finns inte samma resurser som på Patong Beach några kilometer söderut.
    Nai Yang och Mai Kao Beach på norra delen av ön är de kanske mest orörda och minst inställsamma stränderna. Delar av dem är skräpiga och otillgängliga, medan andra kantas av små restauranger där lysrör dinglar i palmerna, elen drivs med brummande bensinaggregat och maten wokas över kolbäddar i osiga kök.
    Restauranger som spolades bort likt man blåser på korthus. Nu skottas sand på Nai Yang för att plana ut marken där borden ska stå. Många är i ordning, medan andra har långt kvar.
    Skräddaren har öppnat sin butik igen men kommersen har inte kommit igång.
    –Förr hade jag en till två kunder om dagen, nu har jag en till två i månaden, säger Manoj Kumar Rana och skakar på huvudet.
    –Det är väl lågsäsong också, påpekar jag.
    –Lågsäsong, visst, men inte så här låg. Men jag överlever tack var det här, säger han och pekar på kortärmade tröjor med emblem han gjort till bland annat Räddningsverket.
    Han, liksom restauranger och vissa hotell lever nu på de hjälparbetare som finns på ön. De blir färre och färre.
    –Jag litar aldrig på havet igen, svarar han på frågan om vad han tror om framtiden.
    –Det är det enda jag vet. Men jag måste få kunder igen. Jag har öppet varje dag mellan 8 och 22. Jag tänker inte missa en enda en.
    PHUKET KOMMER ATT HÄMTA SIG förr eller senare. Om man ska välja att åka dit är naturligtvis ett fritt val. Varningssystem finns i Patong, nu planeras likadana att sättas upp i Kata, Karon och Kamala. Fler kommer. Man ska vara beredd på att vissa stränder fortfarande bär på sår och att byggarbetsplatser finns runt hörnan. Man ska också ha i åtanke det psykisk trauma som finns kvar. Inte en enda människa är oberörd. Alla har något att berätta, många har förlorat någon eller något. Men det finns liv och hopp.
  • Få vagabond.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!