• Få vagabond.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Vrålet från Everglades

    Bara en dryg timme från Miamis glittriga skyskrapor breder ödemarken ut sig. Men låt inte lugnet i nationalparken Everglades lura dig. I det tysta träsket gömmer sig alligatorer, krokodiler och den skygga Floridapantern.

    Vrålet från Everglades

    Ett vrålande ljud hörs inifrån den täta vassen. Det låter som någon som försöker starta en gammal sur utombordare. Flera av turisterna som står på den lilla träspången ryggar till, inklusive jag själv.

    – Är det en panter? frågar en pensionär med sportjacka och kamera med gigantiskt objektiv.
    Strax efteråt hörs samma ljud, denna gång ett par meter framför oss i vattnet. Fem meter framför oss lyfter en stor alligator hals och svans ovanför vattenytan och ger ifrån sig ett högljutt avgrundsbröl.

    Bild 775715

    Vi är på Anhinga Trail, ett av de bästa ställena att se alligatorer i Everglades, och borde vara förberedda. Ändå känns det märkligt att vara så nära de stora kräldjuren.
    Men folk som lever här i södra Florida är mer vana. Det händer att alligatorer slinker ut från vildmarken och löper amok i villakvarteren. Att människor dödas är ovanligt. Oftast är det någon liten söt vovve som får sätta livet till.

    – Jag fick min första alligator när jag var pytteliten. Det var tillåtet på den tiden, jag hade den som husdjur. Och så var den en duktig vakthund! säger Bob Freer som jobbar på Everglades Alligator Farm, en blandning av en kommersiell farm där djur föds upp för skinnet och köttets skull och turistfälla för barnfamiljer som vill se alligatorer på nära håll och åka högljudd, icke ekocertifierad svävare genom träsket.

    Men att ha alligatorer som hobby är lite mer krävande än att ta hand om en vandrande pinne eller hamster. Bobs armar liknar väl använda skärbrädor, med kraftiga ärr som löper kort och tvärs. Ett sår på handens ovansida ser otäckt färskt ut.

    – Jag blev biten av en alligator i måndags. Det är inte första gången som du ser, säger han och skrattar.

    Bild 775716

    Everglades är en av Floridas största turistattraktioner. Vid en första anblick kan det vara svårt att förstå varför. Tittar man ut från bilfönstret ser man en pannkaksplatt, ändlös prärie av gult såggräs och torra träd. Vackert, på ett ödsligt sätt, men inget naturens underverk på samma sätt som, säg Grand Canyon eller Niagarafallen.

    Everglades skönhet syns inte på ytan. Särskilt inte om man bränner genom nationalparken med bil eller supersnabb svävare. Men stannar man till så märker man att det till synes döda landskapet bubblar av liv. Det susar i säven. Inte bara brunstiga vrål från alligatorer utan också mer subtila signaler. Fiskar som slår i vattnet. Grodor som kväker. Vingslagen från en fiskgjuse som lyfter från en torr trädgren.

    Det unika här, det som gjort att Everglades anses vara skyddsvärt till den grad att det numera är ett Unescovärldsarv, är en mängd, sinnrikt uppbyggda ekosystem som lever i ständig symbios. I de sextusen kvadratkilometer våtmark och subtropisk vildmark som utgör nationalparken trivs allt från sjökor, svartbjörnar, tvättbjörnar, alligatorer och krokodiler – till uttrar, ormar, skedstorkar, vithövdade havsörnar, papegojfiskar och muränor.

    När man bilar i Everglades är ett av de vanligaste vägmärkena de gula som varnar för pantrar på vägen. Men pantrarna, om de finns där ute, håller sig oftast på behörigt avstånd. Det finns bara en handfull kvar i nationalparken. En Floridapanterfamilj behöver 500 kvadratkilometer revir att jaga på, så de som inte möter vägdöden dödas ofta av en annan panter som råkar kliva in på den andras territorium.

    – Jag såg faktiskt en panter för ett par dagar sedan, från ett flygplan, säger Kirk Singer som med sitt väderbitna ansikte, sin snaggade militärfrisyr och olivgröna uniform ser ut som klichébilden av en park ranger, en person som jobbar med att ta hand om nationalparkerna. Kirk berättar om det pågående projektet med att försöka återställa vattennivån i Everglades till ursprunglig nivå.

    Den ständiga dräneringen av marken för att skapa beboeligt land, plus det faktum att storstäder som Miami hämtar merparten av sitt dricksvatten härifrån, har lett till att över hälften av våtmarkerna har försvunnit under det senaste halvseklet. Vilket i sin tur har drabbat djuren, till exempel har antalet vadarfåglar decimerats med 90 procent.

    Till råga på allt hotas Everglades inte bara av människans expansion, utan även (indirekt) av naturen. Den extremt låglänta nationalparken ligger pyrt till om havsnivåerna börjar stiga enligt klimatexperternas prognoser.

    – Vem vet, om tvåhundra år kanske vi har sandstrand här, säger Kirk Singer.

    De senaste årens naturkatastrofer har också skapat enorm förödelse. Orkanerna Wilma och Katrina demolerade merparten av bebyggelsen i Flamingo på Floridahalvöns sydkust. Flamingo Lodge, som var ett av de få ställen där man kunde övernatta i nationalparken, hämtade sig aldrig efter angreppen och revs för ett tag sedan.

    Men för delar av Everglades fauna var naturkatastroferna ett lyckokast.

    – Orkanerna bröt träd och frigjorde på så sätt habitat där krokodiler och andra djur kan trivas, säger guiden Rob Falcione när vi sakta glider fram i en båt från Flamingo Marina, på en trång kanal genom tät mangrove och frodig skog med havsdruvor och gumbo limbo-träd.

    Vattnet är grönfärgat och ovanför båten cirkulerar en grupp kalkongamar. Kring mangroven ligger krokodiler på lur, likt stora svarta stockar av drivved.

    – Florida är det enda stället i världen där alligatorer och krokodiler lever på samma ställe.

    Men krokodilerna hittar man bara här vid kusten, de trivs inte lika bra i sötvatten som alligatorerna, säger Rob medan han pekar ut olika fåglar. Här en trefärgad häger som sitter bland mangrovens rötter. Där en liten strandpipare som trippar omkring på en sandbank.

    – Ni européer har mer känsla för natur, säger Rob plötsligt när vi återvänder till bryggan och hoppar av båten.

    – I Florida bryr sig inte folk om naturen. Vi måste få folk att gå ut mer och knyta an till sin omgivning. Tills den dag vi inser att vi lever i ett ekosystem, inte över eller under det, är vi körda tyvärr.

    Bäst tid att åka

    November–april är torr­period, den härliga tid då fågellivet blomstrar och myggorna är behagligt frånvarande.

    Så tar du dig dit

    Det finns tre ingångar till nationalparken. Två av dem ligger längs motor­vägen Tamiami Trail som löper västerut från Miami, nämligen Shark Valley och Everglades City. Vi valde det tredje alternativet och åkte söderut från Miami mot Homestead där vägen svänger av genom Everglades och ner till Flamingo där havet tar vid.

    Bo

    Inne i nationalparken är det tunt med hotell och liknande. Campingplatser finns här och var för den hugade. Tältplats kostar oftast 16 dollar per natt. Info finns på http://www.nps.gov/ever.

    Kring Home­stead/Florida City samt Everglades City finns många motell att välja mellan, varifrån man kan göra dagsutflykter.

    Gators vs crocs

    Everglades är det enda stället i världen där man kan se både krokodiler och alligatorer. Den amerikanska alligatorn blir cirka 3-4 meter lång och lever främst i sötvatten. Drygt en miljon alligatorer finns i Florida. Den amerikanska krokodilen däremot lever främst i saltvattnen i närheten av kusten. Den är betydligt större än alligatorn, 4-6 meter.

    Bara runt 1 000-2 000 krokodiler finns kvar i Florida. Alligatorer är normalt sett rädda för människor, men om de känner sig hotade kan de anfalla. Krokodiler kan vara aggressiva, men väldigt få fall där människor blivit dödade har registrerats i USA.