• Få vagabond.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • "Man är vad man äter" – Karin turistar på stormarknaden

    England, början av 1990-talet: Jag får dåndimpen på Safeways. Likadant på Tesco, Waitrose och alla andra stora butikskedjor som får Ica, Hemköp och förresten hela Sverige att framstå som rena rama Sovjetunionen i jämförelse.

    "Man är vad man äter" – Karin turistar på stormarknaden
    Karin Wallén, krönikör. Just nu: navigerar bland blodkorv och haggis i Yttre Hebriderna. Karin@vagabond.se

    Det är framförallt hyllraderna av flingor som får mig att börja förstå vilken värld jag kommer ifrån, och vilken värld jag anlänt till. Den värld jag lämnat innehöll cornflakes och havrefras på en knapp hyllmeter intill snabbmakaronerna. Den jag kommit till är tio meters kommersiell kaskad med oändliga variationer av branflakes, chocopops, weetabix och luftfyllda dietpuffar, i alla färger, former och framföranden som går att proppa in i ett rektangulärt kartongformat. 

    Det var en glimt av framtiden som den skulle komma att bli även hemma, och en inkörsport till en framtida resehobby. Jag blev förälskad i utländska supermarkets. En kärlek som består.  

    Att gå in i en utländsk mataffär är som att gå in i ett levande museum över nutida hushåll. Jag kan inte tänka mig en bättre introduktion till hur ett land ser ut innanför hemmens dörrar, utan att ens komma i närheten av att glänta på dem. Bland allt från konserver och frysmat till smörgåspålägg och festservetter, träder glimtar av liv fram. 

    De stora påsarna med portionsförpackningar av choklad och chips den där gången i nittiotalets England skvallrade om vad som lades i de engelska barnens lunchlådor. Burkarna med den bruna, bittersalta jästextraktsmeten Marmite vittnade om en smakkultur fjärran min egen – något man ska växa upp med för att till fullo uppskatta, ungefär som Kalles kaviar eller messmör. 

    Ändå hittade Marmite en plats bland mina smörgåspålägg till slut. Helt enkelt för att jag ville handla som en britt. Jag blev glad av det som stavades, smakade och kändes engelskt. 

    Nu tycker jag inte alltid att det är nödvändigt att handla, bara jag får titta. Lycka är att få gapa åt chokladdoppade chips i San Francisco och fryst kängurusvans i Alice Springs. Att häpna över kiloförpackningar med glutamat på Bali eller gulligt ponnyprydda barnmatsburkar med hästpaté i Italien. Eller bara att få konstatera att champagnen står strategiskt placerad intill jordgubbarna, i en mataffär i Frankrike. Jag skippar mer än gärna döda stenmonument över stupade kungar och museer med verktyg från järnåldern. Ge mig en levande mataffär så är jag nöjd. 

    Belgien, flera år senare: Den trilskande jättekundvagnen kränger och gnisslar när jag skjuter den framför mig längs ändlösa rader av såser, margarin och vakuumförpackad skinka, i jakt på portionsförpackade ostskivor. Jag letar efter skivor, men blir glatt överraskad när jag istället hittar kuber. Ett litet men tydligt tecken på våra olikheter. Där vi använder osthyvel använder belgaren kniv, åtminstone tolkar jag det så. I en värld där vi konsumerar alltmer likriktat är det de underbara undantagen från som förhöjer känslan av ett resmål. Kuber istället för skivor. Plastflaskor med mjölk istället för Tetra. Det behöver egentligen inte vara mer dramatiskt än så.

    En glassfrys utan Magnum. Om det ens är möjligt.

    3 x klassiska pålägg

    Marmite

    Många Englandsbesökare har blivit lurade att tro att det är choklad, och hatar Marmite intensivt sedan dess. Men ge denna jästextraktsmet en chans på ditt rostade bröd, och vänj dig vid den udda, salta, lite beska smaken – till slut blir det gott!

    Hapå

    Hamar Pålegg, förkortat HaPå, är ett norskt bredbart pålägg av det sötare slaget. Idén uppstod under andra världskriget, då många familjer karamelliserade sötad kondenserad mjölk. När varumärket höll på att gå i graven för några år sedan startades en Facebookgrupp som samlade tusentals anhängare – och därför finns HaPå än idag att ha på mackan.

    Peanutbutter and jam

    Det är inte jättekomplicerat. Inte heller jättenyttigt. Men det är gott. Bred en brödskiva med jordnötssmör och den andra med sylt. Slå ihop dem. Et Voîlà! En klassisk amerikansk PBJ-macka!

    Missa inte: 

    Blogg: The food traveller 

    Quiz: Snabbmat i Världen – kan du gissa landet?

  • Få vagabond.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!