Vår man på Mallorca

En jävla röra!

2016-03-14 15:24 10 kommentarer
Kategori: personlig, tips & sånt, vardag

glue.jpg
"Stuck Together With God's Glue” En grupp människor väntar på solnedgången vid "Refugi De Muleta” utanför Port de Sóller, Majorca. (Photo by Martin)

2015 var på många sätt ett turbulent år. Döden kom tidigt, redan i januari, jobbet tog stryk, musiken tystnade och sen kom sommaren och döden vinkade på håll igen ett par gånger till. En kort turné tog form i Tyskland och en fotoutställning genomfördes i Sóller. Jag blev förförd av Berlins modescen, ett finger gick av, vänskaper bröts och insikter växte. Och i november kom döden och hälsade på igen. 
 
 - Det har varit en jävla röra helt enkelt. 

Bloggandet på Vagabond är frivilligt och sker utan någon form av ersättning och trots att jag gillar att skriva här på bloggen har det av massor av skäl således tvingats åt sidan. En prioritering som inte bör förvåna särskilt många. 
 
Dessutom bär jag med mig idén om att det ska ge en positiv resonans att skriva om och från en sådan här plats, vilket har varit svårt att få fram utan att bli krystat och tillgjort. Nu känns det i och för sig fortfarande ganska krystat och klämkäckt att skiva något klichéartat reseinlägg, så jag tänkte att i stället för att vänta ännu längre med att skriva så får detta inlägg bli mer rakt på sak. 

Öppna spjäll och utan vaddering. Inget att hålla tillbaka, inget att ta hänsyn till. I den här spalten är jag både skribent och redaktör och om Vagabond tröttnar så må det vara hänt. 
 
Ibland behöver man bara få gnälla av sig all skit som lägger sig på lager. Liksom ställa sig upp på bussen, i kassan på ICA eller i bankkön och säga: "Nu får det vara slut på de här dumheterna! En buss som du inte kan köpa biljett till? En matbutik som säljer medicin? En bank som inte hanterar kontanter? Vad är det här för trams?"
 
Eller flyga i shorts? Ta med egen smörgås på kafé? Ta av sig barfota på tåg? Låta en 5-åring bestämma vad ni ska ha till middag? Fredagsmys? Paxa ett bord och sen ställa sig i kön? Selfie-pinne? Måste vi verkligen beställa kaffe på Europas alla språk? Kändisar på sedlar? Schlagerfestivalen? 

 - Och så alla dessa förbannade experter!
 
Mallorca växer i popularitet. Vad det verkar mer än någonsin. Och som alltid när något blir populärt och trendigt, det kan vara en land, en stad, en stadsdel eller en bar, så raderar det stigande antalet besökare ganska snart det som en gång gjort det hela intressant från början. 
 
Den uppåtgående kurvan av popularitet och den dalande kurvan av genuinitet följer båda tidslinjen tills de möts någonstans där på mitten. Tillsammans skapar de ett kryss som tydligt markerar brytpunkten då något som en gång var levande, numera bara är dött och innehållslöst. Något en gång attraktivt har degraderats till en attraktion
 
SOHO på Manhattan och Williamsburg i Brooklyn är troligtvis de mest kommersialiserade exemplen. Men även hela länder som Thailand, stadsdelar i Berlin, London, Paris och även Stockholm, eller kända barer som "O'Donoghue's" i Dublin eller "Sloppy Joe's" i Key West, har alla drabbats av konsekvensen av deras egna popularitet. 
 
Det som en gång gjort dem unika och attraktiva är sedan länge dött och kommersen, logotyperna och strukturen har tagit över. Besökarna vallas på led likt Disneyland och man tittar istället för att delta. Det är en modern distansering som dessutom även filmas och fotas i oändlighet. 
 
Få verkar genomskåda skådespelet. De som en gång levt och verkat har inte längre råd att vara kvar och de som är kvar vet vad som krävs för att fylla dagskassan. "The show must go on" och under bara det senaste året känns det tyvärr som Mallorca påbörjat samma resa. 
 
Det passerar nämligen inte en dag utan att jag någonstans, via någon rubrik, länk eller löpsedel, ser vad andra tycker att vi "måste göra på Mallorca". De berättar högt och tydligt för allt och alla om den bästa restaurangen, det trendigaste kvarteret, den där hemliga baren, solnedgången på stranden och klubben som alla måste gå på. Guiderna pekar med hela handen innan man raskt går vidare till nästa event. Allt är färdigpackat och vrids, vänds och kramas sönder till sista droppen. 

Det är ett resandets quick-fix. Ett happy meal av kultur. En värld i gladpack som paketeras för "bästa möjliga upplevelse". Och jag är så trött på alla som vet bäst. Alla som varit här längst. Alla som snackar så mycket - men lyssnar så lite
 
För det var därför jag kom hit. För att lyssna. Att stanna upp och känna hur livet forsar igenom en. Att känna tårarna komma. Att bli överväldigad. 

Trender kommer och går, det vet vi alla vid det här laget, och om något eller ett par år är det någon annan ö eller annan ort som ska exploateras till förbannelse (Lissabon ligger t ex bra till på den listan). Experterna kommer fortsätta sin tävling och Mallorca kommer åter lämnas åt sitt öde med flagnad färg och vissna skyltar. 

Men jag är inte här för att bli bäst på vad ön erbjuder. Jag är här för att bli ett bättre jag och mitt Mallorca, min relation med denna magiska ön är min egen. Den hjälper mig att gå framåt oavsett popularitet. 
 
Om du kommer hit och lyssnar med mig så blir ön också din, på ditt sätt och på dina villkor. Ingen annans. Vi skiter i dom och låter ön läka det som läkas behövs. För det är det som den här ön gör - och har gjort - i hundratals och åter hundratals år. Mallorca är magisk helt utan vår hjälp. 

 
//M. 
 
 ===
 
Ps. Jag vill ta tillfället i akt och promota mitt egenproducerade fotomagasin "DELAFOI Photo Exhibition Magazine", en tidning i begränsad, signerad och numrerad upplaga. Inte för att detta ska bli en portal för mitt eget fotograferande, utan för att just det här numret uteslutande innehåller bilder från Mallorca. 

2016-03-14 15:24 10 kommentarer
Kategori: personlig, tips & sånt, vardag

"Mañana, mañana"

2015-09-18 15:39 2 kommentarer
Kategori: mallorca, vardag

sea_of_gold_vagabond.jpg
"Sea of Gold" Solnedgång över "Badia d'Alcúdia" / Alcúdias bukt. © MARTIN

När man varit här ett tag så märker man att "antal år på ön" är en viktig statussymbol för många inflyttade. Jag vet av egen erfarenhet att det är precis samma tävlingsinstinkter man hittar både i Torekov, Smögen, Gotland eller vilket ställe man nu väljer att besöka och det har aldrig har imponerat särskilt mycket på mig. Helt enkelt för att allt är relativt. För mig är det viktigare hur jag spenderar min tid, snarare än att räkna minuterna. 

I relation till de som flyttade hit redan för 35 år sedan eller mer - dvs ungefär samtidigt som jag 11 år gammal besökte ön på min allra första utlandsresa - så har jag självklart inte varit här så länge. Men för det par som kom hit en vecka nu juli och inte hittade till hotellet, så tangerar jag gränsen till infödd. 

Det jag vet är att jag varit här tillräckligt länge för att skapa mig en bra distans till livet "hemma". De ibland minimala kulturella och sociala förändringarna som man går igenom i ett annat land har gett en stundtals enorm inverkan på livet som jag lever när jag är hemma i Stockholm. 

"Perspektiv" tror jag sammanfattar det bäst. Att se mönster i vardagen som man inte sett tidigare.

TV är ett bra exempel. Jag ser inte längre på TV. Visst kommer jag se på en och annan film eller något specifikt program, men det där med att använda TV'n som underhållning genom att bara låta den vara på - som jag gjort otaliga gånger - känns numera väldigt avlägset.  

Jag har också varit här tillräckligt länge för att se ett mönster i människors förhållningssätt till Spanien, kontra antal besök/tid på ön. 

Synen på spanjorer, Mallorca och Spanien skiftar nämligen markant bland de som aldrig varit här, de som är på väg hit eller de som redan är här. Och det är framför allt inom ett specifikt område, genom en mycket specifik kommentar, som den märks allra tydligast. För den absolut vanligaste kommentaren jag får från andra svenskar när jag pratar om Mallorca är;

"Jaha, Spanien alltså? Mañana, mañana…"

Den bara ploppar upp från ingenstans - helt utan sammanhang - som om det finns någon tvångstanke bakom. Lösryckt så blir det förstås totalt obegripligt, men givetvis förstår vi alla precis vad som avses. Så låt mig gå rakt på sak;

Det finns en inlärd vanföreställning hos många nordbor att Spanjorer skjuter upp allt till morgondagen. Jag vet inte om folk menar att det beror på lathet, ineffektivitet eller vad det nu kan tänkas vara, och i början så skrattade jag också fånigt medhållande. "Ja, det vet man ju hur spanjorer är" tänkte jag, fast jag inte alls visste. Ganska snart började det dock gnissla inom mig varje gång kommentaren slank förbi. Osäker på vad jag egentligen tyckte så fortsatte jag att le fånigt, men nu så stannar jag bara upp och frågar vad dom menar. 

Inte helt otippat så är det förstås ingen som riktigt vet vad de menar och det verkar som ju mindre tid du tillbringat på ön - eller i Spanien - desto större chans att du kommenterar. 

Det finns förstås de som trots sina 35 år på ön envist vägrar ändra uppfattning om kulturen de flyttat till - men det finns ju å andra sidan folk till allt - men för de allra flesta sker en gradvis förändring. 

Skiljelinjen verkar ligga vid ca 2 år. Innan dess så är det en ganska jämn kurva av många kommentarer från den som aldrig varit här (men är på väg), till den som rest mycket fram och tillbaka och vidare ner till den som tillbringar större delen av sin tid här. Den senare kommenterar överhuvudtaget väldigt sällan den spanska kulturen.

"Mañana, mañana" blir därför som ett mätinstrument på hur lång tid du faktiskt varit på ön.

Jag vet egentligen inte vad den här bilden kommer ifrån, men vi har ju massor med liknande kulturella vanföreställningar, samtliga i syfte att bygga eller förstärka den bild man vill ha av en person, ett folk eller ett land. T ex så är vi övertygade om att Napoleon skulle varit onormalt kort, att Eskimåer har flest ord för snö men inget för krig, att alla Fransmän röker, att alla Finnar bär kniv eller att alla Stockholmare pratar som Lena Nyman. 

Och "Mañana, mañana" verkar sitta väldigt djupt. Problemet är väl också att det finns en mentalitet som på ytan kan verka berättiga uttrycket. Det krävs dock lite tid - och perspektiv - för att komma underfund med vad den mentaliteten egentligen innebär. 

Sverige har en renodlad effektivitetskultur. Våra kvällstidningar lägger t ex SJs försenade tåg på förstasidan, även om vi med bara minimal distans och vett inser att det inte finns det minsta nyhetsvärde i ett försenat tåg. 

I vårt land har vi ett kösystem som bygger på ett aktivt deltagande. Om du lämnar kön för att du måste sitta en stund så får du ställa dig sist igen. I Spanien behöver du bara ha koll på de som fanns i lokalen när du kom in. På det sättet vet du när det är din tur, oavsett om du sitter eller står. 

I vårt land förväntar vi oss att vem som helst, när som helst, ska kunna ge tid och plats för vad som än ska ske. Och vi tenderar att räkna minuter om något skulle gå fel. 

I Spanien har man ännu inte förträngt att livet inte är perfekt. Saker och ting ändras alltid längs vägen, det ligger i omständigheternas natur. Speciellt om du bor på en ö.  

Om du oavsett orsak behöver stänga din bodega så öppnar den igen "mañana". Om paketet du väntar på inte kom fram idag så kommer det förhoppningsvis "mañana". Om reservdelen till din bil inte dykt upp än så kommer den förhoppningsvis "mañana". 

Vi blir både otrygga och nervösa om vi inte kan planera ordentligt. Det är i sig inget fel i det, men det betyder inte att de som inte är som vi per automatik är lata och oorganiserade. Spanjorer är bättre på att förhålla sig till de verkliga omständigheterna, medan vi envist hävdar kartans absoluta giltighet framför verkligheten. 

Att genuint acceptera "mañana" utan att känna vare sig stress eller irritation är för mig lika med att bejaka livet. Att acceptera "det som är" innebär att vi inte strävar efter perfektion och det är oerhört befriande. 

För livet är inte perfekt. Det är det som gör det perfekt. 

// M.

2015-09-18 15:39 2 kommentarer
Kategori: mallorca, vardag

Älskade apelsiner!

2015-04-29 15:17 3 kommentarer
Kategori: historia, mallorca, tips & sånt, vardag

alskade_apelsiner_web.jpg
Ett "social-politiskt-turist-konsument-statement-uppmaning" kring Sóllers apelsiner och annat närodlat.

Jag älskar verkligen apelsiner. Det är en fantastik skapelse, ett mästerverk. Det finns helt enkelt ingen bättre frukt. Kanske är denna kärlek en subtil orsak till att jag spenderar mina Mallorca-dagar i just Sóllerdalen? Ett område som har en lång historia kring just apelsiner.

Det var morerna som tog med sig frukten hit för ca 600 år sedan och sedan dess har den fått ett stort ansvar för dalens rikedomar. Export var viktig under lång tid och Frankrike var en stor konsument. Mängder med frukt gick från Port de Sóller till Marseille och den numera välbesökta spårvagnen från centrala Sóller till hamnen byggdes ursprungligen för fruktvagnar.

Dalens framgångar i exportindustrin ledde även till den idag klassiska järnvägen Ferrocarril de Sóller mellan Palma och Sóller som invigdes 1912. En triumf i modern teknologi då det begav sig.

Det är därför jag med viss vemod ser odling efter odling stå orörd och igenvuxen bakom sina rostiga stängsel.

För problemet är att både produktion och konsumtion idag ser annorlunda ut. "Billigt" säljer och och det är i princip omöjligt för dalens relativt små och spretiga gårdar att på ett vettigt sätt konkurrera med fastlandets industriodlingar. Många träd lämnar därför idag inget annat än fallfrukt och sporadiskt plockade frukter från familj och grannar.

Men det finns hopp. Det finns det alltid.

Fet a Sóller är en lokal leverantör (och webbutik) som uteslutande jobbar med lokala producenter. Och även lite mer nyskapande saker, som Angel d'Or, en apelsinlikör producerad mitt i dalen, håller på att addera ett nytt värde till den lokala frukten.

Det stora arbetet ligger dock hos oss. Vi som är här på besök, vi som konsumerar och vi som är en del av hela öns riktigt stora industri; Turism! Vi har ett ansvar och jag tänkte därför försöka mig på ett litet "social - politiskt - turist - konsument - statement - uppmaning";

Folk säljer det som fungerar och så länge "billigt" ligger högt på listan så lär ingen förändring ske. Snarare tvärtom. Importen kommer öka och så småningom kommer lokala producenter och leverantörer inte orka hålla emot längre.

Frågeställningen är därför tämligen enkel; Vill vi, på vår efterlängtade semester, på vår älskade ö, denna bördiga plats med allt från grisfarmar, fiskehamnar och fruktodlingar, konsumera importerad mat?

Svaret är lika enkelt; Nej. För det åter ju helt absurt.

Om öns huvudinkomst "turism" ställer kravet att endast konsumera närodlade produkter - oavsett var du befinner dig på ön - så kommer producenter och leverantörer följa efter.

Vi behöver bara vara villiga att betala några cent mer, att gå några extra meter, att fråga oss fram till lokala produkter - och framför allt - säga nej till importerade apelsiner, för att tillsammans vända denna trend.

Återigen, folk säljer det som fungerar. Vi bär ansvaret och det är också vi som måste ställa kraven. Jag ber er därför, köp närodlat! Alltid.

Ps. Ge gärna mer tips på lokala producenter och butiker. Runt hela ön!

// MARTIN

2015-04-29 15:17 3 kommentarer
Kategori: historia, mallorca, tips & sånt, vardag

"Un café americano, por favor"

2015-04-08 11:49 Kommentera
Kategori: mallorca, tips & sånt, vandring, vardag

cafe_americano_martin_vagabond.jpg
Dagens första kaffe på Ca’n Benet, i Fornalutx. Om du har tur är det dessutom Mallorcas bästa.

Jag dricker vare sig öl, vin eller sprit. Jag dricker heller inte läsk eller något liknande. Eller ens mjölk. Vid sporadiska tillfällen kan jag beställa en färskpressad juice, men i huvudsak dricker jag vatten. Och kaffe förstås. Ganska mycket kaffe faktiskt.

Dessa dryckesvanor gör mig tyvärr rätt oduglig som krogguide och Mallorcas nattklubbar och partyställen vet således jag ganska lite om. Däremot har jag tagit en eller flera kaffe på de mest udda, trevliga och välkända caféer och barer den här ön har att erbjuda.

Jag är dock långt ifrån en kaffekonnessör - min expertis sträcker från "gott kaffe" till "inte gott kaffe" - och jag dricker mitt kaffe som det serveras. Men i den unga drömmen om världen utanför, utvecklade jag i sann kosmopolitisk anda en tidig förkärlek till espressobarer, espressomaskiner och kaffedrickandets estetik.

För rätt miljö - oavsett stil - är tveklöst den mest avgörande smakupplevelsen.

Att bara få sitta en stund på alla dessa fantastiska ställen är för mig essensen av hela resan och i många fall är koppen framför mig inget annat än min biljett in i lokalen.

Här är några favoriter, utan inbördes ordning och i väldigt skiftande stil:

# Café Ferrocarril de Sóller, Palma
Jag är svag för järnvägsstationer. Speciellt om de bevarats och restaurerats så som det gjorts med denna. Gatorna och trafiken utanför gör det stundtals extremt stökigt samtidigt som perrongen, tåget och stationslivets lugna mak ger en glimt av svunnen tid.

Du hittar det vid norra hörnet av Plaza de España i korsningen Carrer Eusebi Estada och Av. Joan March.

# Bar Mingo, Manacor
Ett underbart ställe med underbara människor och kaosaktig atmosfär. Det finns något väldigt genuint och folkligt där och Bar Mingo är ett sånt där ställe där vem som helst kan hamna i samspråk med vem annan som helst, om vad som helst.

Du hittar det vid Plaça Ramon Llull i centrala Manacor.

# Stay Restaurant, Port de Pollença
Utsikt över magiska "Badia de Pollença" med Alcúdia i horizonten blir detta Bar Mingo's absoluta motsats. Stillsamt. Ja, mycket stillsamt. Försök finna tid att gå dit en sen eftermiddag då ljuset ligger fint över bukten. Sa jag att det är magiskt?

Du hittar det mitt i hamnen på Carrer Puerto.

# Es Mirall, Port de Sóller
En favorit bland favoriter. Nästan längst ut i viken, med fri sikt över hamnen och bergen bakom, är det förvånansvärt avskilt och lugnt även under den mest intensiva högsäsongen. En kaffe blir lätt en lunch, blir lätt en eftermiddag, som blir en skymning och en kväll. Har du tur kommer tv'n fram och ni kan se någon spansk ligamatch tillsammans.

Du hittar det på Camí del Far, vägen upp mot fyren 'Cap Gros'.

# Café Parisien, Artà
Noraya på Café Parisien var den första jag lärde känna när vi flyttade till ön som också kunde engelska. Många kaffe och många frågor blev det, så visst jag är nog lite partiskt, men gågatan, uteserveringen, baren, bakgården och personalen gör detta till ett fantastisk ställe. Helt av egen kraft.

Du hittar det mitt på gågatan Carrer de Ciutat ganska nära torget.

# Café Ca'n Benet, Fornalutx
Från där vi bor kan man till fots ta vägen och stigen förbi Binibassi, vidare mot Fornalutx och tillbaka på ca 1 tim och lite till.

Vi gör det till en hundpromenad nästan varje morgon och nästan varje morgon stannar vi för dagens första kaffe på Ca'n Benet, precis vid torget i Fornalutx. Om Juan jobbar blir det dessutom Mallorca bästa, inledningen till trots. Det är en rutin som vuxit sig fast, som jag inte vill vara utan och som saknas om den uteblir.

Du hittar det på Carrer de sa Plaça, i kanten av Plaça Espanya.

Vid tillfälle ses vi säkert där. Jag brukar dyka upp kring halv-nio-tiden, min hund är prickig och jag beställer alltid "...un café americano, por favor".

// MARTIN

2015-04-08 11:49 Kommentera
Kategori: mallorca, tips & sånt, vandring, vardag

BÄST! ”...in the world!"

2015-03-23 23:22 Kommentera
Kategori: mallorca, tips & sånt, vardag

palma_best_in_the_world.jpg
Palma är bäst i världen!

Om ni har ögonen på Mallorca och allt som surrar runt omkring så har ni säkert - liksom jag - märkt ett ökat intresse för ön. Både i press och social media.

I och för sig så lider jag eventuellt av "Vit bil syndrom", dvs. du ser inte hur många vita bilar det finns förrän du själv köper en vit bil, men allt pekar på att 2015 blir Mallorcas år. (Bara i helgen har jag läst 3 eller 4 "Mallorca guider" från svensk press.)

- Till allas (nästan) förtjusning förstås!

Men den stora bomben kom från annat håll. För svenskar är inte de enda som gillar att besöka ön. Här finns många nationaliteter, många tyskar, en del fransmän men även många britter.

Och britterna har i helgen satt ribban högt genom att via "The Sunday Times" utnämna Palma till "Best Place To Live - In The World!"

Och som tystlåten och diplomatisk svensk hör jag mig själv mumla något i stil med: "…jo nu när du säger det så…" :-)

- Stort grattis Palma! Det är så fantastiskt välförtjänt!

// MARTIN

2015-03-23 23:22 Kommentera
Kategori: mallorca, tips & sånt, vardag

Vårtecken!

2015-03-17 16:39 Kommentera
Kategori: mallorca, tips & sånt, vardag

varkanslor_2015_vagabond_web.jpg
Motorcyklister; också ett säkert vårtecken.

Mars månad betyder att våren är här och mellan förra helgens vår-kick-off med nyetablerade "Fira de la Gamba de Sóller" i Sóller & Port de Sóller och helgens stora Mallorca Rally, så kan man även iaktta följande säkra vårtecken;

# Jag kan stundtals jobba med öppet fönster och jag vaknar utan att frysa.

# Vår kära spårvagn mellan Sóller & Port de Sóller kör nya tider.

# Flygplatsen är full. Kanske inte riktigt än, men skillnaden från vinterns nästan ödsligt ekande betongpalats till surr och stim och sega bagageband är synnerligen påtaglig.

# Vandrarna går på led. I just i våra trakter betyder "mer folk" främst vandrare som om vartannat söker sig upp i Mallorcas fantastiska högland.

# Och mer folk betyder ju också att allt öppnar upp igen. I vissa fall till och med på söndagar. Caféer och butiker som stått igenbommade sedan mitten av december har nu öppet igen som om inget har hänt. Vilket är supertrevligt.

# Polisen tar åter på sig "sträng-hatten" och slutar se mellan fingrarna på både snett parkerade bilar och hundar som inte går i koppel.

# Och cyklisterna är här igen. "En masse!" Proffs och amatörer slåss om utrymmet på de smala bergsvägarna medan bilisterna växlar mellan djupa suckar och hyttande nävar.

Men förutom cyklister och sura bilister, poliser, vandrare och caféer, så har vi blommande träd, leenden gubbar, porlande bäckar, grönare gräs, varma dagar och kalla nätter, hällande regn, skinande sol, hundbajs och överfulla sopor.

Med andra ord, allt börjar bli som vanligt och vi går sakta men säker mot sommar, värme och högsäsong!

Välkomna!

2015-03-17 16:39 Kommentera
Kategori: mallorca, tips & sånt, vardag

Mallorcas farligaste djur är tillbaka!

2015-03-04 08:58 1 kommentar
Kategori: mallorca, tips & sånt, vandring, vardag

mallorcas_farligaste_djur.jpg
Processionslarven - Mallorcas farligaste djur?

Jag har varit borta från ön i nästan två veckor. Ibland är två veckor en evighet och jag är glad att få komma tillbaka.

Och tydligen är vi fler som känner så för i morse mötte jag nämligen årets första formation av den fruktade - och årligen återkommande - "Processionslarven". I alla fall är det första gången jag ser den för i år.

Att säga att det är Mallorcas farligaste djur låter kanske lite överdrivet, men det finns ju egentligen ingen speciellt farlig fauna här så för oss som reser med hund är Processionslarven ("Processionary Caterpillars" på engelska och "Procesionarias del Pino" på spanska) - tillsammans med "Leishmaniasis" (vilket är en helt annan historia) - bland det mest besvärliga vi kan råka ut för.

De här små gynnarna är nämligen inga trevliga krabater. Larvens hårstrån är giftiga och ett angrepp är mycket obehagligt. För en nosande och slickande hund kan det dessutom sluta riktigt illa. På riktigt. Kallbrand i tungan är vanligt. Vissa mindre hundar riskerar dessutom livet.

Har du hund, barn och andra nyfikna i din närhet bör du alltså vara väldigt vaksam, för det är "Don't touch!" som gäller.

Att ha koll på närmaste veterinärklinik är också bra - något man kanske alltid har när man reser med hund - för akut hjälp är avgörande.

Nu finns det en risk att jag skrämt upp dig som tänkt ta hunden med på resan till Mallorca och det var föstås inte min avsikt.

Larven följer troget säsongen mars till april (eventuellt maj) och vet man bara vad det är man ska titta efter - och vad man ska undvika - så kan man enkelt fortsätta sina promenader med både hund och barn.

De kallas också "Procesionarias del Pino" av en anledning. "Procesionarias" för att de vandrar i en lång sammanhållen "procession". "Pino" för att de lever i pinjeträden. Det gör dem 1) lätta att känna igen 2) lätta att undvika. Inga träd, inga larver.


// MARTIN


Ps. Såg att intervjun som Barbro gjorde med mig för Vagabond Magasin (nr 2 2015) blev till ett helt uppslag. Bilder och allt. Stolt, glad, kul och "när gör vi nästa intervju" är sånt som blommar upp. Om du - förutom alla andra fantastiska artiklar - vill läsa lite mer om mig och mitt perspektiv på Mallorca så köp senaste numret. Eller köp den ändå, det är en underbar tidning!

2015-03-04 08:58 1 kommentar
Kategori: mallorca, tips & sånt, vandring, vardag

Badsugen?

2015-02-10 21:47 Kommentera
Kategori: mallorca, utsikt, vandring, vardag

badsugen_web.jpg
Bildtext Snögubbe med "Embassament de Cúber" i bakgrunden. (Bilden är tagen på ca 875 m höjd.)

Har du haft ögon på ön den senaste veckan så har du säker hört att det kommit en hel del snö. Framför allt i de centrala delarna och främst uppe i bergen.

Ganska mycket också. Av egen erfarenhet har det varit meterdjupt på vissa ställen där uppe. Och beroende av vem du frågar så är det rekord av något slag, men jag låter det vara osagt.

Mycket snö blev det i alla fall och i helgen vallfärdade människor - bokstavligt talat - till bergen där vi bor för att få leva ut lite snödrömmar.

Det kommer visserligen snö på bergstopparna varje år och visst, det kan till och med tyckas att jag som svensk borde vara föga imponerad av lite snö, men det är inte snön i sig sig, utan allt det för med sig och kontrasterna det skapar.

I år (under några dagar) var det extra speciellt att se alldeles vita berg rama in låglandets apelsinträd och blommande mandelträd. Och alla jag mött har varit barnsligt glada, vilket är oerhört befriande. (Nu när jag tänker på det har jag inte sett en enda sur min...)

Det har helt enkelt varit fint. Riktigt fint. Faktiskt underbart vackert.

Men idag - efter vad som nu känns som veckor av mörka moln - vaknade vi till klarblå himmel och en värmande sol.

Jag ser redan att snön däruppe är på väg bort och att forsarna i dalen har fullt upp. Det kommer bli mäktigt att se hur berget tar hand om allt smältvatten den närmaste veckan.

...och samtidigt upptäcker man nya sidor av sig själv, som att jag kan bli glad för de mest otippade saker. Som t. ex. "smältvatten".

- Vi hörs!

// MARTIN

Ps. Vill du se mer bilder så finns jag även på Instagram @martinoxious!

2015-02-10 21:47 Kommentera
Kategori: mallorca, utsikt, vandring, vardag

Gratis tåg gör livet mycket roligare!

2015-02-03 16:05 Kommentera
Kategori: karta, mallorca, tips & sånt, vardag

soller_valley_web.jpg
Gratis tåg. Utmärkt tillfälle att upptäcka ”okända” platser på Mallorca.

TiB, Mallorcas transportföretag för lokaltrafik, bygger i februari om hela spärrsystemet för öns tågtrafik. Ett helt nytt system ska vara på plats den 20:e och fram tills dess så kommer enligt egen utsago inte mycket att fungera nämnvärt bra.

- Så, hur löser man det problemet på alla bästa sätt kan man fråga sig?

Jo, eftersom ingen gillar strul och onödigt krångel har man beslutat att alla tåg är gratis fram till den 19 februari. Jo, du läste rätt...

ALLA TiB tåg är gratis från den 2 till 19 februari.

Ett helt brilliant sätt att undvika onödigt kaos och en underbar möjlighet för oss alla att resa på ön. Kanske till ställen du inte hade valt att åka till annars?


- Vi hörs!

// MARTIN

Ps. Kanske något för SL att kika på inför framtida ombyggnationer?

2015-02-03 16:05 Kommentera
Kategori: karta, mallorca, tips & sånt, vardag

Äntligen är januari snart över!

2015-01-26 13:44 Kommentera
Kategori: mallorca, tips & sånt, vardag

all_the_pretty_horses_vagabond.jpg
Att se Mallorca från hästryggen är en gudomlig upplevelse. För alla!

Vi närmar oss slutet på Januari. En månad som varje år är fylld till bredden med saker att göra för oss som väljer att vara på ön "off season".

På det som känns som bara ett par veckor har vi hunnit med att heja på de tre vise männen (Los Reyes Magos), sjungit för Sant Antoni och festat för Sant Sebastian, välsignat alla djuren, eldat och eldat igen, dansat i fyrverkerier, dansat med djävulen, lagat mat tillsammans, väntat ut regnet, gömt oss för åskan, sett havet blåsa upp till halv storm, vilat i solen, ridit på häst, hejat på cykeltävling och fått besked om ett dödsfall hemifrån.

Det har med andra ord varit en intensiv månad! Minst sagt. Äntligen är den över. :-)

Nu kommer februari med mandelträdens ljuvliga rosa blommor och den tidiga våren hack i häl. Jag ser solen där någonstans också och vet att det kommer bli ett bra år.

Vi hörs!

MARTIN

2015-01-26 13:44 Kommentera
Kategori: mallorca, tips & sånt, vardag

Anonym 760497361

Jag heter Martin och jag växlar mitt boende mellan Mallorca & Stockholm. Jag är fotograf & creative director på Défenseur de la Foi och ena halvan av bandet Sonicfleet. Skriver och fotar om självklarheter, hemligheter och eventuellt några oklarheter, men framför allt om mitt magiska Mallorca. Finns även på Twitter & Instagram.

Webbfrågan

  • Hur tränar du helst under resan?

Vagabonds nyhetsbrev

Över 20 000 läsare! Vagabonds nyhetsbrev är gratis och kommer till dig en gång i veckan. Du kan när som helst avsluta din prenumeration.

Denna sajt drivs av Egmont Publishing Digital AB, som är en del av Egmont Publishing AB. Egmont Publishing publicerar ett hundratal tidningar och webbplatser, däribland Hemmets Journal, Hus & Hem, Icakuriren, Vagabond, Kalle Anka och Bamse. Vi har även en omfattande verksamhet inom böcker, spel, aktivitetsprodukter och event, samt är snabbt växande inom e-handel och digitala marknadsföringstjänster. Egmont Publishing är en del av den nordiska mediekoncernen och stiftelsen Egmont som varje år delar ut mer än 120 miljoner kronor för att hjälpa utsatta barn och ungdomar. Läs mer på www.egmont.se.

Egmont Publishing Digital, Pyramidvägen 7, 16991 Solna, Tel: 08-692 01 00, Orgnr: 556647-1842