• Få vagabond.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Ett gyllene tillfälle att ändra våra resvanor

    Fler internationella långdistanståg. Inga flyg på sträckor där tåget fixar resan nästan lika snabbt. Elflyg på korta sträckor där det saknas hållbara alternativ. Kanske kan coronakrisen förvandlas till en möjlighet att skapa ett mer hållbart resande? tror Vagabonds krönikör.

    Ett gyllene tillfälle att ändra våra resvanor
    Det fossildrivna flyget får vara kvar för de riktigt långa resorna där det i dagsläget inte finns rimliga alternativ, tycker Vagabonds krönikör. Foto: Getty Images och Jonas Gratzer.

    Ett vanligt påstående är att kineserna har samma tecken för kris som för möjlighet. Det är inte helt sant, förstår jag när jag pratar med kinesiskspråkiga. Kris, säger de, skrivs på kinesiska med tecknen wei plus ji, som betyder fara respektive maskin/möjlighet/chans/risk. Man kan med andra tolka det lite som man vill. Antingen som farlig risk eller som farlig möjlighet.

    Men det är den positiva tolkningen av begreppet som just nu diskuteras världen runt. Vi befinner oss mitt i något så paradoxalt som en världskatastrof med möjliga positiva konsekvenser.

    En sådan möjlighet är den pågående diskussionen om hur världens länder ska utforma sina astronomiskt stora ekonomiska stimulanspaket till det privata näringslivet. Nu finns ju ett gyllene tillfälle att bygga in ett klimatkrav och skapa en något bättre värld lite snabbare än om allt ångat på som vanligt.

    Kort sagt: coronakrisen kan förvandlas till en genväg till en förändring av hur vi reser.

    ***

    När president Macron i Frankrike i början av maj beviljade ett stödpaket till Air France-KLM på 70 miljarder kronor villkorades det med krav på att flygbolaget inte får konkurrera med tågen. Flygbolaget ska heller inte få flyga inrikes på sträckor där tåget gör resan på mindre än 2,5 timmar. Dessutom kräver Frankrikes regering att bolaget jämfört med utsläppsnivåerna 2005 ska minska koldioxidutsläppen med 50 procent till 2030. Och om fem år ska minst 2 procent av flygbränslet komma från förnybara källor.

    Samtidigt sa ordförande i Europaparlamentets miljöutskott, Pascal Canfin från det franska regeringspartiet La République En Marche, att flygbolag som ber om stödpaket måste förbinda sig att driva igenom en grön övergång. För vi kan ju inte göra om samma misstag som efter finanskrisen 2009, sa han, och tillade att skattepengar denna gång måste användas för att stödja investeringar som tar hänsyn till EU:s gröna giv.

    Alltså: vi har en massa fina mål på pappret. Nu är läge att infria dem.

    Räddningspaketen kan kort sagt användas för att både stimulera ekonomin och börja den långa marschen mot en värld med nollutsläpp. I en nypublicerad rapport från Oxfords universitet (Will COVID-19 fiscal recovery packages accelerate or retard progress on climate change?) skriver Nobelpristagaren i ekonomi och före detta chefsekonomen på Världsbanken Joseph Stiglitz med flera att covid-19-krisen kommer att leda till dramatiska framsteg i arbetet mot klimatförändringarna. De statliga stödpengarna kan vara en katalysator för att göra sig av med dagens fossila bränsleintensiva ekonomiska system.

    I rapporten har man pratat med 231 tjänstemän på riksbanker, finansdepartement och andra centrala institutioner i G20-länderna. En majoritet är överens: nu finns ett gyllene tillfälle att begränsa utsläppen av växthusgaser genom att både få företag och myndigheter att tänka nytt och vrida konsumtions- och resvanor vanor ett halvt varv hos medborgarna.

    Skillnaden från före pandemin är att idéerna om radikala förändringar av resvanorna tidigare mest kom från miljöpartister och klimataktivister. Nu kommer de från samhällsbärande regeringspartier och forskare på tunga institutioner.

    ***

    Ett sådant förslag är att det ska bli adjöss till tur och retur-biljetter Stockholm–London för 272 kronor och hej och välkommen till flygbiljettpriser som speglar resans verkliga kostnad för klimatet.

    Ända sedan 1947 har vi haft Chicagokonventionen som förbjuder beskattning av flygbränsle. Från början handlade det om att underlätta för omställningen av luftfarten från militärt till civilt bruk efter en annan global kris: andra världskriget. Gott så!

    Kruxet är att den hängt kvar som något slags historisk rest alla inblandade glömt varför vi en gång enades om. Nu är det kris igen: dags att göra oss av med den och signera Chicagokonventionen 2.0. Varför skulle inte flygbränsle kunna beskattas när praktiskt taget alla andra transportsätt måste betala bränsleskatt?

    Med dagens extremt låga oljepris, resultatet av att pumpar överproducerar till en värld som står still, känns en ny internationell konvention om flygbränsleskatt som ett självklart nästa steg.

     ***

    Om det sker får de internationella långdistanstågen i Europa en chans att klara priskonkurrensen med flyget, vilket hittills varit stört omöjligt.

    Visionen är snabba dag- och nattåg som rusar fram mellan Europas huvudstäder och att vi inom en snart framtid ruskar på huvudet åt den absurda situationen före coronakrisen då det varken fanns direkttåg från Köpenhamn till Köln, Paris, Bryssel eller Amsterdam. I visionen ryms också miljövänligt elflyg som kan användas för kortare resor där andra transportsystem antingen inte finns eller är sämre för miljön (dieseldrivna snabbfärjor). Som resor mellan städer i Nordnorge, mellan södra Sverige och norrländska inlandskommuner, Stockholm–Visby och Stockholm–Helsingfors.

    Det fossildrivna flyget – det som varje dag gör miljoner onödiga korta flygningar där det redan finns miljövänligare alternativ – får vara kvar för de riktigt långa resorna där det i dagsläget inte finns rimliga alternativ. Eftersom tanken att batterierna skulle räcka till elflyg Sverige–Thailand än så länge är science-fiction. Och eftersom det inte är rimligt att tänka sig att en särskilt stor grupp resenärer kan tänka sig att ta tåget eller båten, en resa på minst en vecka per väg (ofta längre) till en semester i Asien, Australien, Amerika eller Afrika.

    Men låt koldioxidutsläpp kosta. Satsa stödmiljarderna på rena långdistanståg och elflyg så att de biljetterna blir billiga och beskatta det smutsiga fossila flyget så att de biljetterna blir dyra.

    Om jag hade skrivit det här för ett halvår sedan hade många av er tänkt: herregud, vilken verklighetsfrämmande miljömupp! Gå tillbaka och göm dig under den tuva i skogen du kom från!

    Idag kommer sådana här tankar från privata investerare, offentliga finansinstitutioner och regeringar som domineras av marknadsliberala mittenpartier. På så sätt kan krisen faktiskt bli ett fantastisk tillfälle att skapa en global förändring fortare än vad vi tidigare trodde var möjlig. 

    För vi vill ju fortsätta att resa i världen och inte riskera att nästa stora akuta globala kris – med påföljande resstopp – utlöses av dagens obetänksamma och ohållbara transportsätt.  

    Resor med Vagabond, podcast
  • Få vagabond.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!