• Få vagabond.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Tigerräkan förstör vår miljö

    SÄMSTA MÅLTIDEN JAG ÄTIT?
    Hamburgare i Miami, en toalettframkallande mixed grill på ymca i New
    Delhi eller den gulasch i Krakow som av allt att döma tillagats på brun
    sås och suddgummin?
    Trion förtjänar att triangelmärkas, fördömas och förvisas till helvetet,
    men mitt svar blir ändå: tigerräkor. Och då ska du veta att jag
    egentligen älskar skaldjur. Kosten är dessutom rimligtvis både mager och
    nyttig. Men den skada som de kommersiella räkodlingarna ställer till med
    överstiger ändå vida stundens sälta. På alltför många platser har
    mangroveskogar huggits ner för att vi i väst ska få njuta av räkor som
    är lite större och spänstigare än de som finns i våra vatten. Priset är
    den miljö som de flesta av oss älskar och längtar efter, tropikernas
    kuster, korallrev och fiskar. Förstörelsen går faktiskt i raskare takt
    än slakten av jordklotets regnskogar. Ingreppet handlar egentligen om
    mer än bara träd. För att tillfredsställa oss offras den bästa
    försäkringen mot översvämningar, flodvågor och erosion.

    75 PROCENT AV TROPIKERNAS täcktes
    tidigare av mangrove. I dag återstår mindre än hälften av de
    ursprungliga skogarna. Vad som hände efter tsunamin vet vi alltför väl.
    Byar bakom ett försonande bälte av mangrove kom betydligt lindrigare
    undan än platser som rensats från sitt naturliga skydd. Mangroven har
    dessutom funktionen av ett gammalt hederligt melittafilter. Gifter och
    annat oönskat oskadliggörs här. Sediment fastnar som annars lägger sig
    på korallreven. I trakter där mangroven skövlats ökar salthalten och
    förstör det kustnära jordbruket. Samtidigt försvinner ett av världens
    produktivaste och häftigaste ekosystem.

    MINNS HUR JAG I THAILÄNDSKA Krabi
    gled runt i denna mystiska övergångszon mellan land och hav. -Fiskaren
    Dai stakade vår båt genom gulbrunt vatten, mellan kluckande lera och
    överhängande grenar i en svår-överskådlig, men vansinnigt spännande
    vattenlabyrint. Överallt en massa ljud och läten. Surrande insekter,
    feta varanödlor, spår av utter, apflockar och kungsfiskare i extrema
    färgchocker. Vill jag offra detta för ynnesten att äta extra stora
    räkor? Knappast!
      Dagar senare dyker jag ner i det turkosa vattnet kring Similanöarna.
    Under ytan möter ett mellanting av Disneyworld och psykedeliskt rus.
    Fiskar och ko-rallrev i flämtande färger, livsformer som självlysande
    kandelabrar, neon och stelnade fjädrar. Köp ett kilo jätteräkor och du
    har också 14 kilo fisk och andra skaldjur på ditt samvete; så mycket
    följer med vid frihavsfiskets fångster, så mycket dumpas och går till
    spillo. Slöseriet stannar inte ens där. Jakten på de åtråvärda räkorna
    river sönder havsbottnen, förstör korallrev och bär skuld till att 150
    000 sköldpaddor årligen fastnar i fångstnäten. Är jag beredd att offra
    allt detta för att kunna handla tigerräkor i mitt snabbköp? Inte en
    chans!

    BRANSCHEN ÄR EN AV världens snabbast
    växande. Under de senaste årtiondena har Thailand förlorat betydligt mer
    än hälften av sina mangroveskogar. Lika illa har det gått i Indien. Det
    katastrofdrabbade Aceh, på indonesiska Sumatra, har på kort tid blivit
    av med drygt 80 procent av sin mangrove, till stor del på grund av
    räkodlingar. Näringen börjar få fäste i nya områden, på Stilla havets
    öar, i Afrika och Latinamerika. Dammar skapas på bekostnad av
    ovärderliga naturvärden. Projekten har dessutom blivit en riktigt usel
    affär. Verksamheten kräver stora mängder gödningsmedel och antibiotika.
    När fem till sju år passerat är marken så förgiftad att odlingarna måste
    flytta till en ny plats. Hela processen är ett olyckligt moment 22 som
    leder till förstörd natur, förstörda ekonomier och nya dammar. Vinsten
    hamnar i fickorna hos ett fåtal, medan hela kustbefolkningen blir
    lidande av dess biverkningar. Vanligt, fattigt folk som är beroende av
    fiske och jordbruk får allt svårare att försörja sig.

    MANGROVESKOGEN ÄR ETT livgivande
    mirakel. Här föds fiskar, krabbor och räkor. När det skafferiet är
    utslaget blir jordklotet en mycket tristare plats att leva på. Färre
    ljud, färre liv, färre smaker. Nästa gång jag ser en meny som innehåller
    kungsräkor, tigeräkor eller jätteräkor tänker jag på Krabi, djuren,
    männi-skorna och korallreven. Då är det lätt att säga nej, då är det
    lätt att välja något annat.  

  • Få vagabond.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!