• Få vagabond.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Påsken 2022 rullar nattåget Malmö–Bryssel, tror EU-parlamentariker

    Lagom till påsken 2022 rullar direkttåget med ligg- och sovvagnar och en restaurangvagn ut från Malmö Central med destination Bryssel. Det hoppas i alla fall EU-parlamentarikern Jakop Dalunde (MP) som säger att han ska jobba hårt på att övertyga tyskarna om att det nya svenska nattåget till EU:s huvudstad är en bra idé.

    Påsken 2022 rullar nattåget Malmö–Bryssel, tror EU-parlamentariker
    En förhoppning är att nattåget Malmö–Köln–Bryssel kan börja rulla lagom till påskhelgen 2022. Foto: Getty Images

    Somna i Malmö. Vakna i Bryssel. Foto: Getty Images

    Vintern 2019 föreslog regeringen och samarbetspartierna att staten ska upphandla och stödja ett nattåg till kontinenten, något som med undantag för Snälltågets högsäsongstrafik Malmö–Berlin, inte funnits sedan mitten av 1990-talet. Trafikverket fick i uppdrag att utreda vilken sträcka som vore lämpligast. Häromdagen kom man med ett slutbetänkande där man föreslog ett nattåg Malmö–Bryssel via Köpenhamn, Hamburg och Köln.

    Men tyskarna, sa Trafikverket, är skeptiska. Varför det?

    – Det handlar om att de är skeptiska till offentligt finansierad tågtrafik på tyska järnvägar. Det kommer ju att konkurrera med tysk kommersiell trafik. Och då blir konkurrensen oschyst, anser tyskarna, säger Jakop Dalunde i en intervju med Vagabond.

    Hur ska Sverige lyckas övertyga tyskarna om nyttan med ett sånt här nattåg?

    – Det gäller att vi argumenterar för att det här är bra också för tyska tågoperatörer. Det svenska nattåget kommer ju att släppa av folk i bland annat Köln som sedan hoppar på andra tyska tåg och åker vidare. Det innebär ju att vi förser Tyskland med fler tågresenärer. Och så måste vi argumentera för att det här tåget är bra för klimatet. Ekoturism är stort i Tyskland, många tyskar åker till Sverige för att vara i naturen. Då kan vi argumentera för att det här tåget passar dem jättebra.

    Kommer tyskarna att lyssna?

    – Jag och mina kollegor i Bryssel kommer att göra vad vi kan för att samtala med tyska tågoperatörer så att de ser fördelarna. Jag tycker att de idag tittar lite för mycket på sina marknadsandelar, istället för att se till få kakan, dvs allt tågresande, att växa. Det handlar ju inte bara om att ta marknadsandelar.

    – På lång sikt är det inte hållbart med flygandet. Teknikutvecklingen med renare motorer räcker inte till. Vi måste också se till att få trafikflödena att flytta från flyg och färja till tåg.

    Jakop Dalunde säger att en hel del av tågresandet mellan Europas länder kan klaras av med snabba dagtåg på höghastighetsbanor. Men längre sträckor passar bättre för nattåg. Och det är dyrt att investera i nattåg. Tågbolagen säger att krävs subventioner i början för att man ska våga satsa och våga investera i nya sovvagnar.

    – Jag var på en tågkonferens i Bryssel för två år sen. Österrikiska ÖBB [som är stora på nattåg i Europa] sa då att man måste ha subventioner när man drar igång en ny linje. Sedan när det satt sig, då funkar det utan stöd och helt på kommersiell grund.

    Men vad säger belgarna? Ser de inga problem med ett svenskt nattåg till Bryssel?

    – Det är en annan utmaning. Där handlar det snarare om att få tid och plats på någon av tågstationerna i Bryssel. När SJ för tio år sen övervägde att köra nattåg till Bryssel var en av utmaningarna just det. Sedan har vi ju språkfrågan [att lokförare och annan tågpersonal förväntas kunna språken i de länder tåget passerar] och de tekniska utmaningarna med olika elektriska system. Det är trösklar vi måste över. Men de klarar vi.

    – Värre är att lyckas få tid att stå inne med nattåget i Bryssel. Belgarna är flitiga regionaltågspendlande. Regionaltågen kommer och går med 2-3-minuterstrafik. Men nattåget måste ju stå längre tid vid perrongen.

    Har förutsättningarna för mindre miljöbelastande resor ökat eller minskat i och med den pågående pandemin tror du?

    – Helt klart kommer distansarbetandet att vara stort även efter coronan. Medvetenheten har ökat om att vi kanske inte kan att resa så mycket som vi gjort hittills. Oavsett hur vi reser är det ju en miljöbelastning. Coronakrisen visar att vi kan arbeta på distans. En annan effekt av krisen kan vara att det kan bli lättare att att få statligt stöd för stora investeringar i infrastruktur.

    Vi resenärer tycker att det tar väldigt lång tid. Från regeringen kom med förslaget 2019 kan det dröja upp till fyra år innan tåget börjar rulla. Trafikverket säger ju att det kan dröja ända till 2023.

    – Jag hoppas på trafikstart till påsken 2022. Om alla goda krafter bidrar ska det gå.

    Läs också!

    Britterna ser fram emot att kunna resa till Sverige med bara ett tågbyte.

    Lyssna!

    Vagaondpodden: Tåget till Rivieran med Maria Unde Westberg:

  • Få vagabond.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!