Sydamerikabloggen

Vackrare verklighet?

2015-07-05 20:51 Kommentera
Kategori: Brasilien, Ecuador, Los Angeles, Quito

Jag minns när jag läste Per J Anderssons krönika För den som reser är världen vacker för ett tag sedan. Orden fastnade men jag kan inte riktigt hålla med. Jag skulle snarare vilja säga

att världen blir verkligare för den som reser.

Med den omvärld som vi lever mitt i får vi genom resande en större förståelse för en plats som vi besökt och sedan läser om i morgontidningen. Torkan i Kalifornien är förståelig för mig när jag själv sett gröna gräsmattor och torra kullar. Mycket blir vackrare men skillnaderna och många svenskars privilegierade lyxliv gör att det för mig skaver än mer att möta den fattigdom som finns på många håll. Som turist i ett fattigt land går det inte att komma undan de extrema ojämlikheter som existerar. Pojken utan armar och ben som låg på en refug i vältrafikerad väg i Rio de Janeiro gjorde inte Brasilien vackrare för mig, bara belyste den fattigdom som finns och visade mig en annan verklighet. Den svenska mannen som jag mötte en tidig morgon efter en nattbuss i Ecuador för lite mer än ett år sedan som sa att asiater är mer skärpta än sydamerikaner, vägrade lära sig spanska för att slippa prata med dem och sedan raggade på min colombianska vän gjorde inte resande i sig vackrare för mig. Han förstärkte bara mina idéer om att resandets innebörd är individuellt för var och en. Det kan öppna lika många dörrar som det kan stärka redan existerande fördomar om platser och människor med annat ursprung än det egna. För andra är resandet en flykt från en otrivsam verklighet där hemma, till sol och pool, eller en möjlighet att förverkliga sig själv, bete sig som en annan, göra saker som man aldrig skulle göra hemma, varelse det handlar om att köpa unga kvinnor för en natt eller prata med spännande främlingar som ger en nya insikter om livet.

För den som reser och ser världen som vackrare kan gälla för den som väljer att se det fina och blunda för en omgivande verklighet. Brasilien är mycket dansande, trummande och spännande människor men det är också fattigdom och benstumpar som inte kan gå själv och flyttas runt från refug till vägkant av jag vet inte vem. Världen kan vara hur vacker som helst och många gånger alldeles fantastisk men många platser som vi reser till har ofta en baksida som inte är lika skimrande av skönhet som jag tycker att Per J Andersson i sin krönika får det att låta som.

Genom att resa bli världen omkring oss verkligare, platser blir ansikten oavsett om det är från en pool-kant på ett All-inclusivehotell i Turkiet, till en frukost på ett snabbmatställe i Los Angeles med trötta servitriser eller kostymklädda män som får skorna putsade av ungdomar som borde sitta i skolbänken på Quitos gator, men om resande automatiskt minskar rasism är helt beroende på resenären själv och vad hen väljer att se eller inte se.

monoII pedras azuisjuliarj 065.jpg
Jesus hjälper inte alla i Rio de Janeiro

2015-07-05 20:51 Kommentera
Kategori: Brasilien, Ecuador, Los Angeles, Quito

Galápagos

2014-12-15 13:59 Kommentera
Kategori: Ecuador

Jag har inte varit på Galapagos. Det finns flera anledningar till det, men den främsta är att jag aldrig känt dragningen, och när jag var i Ecuador och gjorde en praktik på en resebyrå som sålde resor till den världskända ögruppen, kände jag än mer att ett besök inte var nödvändigt.

För floran och faunans skull.

Djur- och växtlivet på öarna är ju som bekant helt unikt för att det ostört har fått utvecklas och anpassas efter miljön på plats. Idag är det inte längre ostört - stränder och områden på öarna är fortfarande reserverade för naturlivet och människofötter tillåts inte passera vissa delar, men än så är stora delar öppna för kamerablixtar och trekkingskor. För att inte tala om havslivet som året runt störs av mullrande jetmotorer från alla de kryssare i olika storlekar och lyxklasser som vallar turisterna mellan öarna.

Jag kom att tänka på detta när jag läste Martin Brusewitz reportage i senaste Vagabond-numret, Sydamerikanumret; I naturens laboratorium. Låt det liksom vara naturens laboratorium, kände jag, och hoppades, medan jag läste, innerligt att han skulle nämna att endast de mest dedikerade djurälskarna som på riktigt går igång på ödlor och blåfötter, bör åka dit. Och tack och lov så skrev han följande:

1. Varför vill du besöka öriket? Vill du åt stränder och sol och bekväma lyxhotell ska du kanske välja en annan destination. Varje besökare innebär en risk för det slutna ekosystemet. Ett brinnande intresse för djur och natur bör vara den bakomliggande orsaken till ett besök.

2. Gör ett schyst avtryck. Slösa inte med resurser och skräpa inte ned. Som hotellmanagern Xavier Burbano de Lana säger: Människor är så medvetna. De sitter vid sin dator och bokar en resa till Galápagos. Och de är så medvetna om hur ömtåligt ekosystemet är. Sen landar de här och glömmer allting. Duschar varmt i trettio minuter och klagar på svagt internet. Om de bara visste hur mycket arbete det ligger bakom varje droppe färskvatten på de här öarna.

Tack Brusewitz för de orden. Jag hoppas att alla som funderar på Galápagos nu funderar en extra gång.

Men sedan till den allt inte för underskattade vikten av pengar som varje år genom turismen flödar in till Ecuador och Galápagos och utvecklar infrastruktur både på öarna, men även leder till stora inkomster till staten och kanske i längden utbildning etc. Hur gör man med förlorad inkomst om alla helt plötsligt skulle bestämma sig att avstå att åka till Galápagos för floran och faunans skull? Inte för att jag tror det men ändå. I Quito kryllar det av resebyråer och det känns som att var och varannan invånare på något sätt arbetar med turism, och arbetstillfällen skulle därmed gå förlorade. År 2013 besökte 204 000 personer öarna, 3923 nya i veckan, och antalet bara ökar varje år. Avgiften för att besöka öarna är 100 dollar, som betalas på plats, och jag anser att en rejäl höjning skulle sitta på sin plats, så att randomturisten som föredrar bekvämt strandliv men gillar selfies från coola platser, skulle välja att avstå från att sippa glassiga drinkar ombord på lyxyachter och blicka ut över hav som under ytan stressas av motorer och sakta men säkert dör.

Det är liksom inte så att denna jord inte erbjuder tillräckligt med underverk redan.

IMG_4997.jpg
Bild, Martin Brusewitz, från Vagabonds Sydamerika-special

2014-12-15 13:59 Kommentera
Kategori: Ecuador

När drömmar går i uppfyllelse

2014-11-09 01:42 Kommentera
Kategori: Ecuador, Quito

Min vän Sophya Ramirez, som tipsade om sina Sydamerika-favoriter HÄR, fick en av sina drömmar uppfyllda igår kväll.

Jag är så stolt att jag håller på att spricka.

Hon har den vackraste av alla sångröster.
Hennes idol är Marta Gomez, en colombiansk sångerska som skriver och sjunger alldeles fantastiska låtar och just nu är på Sydamerika-turné och hade igår en konsert på Teatro Nacional i Quito.
Sophya skickade för ett tag sedan ett brev där hon erbjöd sig sjunga tillsammans med Marta på hennes besök i Quito. Och hon svarade ja, och sådant som bara händer på film hände i verkligheten. Sophya sjöng igår tillsammans med sin idol Marta Gomez inför en överlycklig publik i Quito. Är det inte vackert?

Jag blir så rörd av bara tanken, tårögd av de bilder som hon la upp på Instagram imorse och så enormt stolt och glad för hennes skull och för att sådant som man aldrig tror händer, faktiskt händer, och att drömmar då och då går i uppfyllelse.

hj.jpg
En lite suddig men lycklig bild från Fundación Teatro Nacional Sucre igår

2014-11-09 01:42 Kommentera
Kategori: Ecuador, Quito

Ett år senare

2014-10-20 23:54 Kommentera
Kategori: Bananer, Ecuador

På Latinamerika.nu har jag skrivit om bananer. Sverige är det mest bananätande folket i världen, om man inte räknar med de länder som själva producerar.

Det vet vi ju själva, bananer är ju världens bästa, snabbaste, enklaste frukost, lunchkomponent, mellis, middagskomponent och efterrättskomponent.

Men också ett av de mest besprutade livsmedel som finns. Jag var i Machala i södra Ecuador för exakt ett år sedan och såg med egna ögon bananundrets konsekvenser, sjuka människor, död natur och flygpesprutningar, men mötte också hopp och människor som mot alla odds fortsätter att kämpa för renare bananer, ekologiska och Fairtrade, både för sina egna barns skull, men också för de barnen på andra sidan Atlanten som konsumerar bananerna som dagligen skeppas ut från hamnarna, både de giftiga och rena.

Läs hela artikeln HÄR.

Och HÄR och HÄR är gamla inlägg från min tid i Machala.

Jag tröttnar aldrig på att skriva om bananer.

IMG_1725.JPG
Nyskördade bananpalmer

2014-10-20 23:54 Kommentera
Kategori: Bananer, Ecuador

Sydamerikafavoriter!

2014-09-07 17:27 Kommentera
Kategori: Amazonas, Argentina, Buenos Aires, Colombia, Ecuador, Vattenfall

Sophya Ramirez och jag träffades för ca 1 år sedan i Quito på ett café. Vi drack kaffe och blev vänner direkt. Sophya kommer från Bucaramanga i nordöstra Colombia, men bor för tillfället i Quito och pluggar musik. Ett geni med den klaraste sångrösten.

Sophya har också rest en del i Sydamerika. Tog sitt pick och pack och bussade runt längs bergskanterna i Argentina, Bolivia, Chile och Peru innan hon landade i Quito och började med musikstudierna.

Jag bad henne skicka sina favoriter.

Stränder. Hon är ju colombianska och kan inte neka att de colombianska stränderna är de vackraste trots resor runt kontinenten. Jag kan nog inte annat än föreställa mig och hålla med. Jag har hört en och annan paradisbeskrivning om Colombias nordkust mot det turkosa Karibien och hoppas fortfarande att jag en gång kommer dit.

Tayrona, Guajira och Playa Blanca och Islas Margaritas vid Cartagena är hennes favoriter.

Städer. Buenos Aires, Argentina och La Serena i Chile. La Serena har jag aldrig besökt men hennes kortfattade beskrivning som den perfekta staden med trevliga människor, inte för stort och en fantastisk strand låter mer än lockande. Buenos Aires förstår vi ju så klart.

Amazonas. Putamayo i sydöstra Colombia är en favorit hos Sophya. Vi hade en del diskussioner om flod vs. havsbad. För mig vinner havsbad alla gånger. Kan inte riktigt förklara varför. Sophya älskade floderna. Vattenfall och sötvatten och efter ett gäng flodbad i Colombia tillsammans med henne och hennes familj började jag mer och mer förstå hennes kärlek för friskt flodvatten direkt från bergstoppen.

I övrigt. Titicaca-sjön är en annan hit som hon vill rekommendera er läsare. Jag kan mycket väl förstå varför, då jag själv minns när jag satt på en bänk på Isla del Sol och såg solen gå ned i horisonten.

tyrona.jpg
Tayrona. Bild från Vagabond; Världens 12 bästa stränder
laserena.jpg
Snäckfylld havsstrand vid La Serena
IMG_4312.jpg
En dagsfärsk bild från ett soligt Buenos Aires
vattenfall2.jpg
Flodbad, Putamayo, Colombia
vattenfall.jpg
Putamayo, Colombia

2014-09-07 17:27 Kommentera
Kategori: Amazonas, Argentina, Buenos Aires, Colombia, Ecuador, Vattenfall

Den bästa mellanlandningen

2014-02-05 11:37 Kommentera
Kategori: Ecuador, Quito, Resa

Ju fler mellanlandningar, ju billigare biljetter, stämmer i princip alltid. Jag har sedan länge tröttnat på att flyga och inte minst att mellanlanda, endast pga. den bortskämda anledningen att jag tycker att det är så otroligt långtråkigt. Notera att jag alltid flyger själv. Ändå så köper jag alltid de biljetterna med flest mellanlandningar (läs de billigaste).

Hur som. Min resa till Stockholm från Quito hade tre mellanlandningar; Miami, Boston och London = 36 h. Dagen innan hade jag dessutom flugit 6 h från Buenos Aires och jag var trött redan innan resan började.

I Miami hade jag 10 timmar. På den flygplatsen har jag varit tidigare men aldrig haft möjlighet att lämna den, men det gjorde jag nu. Jag tog tåg och lokalbuss och hamnade på Miami Beach klockan nio på morgonen. Och det var lagom folktomt för att våga bada i underkläder sedan halvsov jag på stranden i den varma sanden med dator och pass som huvudkudde och jag har aldrig någonsin känt mig så nöjd för att jag pallade lämna flygplatsen (kanske för att jag inte fick wifi att fungera).

Och under tiden nynnade jag Will Smiths "Welcome to Miami" som jag kan tänka mig är ungefär som verkligheten. Eller? Sol, bad, fest.

Några timmar senare lämnade jag värmen och flyget styrde norrut mot vinter, minusgrader och 50 nyanser av grått.

Welcome to Stockholm.

IMG_3288.jpg
Welcome to Miami

2014-02-05 11:37 Kommentera
Kategori: Ecuador, Quito, Resa

Favoriter i repris

2014-01-20 16:13 Kommentera
Kategori: Argentina, Buenos Aires, Ecuador, Strand, Vattenfall

Det blir ju ändå så att vissa platser fastnar mer än andra. Vissa människor blir nära vänner på vägen och på vissa stränder känns sanden mjukare.

En vän där hemma i Sverige påminde mig i lördags om att vi ses om två veckor. Jag vet att jag ska åka hem snart men har liksom ingen riktig uppfattning om när. I slutet på januari har jag sagt ett tag, och slutet på januari börjar närma sig.

Därför har jag ju velat besöka det där jag tycker mest om innan dess. Mina vänner utanför Otavalo som må vara de vackraste av alla människor, vi fyndade koftor och halsdukar på marknaden och nu behöver jag inte frysa när jag kommer hem, lekte med hundvalparna och tittade på utsikten över bergen och dalarna med barnen och vi åkte återigen till Cascada, vattenfallet, Peguche. Vi har skumpat ned ännu en natt längs Andernas sluttning och somnat till ljudet av vågorna på Hotel Baloo i Canoa. Det var mulet men sanden var varm och fruktsalladerna exemplariska.

Och sedan missade vi bussen, sådant som händer när ingen dubbelkollar tiden, och den omvägen kändes onödig.

Men nu sitter jag på andra sidan kontinenten ännu en gång för det blev så att jag ville tillbaka till Buenos Aires också. Det är svettigt som det är i januari och ikväll hoppas vi på regn för att friska upp luften. Jag ska äta empanadas och glass i mängder, dricka rödvin och göra det som jag tycker mest om här.

Sydamerikabloggen kommer snart att leva vidare från andra sidan jordkloten vilket känns en smula tråkigt och absurt, om än så har jag fortfarande mycket att skriva om.

IMG_3081.jpg
Textilier på marknaden på Plaza de los Ponchos, Otavalo
IMG_3087.jpg
Berg, Otavalo
IMG_3179.jpg
Hav, Canoa
IMG_3189.jpg
Stad, Buenos Aires

2014-01-20 16:13 Kommentera
Kategori: Argentina, Buenos Aires, Ecuador, Strand, Vattenfall

Buss vs. flyg vs. mañana mañana

2014-01-11 23:38 Kommentera
Kategori: Argentina, Berg, Bolivia, Brasilien, Buss, Colombia, Ecuador, Peru, Resa, Tid

Ater i Quito efter tre veckor i Colombia. De senaste dagarna har jag atit fruktsallader fran himmelriket, godare an nagonsin, skumpad runt pa en moppesadel langs Bucaramangas gator och cyklat upp for ett helvetesberg for att sedan bada i ett vattenfall. Januari skulle kunna ha borjat samre.

Men till det har med transportmedel i denna kontinent.

Buss: Det ar ju alla ganger det allra enklaste, billigaste och det gar att ta sig precis overallt. Om an ocksa inte helt sakert. Jag har hort historier om bussar som kapats och har sjalv hamnat pa suspekta villovagar. Likasa ar olyckor vanligt, chaufforer som somnar framfor ratten efter ett langt korpass och i for hog fart. Ibland ber jag till overmakter nar jag tittar ut over en svindlande bergskant. Men 9,9 av 10 ganger gar det helt smartfritt och utsikten ar rent av ett noje. Och som jag har akt buss runt overallt! Och orakneliga ganger har musiken och de valdsamma filmerna som visats varit det allra jobbigaste under resan.

Argentina ar ett gigantiskt land, bussresorna langa men standarden helt okej, ju mer du vill betala, ju skonare stolssate. I Brasilien likasa, och som i alla lander ar det viktigt att halla uppsikt pa omgivningen. Manga varningar har foljt mig men i och med att det ar mycket personer som ror sig pa busstationerna, ar de aven valbevakade av vakter. I Bolivia ar kvaliten pa bussarna samre, vagarna ocksa, en del blir overbokade sa kom i tid om du vill ha en plats. I Colombia ar kvaliteten pa vagarna ojamn minst sagt. En del riktigt bra, andra rent forfarliga. Och bussresorna dar efter, priserna andras beroende pa och ar dyrare vid hogtider. Men det gar att ta sig med buss langa strackor utan problem. Ha pass redo da kontroller sker emellanat. Jamfor olika bussbolag, ibland ar priset forhandlingsbart. I Ecuador ar vagarna bra, biljetterna billiga och avstanden saklart mycket kortare an i ovriga. I Peru skiljer sig vagarna och bussarna at liksom i Colombia, dock snappet battre. Bra langdistansbussar finns.

Buss ar det enklaste sattet att ta sig fram, om an inte alltid det bekvamaste. Och det ar inte farligt, kanske snappet farligare an Sverige. Men med tanke pa hur manga bussar som dagligen korsar berg, stader, byar, floder, skogar, falt, granser och lander och hur liten promille det ar av alla dessa dar en olycka faktiskt sker, sa maste jag anda pasta att det ar forhallandevis sakert. Om inte, sa anda for att det ar ett riktigt satt att resa pa.

Flyg: For jag har svart att tycka att kortdistansflyg ar berattigat. Innan jul akte jag buss i nat pa 24 timmar fran Quito till La Plata i Colombia. Det tar pa kroppen och sinnet, men distansen marks och resan kanns pa riktigt. Imorse flog jag fran Bucaramanga till Bogota, och fran Bogotá till Quito med en total flygtid pa knappt tva timmar. Och det kanns helt absurt, kastas upp i luften och ned pa marken nat pa 100 mil darifran. Men den bussresan hade varit for oandlig.

I Sydamerika finns ingen motsvarighet till Ryanair och andra lagprisbolag, vilket kanske egentligen ar bra. Varje flygbiljett kanns i planboken. Det ar mycket battre att boka langt i forvag an att vanta till sista minuten da priserna hojs narmare avgangsdatum. Pa Despegar jamfors samtliga flygbolag. Argentinska Aerolineas ar billigt, men dyrare for turister. Brasilianska TAM ar bra, liksom Avianca och inrikesflyg med Viva Colombia som flyger till de storsta staderna. Fran Chile flyger LAN och fran Ecuador flyger TAME, aven det sistnamnda dyrare for turister.

MEN det jag har markt efter allt dessa sokande efter billigare flybiljetter ar att sidor som typ Seat24, Expedia och Travellink, visar samma pris som lokala sidor och flygbolag har. Kanske inte helt forvanande, for vissa, men for mig mycket enklare (och sakrare) att betala med mitt svenska kort via internetbank an att krangla med ibland jobbiga hemsidor, dar kortet inte accepteras.

Sa det har med buss vs. flyg sa rekommenderar jag buss for den som vill resa, vill passera samhallen och smaprata med bussgrannen, stanna pa intressanta restauranger med traditionell mat mitt ute i ingenstans, fa en hog dos av lokal musik eller fascineras av hisnande utsikter. TIPS: Ha oronproppar (om du trottnat pa lokal musik) och alla vardesaker nara, nagot varmt da luftkonditioneringen ibland ar val generos och snacks och vatten (om du trottnat pa lokal mat, eller ar vegetarian). Flyg ar saklart manga ganger snabbare, om an varre for miljon, sa ar det en overvagning upp till var och en. De allra kortaste resorna kanske kan undvikas? Boka langt i forvag om du redan har en resplan.

Och angaende mañana mañana sa antar jag att tre veckor med min vans colombianska slakt sa har jag ocksa kommit in i nagot slags mañana mañana-lunk. I Bogotá rann tiden ivag med Pad Thai och Wifi och skitsnack och jag tankte att det var helt lugnt att byta terminal, passera passkontroll och kanske till och med vaxla pengar, pa en halvtimme. Det var det inte och jag var en halvtimme sen och i passkontrollen skakade han pa huvudet. Lat mig passera med ett ironiskt lycka till och sen sprang jag som jag inte sprungit pa lange till last calls to Quito i hogtalarna. Men jag hann med andan i halsen och nu sitter jag i ett regnigt Quito dit vintern och regnperioden tillslut kommit. Mañana mañana stammer inte alltid.

2014-01-11 23:38 Kommentera
Kategori: Argentina, Berg, Bolivia, Brasilien, Buss, Colombia, Ecuador, Peru, Resa, Tid

Drömmar om snö

2013-12-22 17:18 Kommentera
Kategori: Buenos Aires, Colombia, Ecuador, Machala

I Australien liksom Buenos Aires och ovriga Sydamerika finns drommar om en vit och kall jul. I Machala kladde vi plastgranen redan i borjan av november, precis nar Halloween-festen tagit slut. Pumporna byttes mot julkulor, tomtefar och tomtemor. Jag visade dessa bilder for barnen och berattade om jultomtens liv, att han faktiskt finns, och bor ratt sa nara mig i norra Europa. De fragade mig hur sno kandes.

I varenda kiosk, pa varenda balkong och i varenda resturang hanger en julgirlang eller en blinkande ljusslinga och en tomte i fonstret. Jag har aldrig sett sa mycket julpynt som under de senaste mananderna.

2008 firade jag jul i en park i Buenos Aires med julkakor som jag fatt skickat fran Sverige. Julen 2010 kokade Buenos Aires liksom nu och jag och en van hetshandlade julklapparna i den nattoppna gallerian, natten till julafton.

Denna jul ska firas i Mocoa, Colombia.

I Medellín kan drommen om snokrig uppfyllas i en av stadens alla Shopping Malls. Manniskorna koade for att fa ga in i bubblan och kasta "sno" pa varandra.

IMG_2364.jpg
Akta fejksnolycka

2013-12-22 17:18 Kommentera
Kategori: Buenos Aires, Colombia, Ecuador, Machala

Kontraster

2013-12-20 03:51 Kommentera
Kategori: Berg, Buss, Colombia, Ecuador, Quito, Resa, Strand, Vattenfall

For tva veckor sedan stod jag pa en trottoar i Medellín och drack ol med nagon italienare, nagon argentinare och ett gang colombianer. Vi hade en natt dar innan vi 20 busstimmar senare nadde den ecuadorianska gransen.

For nastan en vecka sedan firade jag en vans examen med finvin i Canoas morka natt och somnade till ljudet av vagorna som slog upp over Stilla Havsstranden.

I tisdags var jag pa en cermoni har i Quito for att fira den sista fullmanen for aret.

Nu, alldeles nyss, kom jag tillbaka fran Pinsaquí, strax utanfor Otavalo, och en liten by dar majoriteten pratar quechua och jobbar med artesanías. Under veckan vaver de, stickar och syr for att sedan salja det pa den kanda lordagsmarknaden i Otavalo dit turister vallfardar for att hitta de mest prisvarda Alpacatrojorna att varma sig i.

Igar gick vi runt i byn och var buenos días, buenas tardes och buenas noches med varenda en. Pa kvallen akte vi till Ibarra dar presidenten talade och prisade sitt folk och sitt land. Idag handlade jag sadana sandaler som jag hela mitt liv har letat efter, i Otavalo. Vi akte till sjon Yahuarcocha och at fisk vid strandkanten och sedan akte vi till vattenfallet Peguche. Och hela tiden berattar de historierna, legenderna och myterna fran omradet, om vaxternas, vattenfallets, regnets och solens krafter. Om hur agg och ramsor kan bota smarta och om hur vaxter kan uppfylla mina onskningar.

Och dessa kontraster mellan dessa resor de senaste veckorna gor mig snurrig och det kanns som en evighet eller mer an sa, sedan jag slumrade halvdaligt pa bussen fran den colombianska gransen och in i Quitos kalla natt.

Pa sondag bar det av igen over gransen och jag fick precis hora att jag ska fira jul i en colombinask djungel. Det ar nog det enda som saknas for att denna resa pa alla mojliga satt ska bli fullandad for denna gang.

IMG_2538.jpg
Fran julbelysning i Medellín
IMG_2544.jpg
Till en strand i Canoa
IMG_2657.jpg
Min van Marujita
IMG_2680.jpg
Och hennes familj vi sjon Yahuarcocha

2013-12-20 03:51 Kommentera
Kategori: Berg, Buss, Colombia, Ecuador, Quito, Resa, Strand, Vattenfall

Julia Tengblad Söder

Första gången jag var i Sydamerika hade jag en 6 månaders flängig resa överallt med korta intensiva romanser med platser jag inte visste existerade. Andra gången hade jag en lugn stabil relation med Staden med ett gigantiskt S. Buenos Aires. Tredje gången praktiserade jag tre månader i Ecuador följt av resor till Colombia och Buenos Aires. Upptäckte nya platser och kom tillbaka till gamla favoriter. Fjärde gången var jag tillbaka i Buenos Aires. Nu är jag återigen på svensk mark men längtar ständigt dit. Läs om mina besök på plaster som är så fantastiska som de bara kan vara i allas vår (egentliga) favoritkontinent. Du kanske bara inte vet det än.

Blogroll

  • Instagram: @sydamerikabloggen

Webbfrågan

  • Hur tränar du helst under resan?

Vagabonds nyhetsbrev

Över 20 000 läsare! Vagabonds nyhetsbrev är gratis och kommer till dig en gång i veckan. Du kan när som helst avsluta din prenumeration.

Denna sajt drivs av Story House Egmont AB. Story House Egmont publicerar ett hundratal tidningar och webbplatser, däribland Hemmets Journal, Hus & Hem, Icakuriren, Vagabond, Kalle Anka och Bamse. Vi har även en omfattande verksamhet inom böcker, spel, aktivitetsprodukter och event, samt är snabbt växande inom e-handel och digitala marknadsföringstjänster. Story House Egmont är en del av den nordiska mediekoncernen och stiftelsen Egmont som varje år delar ut mer än 120 miljoner kronor för att hjälpa utsatta barn och ungdomar. Läs mer på www.storyhouseegmont.se.

Story House Egmont AB, Pyramidvägen 7, 16991 Solna, Tel: 08-692 01 00, Orgnr: 556046-9206