Efter en liten svacka 2018 fortsatte resandet att öka 2019. Hur resestatistiken kommer att se ut för 2020 vet vi inte ännu, men allt tyder på största minskningen sedan andra världskriget. Foto: Angelica Zander/GettyImages

Nyhet

Resebarometer: Förra året ökade resandet till nya rekordnivåer

2018 drog vi ner på semesterresandet. Men 2019 var det slut på återhållsamheten och resandet ökade igen. Men det var förstås peaken före krisen. När vi om nio månader summerar 2020 års utlandsresande kommer vi att få se den hittills största minskningen av resandet sedan andra världskriget.

Text: Per J Andersson • 2020-04-03 Uppdaterad 2021-09-15

Vagabonds Resebarometer görs varje år i samarbete med Europeiska ERV och Utrikesdepartementet (UD), och är Sveriges största resvaneundersökning. Undersökningen av hur svenskarna reste på semester 2019 och vad man tror om sina resplaner för 2020 gjordes i januari i år, alltså innan coronakrisen slog till.

På tio-i-topp-listan över våra mest besökta länder ser det ungefär likadant ut som det gjort de senaste åren. Spanien, svenskarnas vanligaste destination, ökar med 12 procent jämfört med 2018 och drar ifrån i toppen. På andra plats kommer Danmark och på tredje Tyskland (även om resandet dit minskar, om än marginellt).

2018 minskade det totala utlandsresandet något. Förmodligen på grund av en kombination av klimatdebatt, en lång sommarvärmebölja här hemma och en svag krona. Men 2019 fortsatte den ökning av utlandsresandet som pågått i flera decennier.

839 000 fler resor gjorde vi ifjol jämfört med 2018, visar Resebarometern.

Däremot fortsatte flygandet att minska 2019. Statliga Swedavia, som äger Sveriges stora flygplatser, noterade en minskning av utrikesflyget med 3 procent. Vagabonds Resebarometer bekräftar den bilden.

Samtidigt får man inte glömma att en förkrossande majoritet (64 procent) fortfarande checkar in på en flygplats istället för att traska till järnvägsstationen (3 procent) när de ska på sin utlandssemester. Det är kort sagt en mycket lång väg att vandra innan tåget blir det huvudsakliga transportsättet för utlandsresan. För att det ska ske måste den internationella tågresan kunna mäta sig med flyget när det gäller pris, bokningsprocedur och direktförbindelser.

Pratet om flygskam och tågskryt må de senaste åren ha varit intensivt i massmedia och sociala medier, men när vi till syvende och sist står där och ska boka semesterresan väljer bara en liten minoritet av oss miljövänligare transportsätt.

En majoritet – 81 procent – av svenskarna som åker utomlands på semester säger att de jämfört med tidigare år inte förändrade sitt resande under 2019. Bland den minoritet som trots allt reste annorlunda ifjol svarade de flesta att skälet till att de förändrade sitt resebeteende var miljöskäl. De gjorde färre utlandsresor och fler Sverigeresor, de valde miljövänligare transportsätt eller stannade hemma helt och hållet.

Klimatdebatten har på allvar drabbat ungefär var fjärde resenär, visar Resebarometern. Så kan man tolka resultatet som visar att tre av fyra resenärer inte tänker förändra sina resvanor i framtiden, medan en fjärdedel säger att de ska det.

Det land som svenskarna mest drog ner sitt resande till var Storbritannien. Om det har med Brexitdebatten att göra är svårt att säga.

– Det handlar nog snarare om det dyra pundet, tror reseanalytikern Hans Remvig på Resurs för resor och turism som gör Resebarometern.

2019 hette vinnarna i kampen om de svenska turisterna Finland, USA, Frankrike, Norge och Italien.

– Minskningen av USA-resandet vi såg efter Trumps makttillträde har hävts. Han får fortfarande en del svenskar att inte resa, men inte lika många som åren före, säger Hans Remvig.

Intressant att notera är att nio av tio utlandsresor fortfarande går till ett europeiskt land och att bara ett enda utomeuropeiskt land (USA) finns med på svenskarnas tio-i-topp-lista. Thailand, som man ofta exemplifierar med i klimatdebatten, kommer först på sjuttonde plats. Både lilla Österrike och lilla Nederländerna är större svenskdestinationer.

Fortfarande är hotell och pensionat vanligaste boendeformen på semestern. Men de som väljer hotell blir stadigt färre, medan boende i hyrd lägenhet, till exempel via Airbnb, och hos släkt och vänner ökar.

En förklaring till att hela 14 procent av svenskarna övernattar hos tjocka släkten eller polarna på utlandssemestern kan vara att en ökande andel av resandet görs av nysvenskar som på sommarledigheten passar på att hälsa på i sina gamla hemländer. En annan förklaring är att allt fler besöker sina föräldrar, släktingar eller vänner som har en semesterlägenhet vid Medelhavet, ofta i Spanien.

– Eftersom gruppen nysvenskar stadigt blivit större kommer vi de kommande åren att få se fler som väljer att bo hos släkten på semestern, säger Hans Remvig.

När vi frågade svenskarna varför man överhuvudtaget reste utomlands så svarade de flesta i vanlig ordning att det handlar om att komma bort och få lugn, ro och avkoppling. Det som förvånar är att en minskande andel säger att huvudskälet till resan är att få sola och bada. Kanske var det 2018 års svenska sommarvärmebölja som påverkade våra motiv för resandet året därpå?

Fast det betyder å andra sidan inte att strandliv anses ointressant. Det är bara det att vi tycker att andra skäl – som att umgås med vänner och släkt – är viktigare än själva solbadandet, även om vi väljer en destination med strand och hav.