Annons
Annons
Skidåkare i Turkiet

I staden Erzurum i Turkiets östra hörn kan man åka skidor och käka kebab. Foto: Sofia Zetterqvist

Turkiet

Skidsemester i Turkiet innebär pister, puder och kebab

Turkiet förknippas ofta med sol och bad, men visste du att man också kan åka skidor här? Vi begav oss till Palandöken i östra Turkiet för en annorlunda skidsemester.

Text: Sofia Zetterqvist • 2022-12-27 Uppdaterad 2022-12-21

Ett vagt ljud från minareternas böneutrop letar sig upp i pisten. Det lite beska teet med en skiva citron värmer i takt med solen. Trots att klockan är halv fyra på eftermiddagen ligger pisten fortfarande nästan orörd. Totalt tolv kilometer sammanhängande skidåkning.

– På en kvart kan du vara i skidbacken, berättar guiden Damla Arslan när vi dagen innan rullar ut från Erzurums flygplats och in i en mjölkvit dimma.

Moskéernas spiror klyver diset, och konturerna av bergsmassivet Palandöken avtecknar sig i bakgrunden.

Vi befinner oss i staden Erzurum i Turkiets östra hörn, hundratjugo mil öster om Istanbul och nästan tvåtusen meter över havet. En stad med historia som sträcker sig tillbaka till 400 f.Kr. Platsen har varit en viktig knutpunkt längs den mytomspunna Sidenvägen och hunnit tillhöra perser, romare, bysantiner, greker, araber och mongoler – för att nämna några. Idag är det framför allt skidåkarna som hittar hit. Under veckorna proffsåkare som kommer för att träna, framåt helgen byts de ut mot turister, mestadels turkiska sådana.

– Vad har du för skostorlek? undrar mannen i skiduthyrningen vid Ejder3200.

– Fyrtioett.

Två personer i en skidlift.
Bergsmassivet Palandöken i Turkiets östra hörn bjuder på skidåkning 3 180 meter över havet. Foto: Sofia Zetterqvist
Person som åker skidor i Turkiet
Minus 40 grader är inte ovanligt i Erzurum. Foto: Sofia Zetterqvist

Ett par slalomskidor plockas fram. Mannen måttar längden tills kollegan påpekar att fyrtioett knappast kan vara min kroppslängd. De bristande engelskkunskaperna går sedan som en röd tråd under resan. Men varför lära sig engelska när ryska är mer användbart? Istället bjuds jag på en kopp te under väntan. Och visst löser det sig till slut! Någon timme senare sitter jag i gondolliften på väg upp mot bergets topp, 3 180 meter över havet. Långt där nere breder staden ut sig med molntussar svävande över hustak och kupoler. Att det fanns så storslagna vintervyer i Turkiet!

Trots att det är februari fläckas bergen av nakna partier. Den terrakottafärgade bergväggen blir en exotisk kontrast till de oändliga snövidderna som breder ut sig som böljande havsvågor.

– Palandöken betyder ”stenig sluttning” och har fått sitt namn eftersom det bergiga området varit väldigt svårt att passera, berättar Damla Arslan.

Det förklarar både småstenen i början av pisten och reporna under skidorna som hyrs ut. Men snart försvinner gruset, och till slut är det bara jag, den breda pisten och solen som hettar i kinderna.

Att åka skidor är överlag en lyx signerad den turkiska överklassen. Med svenska mått mätt är det rena budgetresan. Foto: Sofia Zetterqvist

En halvtimme från Ejder3200 ligger bergets andra skidanläggning, Konakli, som byggdes för det turkiska skidlandslaget. Trots det bjuder området på många alternativ även för nybörjaren. En man som jag delar sittlift med upp i backen berättar att det inte var ovanligt förr med minus fyrtio grader på vintern i Erzurum, men de senaste åren har det blivit varmare. Han är själv med i det turkiska landslaget för backhoppning och är en av dem som kommer till Erzurum för att träna.

Efter flera kilometer i behaglig takt genom blåa och röda pister gör vi stopp mitt i backen för mer te på Güney Café. En man sjunger turkiska ballader med gitarr, en annan grillar kött över elden i utomhusgrillen. Den melankoliska musiken blandar sig med sorlet av glada skidåkare. Visst sticker vi ut ur mängden, fyra långa svenskar på rad, men det är bara nyfikna ögon som möter mig.

Som om skidåkningen gör oss till en enad liten nation i backen. Om någon timme börjar turkiska discohits pumpas ut från skidbackens afterski och efter det står hotellets turkiska bad, hamam, redo att ta hand om trötta kroppar. Att åka skidor i Turkiet är lika mycket en kulturell upplevelse som en sportslig.

En person står mitt i snön uppe bland bergen
En skidsemester i Turkiet tillhör inte vanligheten för svenska resenärer. Foto: GettyImages
Turkiska discohits och färggranna drinkar i skidbackarnas afterski. Foto: Sofia Zetterqvist

På kvällen beger vi oss in till Erzurum på jakt efter den lokala cag kebab som har sitt ursprung i staden. Taxichauffören låter sin svenska kompis översätta via Facetime, bilens discobelysning sätts på och radion skruvas upp på högsta volym. Snart levereras vi lammspett på löpande band inne hos Koç Cag Kebap.

– En till? frågar servitören.

– Nej tack, svarar jag och får tre spett till på min tallrik.

Till det grillade lammköttet serveras papyrustunna bröd, skålar med hackad lök, såser och den turkiska yoghurtdrycken ayran. Det är oputsat charmigt och garanterat turistfritt. Efteråt försöker vi få taxichauffören att köra till en lokal bar. Någon hinkar öl i luften, någon använder Google Translate. Men efter otaliga missförstånd och en biltur runt hela Erzurum inser vi att det aldrig kommer bli någon öl.

Lite kebab efter skidåkningen? Foto: Sofia Zetterqvist

Trots att Erzurum är en universitetsstad med anor och en stor dos studenter är den fortfarande ganska traditionell. Vill man dricka öl i en bar gör man det helt enkelt bäst vid något av skidhotellen eller på afterski uppe i skidbacken. Där dansar vi istället halva kvällen till allt från Waterloo till en turkisk version av Despacito.

Dagarna i Palandöken är ett potpurri av intryck. Krispiga pister, torrt puder, skidåkare i hijab, te med citron, heta hamam, grillat lammkött och turkisk techno. Stundtals är det en resa tillbaka i tiden. Skidanläggningarna saknar den ordning och struktur som finns i exempelvis Alperna, staden Erzurum är fattig och lyxhotellen en nyrik värld mitt i allt detta. Men den frasiga skidåkningen, de vackra vyerna och den kulturella kryddan lämnar ändå ett starkt sug efter mer. Nästa gång kombinerar jag några dagar i skidbacken med en helg i Istanbul, kanske genom att ta tåget dit?


Text: Sofia Zetterqvist • 2022-12-27
TurkietAktiv semesterReportageVinterresa

Nyhetsbrev

Missa inte våra bästa tips och guider!

Scroll to Top