Annons
Annons

1312059.jpg

Krönika

Efter bomberna i Istanbul: Därför fortsätter vi ändå att flyga

Vi slutar inte flyga på grund av några bomber. Trots terrorattacker mot flyget flyger vi som aldrig förr. Men vi väljer bort en del destinationer. Som Egypten, Tunisien – och Turkiet, skriver vagabonds Per J Andersson i en kommentar.

Text: Per J Andersson • 2016-06-29 Uppdaterad 2021-06-23

Efter bomberna i Istanbul: Därför fortsätter vi ändå att flyga
Atatürk Airport efter terrorattentatet sent på tisdagskvällen.

Bomber briserar på en flygplats och sätter skräck i resenärerna, som bokar av sina flygbiljetter och tar tåget. Andra väljer bussen. Några bestämmer sig för att lifta till sin slutdestination. Vad som helst, bara man slipper färdas med det terrordrabbade flyget …

Så skulle scenariot kunna se ut. Men verkligheten är en annan.

Statistiken över det internationella resandet visar att den rädsla som var och en av oss känner direkt efter ett terrordåd inte drabbar flyget som transportmedel i långa loppet. Tvärtom. Vi gör allt färre långväga internationella resor på marken och allt fler i luften.

Visst, vi svär över säkerhetskontroller som vi tycker Ù�r paranoida, men som vi efter varje större terrorattentat får mer och mer förståelse för. Att säkerhetskontrollerna är effektiva visar ju dåden mot flygplatsen i Bryssel i mars och mot flygplatsen i Istanbul på tisdagskvällen. Gärningsmännen insåg hur svårt det är att ta sig igenom utan upptäckt och valde därför att detonera sina dödliga bomber innan de nådde fram till röntgenmaskinerna och säkerhetsvakterna.

Och vi fortsätter att flyga. I Sverige minskar visserligen inrikesflyget, vi flyger också mer sällan charter. Men totalt sett flyger vi allt mer. Det som ökar är det reguljära utrikesflyget. Framförallt semesterflyget. Transportstyrelsen tror att ökningen håller i sig. 2015 gjorde svenskarna 21 miljoner flygresor. Ett rekord som troligtvis slås redan i år. Och 2022 spås vi göra 27 miljoner resor ovan molnen.

Varför är vi så flygtokiga? För att lågprisbolagen utmanat de gamla jättarna så att priserna sjunker, förstås. Enligt Svenskt flygprisindex blir det bara billigare och billigare att flyga. Idag är det oftare billigare att flyga till Medelhavet än att ta tåget mellan Stockholm och Malmö.

Resenärer är rationella människor. Varför åka tåg när det är dyrare än att flyga? Rädsla för terror väger lätt när vi jämför priser. Först när politikerna bestämt sig för att beskatta utrikesflyget och först när tÙ?g mellan europeiska länder får ett smidigt, gemensamt bokningssystem som fungerar online, som det gör för flyget, kan internationella tågresor bli en allvarlig utmanare.

Men rädslan för terrorattentat påverkar ändå vårt resande. Vi reser inte mindre. Tvärtom. Kurvan som visar utlandsresandets utveckling sedan andra världskriget pekar stadigt uppåt, med små hack på kurvan efter större terrorattentat och ekonomiska kriser. I år gör jordens invånare fler än 1,2 miljarder internationella utlandsresor, vilket förstås är rekord också det.

Däremot byter vi resmål, i alla fall om terrorattentaten riktas mot turister. Efter oroligheterna i Egypten i samband med arabiska våren 2011 minskade turismen dit radikalt och efter terrordåden mot turistorter i Tunisien 2015 hände samma sak: turisterna valde andra resmål. En effekt av att världen upplevs som osäker är att vi väljer resmål som vi upplever som trygga. Som Spanien, Grekland och paradoxalt nog också New York och Paris. Elfte septemberattacken och Parisattentaten är glömda. Eller förträngda.

Turkiet har upplevt ökande turistströmmar i många år. Trots PKK-bomber på 1990-talet har turisterna fortsatt att komma.

Men nu verkar man ha nått en kritisk punkt. Efter bomben på gågatan Istiklan i Istanbul i januari började en minskning av turismen att skönjas. Bomberna på Istanbuls flygplats igår gör att landet nu riskerar att gå samma öde till mötes som Egypten och Tunisien: turisterna åker någon annanstans.

Givetvis oroas många också av kriget i grannlandet Syrien och strömmen av flyktingar därifrån. Men rädslor är inte rationella. Närhetsprincipen gäller inte alltid. Grekland är granne med Turkiet och några av de östliga grekiska öarna har ju fått ta emot många syriska krigsflyktingar. Ändå upplever Grekland den här sommaren hur allt fler utländska turister kommer på besök.

Jag kom just hem efter en vecka i Aten och på ön Naxos. Där pratade alla som jobbar med turister om vilka strålande tider det är. Hotellen är fullbokade. Det ser ut att bli en rekordsäsong. Trots flyktingströmmar och bomber i grannlandet.

Turistens minne är kort. Greklands ekonomiska kris? Bortglömd! Men hotet om terrorattacker då? Det drabbar någon annan, inte oss! Så tänker nog, när allt kommer omkring, de flesta av oss. 


Text: Per J Andersson • 2016-06-29
KrönikaNyhet

Nyhetsbrev

Missa inte våra bästa tips och guider!

Scroll to Top