Annons
Annons
Foto: Tobias Larsson

Foto: Tobias Larsson

Kroatien

Kroatien – klart som kristall

Medelhavets vackraste pärleport. Alldeles i början av sin karriär. Med rent vatten, öar för alla personligheter och varma människor.

Text: • 2004-11-30 Uppdaterad 2021-06-23

Några steg från mitt bord börjar havet. Blankt, mörkt och i vila från badkroppar och flytmadrasser. Jag sitter på Krk, i den norra delen av den kroatiska arkipelagen. Är här för första gången. För några veckor sedan satt jag hemma vid köksbordet.

Semesterlistan på jobbet hade precis blivit uppnålad. Gled med fingret över en tummad världskarta. Passerade förra sommarens Grekland, hotellkomplexens Spanien och dyra Italien. Hamnade på Jugoslavien, för så hette det i min kartbok från 1979. Fingret kom inte längre. Någon, vem kom jag inte ens på, hade nyligen varit där. I Kroatien. Guldstjärna i kanten, löd semesterbetyget.

FÅ FYSISKA SKADOR. Kroatien har få fysiska skador från kriget som rasade under 1990-talet. Medeltida arkitekturarv har noggrant restaurerats i takt med att bilturisterna rullat över gränsen i norr och reguljär- och charterflygplan landat i Split, Dubrovnik och Pula.

Vardagsliv och turism går på de flesta platser hand i hand längst pinjeskuggade strandpromenader. Människorna välkomnar turisterna. Pengarna är välbehövda. Arbetslösheten är utbredd, lönerna och pensionerna låga. Men kroaterna är ett stolt folk. Ett folk som i italiens-ka klädmärken hävdar att landet tillhör väst och inte öst. År 2004 är det också så; landet har mer gemensamt med Italien än de kustlösa, turistfattiga, grannarna i öst.

Den varma kvällsbrisen smeker nyduschat hår och solvarm, Aloe vera-bestruken hud. Månen har smugit sig upp på himlavalvet. Servitrisen har en svettig kväll. Med ett leende hälsar hon nya kunder välkomna och andra en fortsatt trevlig kväll. Högsäsongen har precis dragit igång. Någon beställer pizza, en annan skaldjur, en tredje vinkar och ber om en grappa. Italien, som under historiens lopp upprepade gånger gjort anspråk på kroatisk mark, vilar som en mjuk skugga över det avlånga kustbandet.

ENGELSKAN VINNER MARK. Servitrisen växlar mellan fraser på italienska och tyska, de givna turistspråken. Engelskan vinner mark i takt med att andra nationaliteter gör sina röster hörda. Förra sommaren besökte 50 000 svenskar Kroatien, ett efterkrigsrekord som beräknas bräckas kommande sommar.
Kroatien - klart som kristall
Kroatien säljer sig självt. Från mun till mun. Från en barnfamilj till en annan. Från ett nyförälskat par till ett annat. Kroatien är som en ny maträtt som alla vill smaka. Ingredienserna är beprövade: friskt vin, god mat och salt, friskt bad. Resultatet är mer än lyckat. Och serveras av vänliga människor.

SUSAK:

Kroatiskt New Jersey
Susak, en båtutflykt från den betydligt större ön Losinj, ligger behagligt utslängd i ett nästintill transparent havskosmos, som vid första anblicken för tankarna till tropiska breddgrader. Dagsutflykternas småbåtar guppar som i en jättelik blåfärgad Ramlösa, medan turisterna njuter av vattnet under Adriatiska solens molnfria himmel. Badar, lufttorkar i den varma brisen, badar igen, lufttorkar. Mer aktivitet än så bjuder inte minstingen Susak på. Och mer begär man inte. Bad-paradis är till för att njutas.

Ön i sig själv är sparsmakad rent naturmässigt. Envis bambu och slingriga vinrankor är den enda grönskan som fått fäste i öns sandlager. Vinrankorna är en kvarleva från tiden då öborna producerade vin, något som i modern tid åter börjat få en blygsam renässans. Vägar och bilar, med undantag för en och annan traktor, saknas på ön, som trots sin ringa storlek är både spännande och annorlunda. Av de 60 familjer som är bofasta på ön delar många samma efternamn. De som inte gör det delar ofta en annan sak gemensamt: USA, närmare bestämt New Jersey. För 30 år sedan var det en massiv utflytt till drömmarnas USA från Susak. Många susakianer hamnade av någon anledning i just New Jersey, som sedan dess alltid haft en speciell betydelse för dem som stannade kvar på ön. Under sommarsemestern återkommer många av utvandrarna och deras ättlingar till Susak och firas då hjärtligt under den numera årliga “homecoming”-festivalen.

Storlek: 188 bofasta. Susak skulle gå att gå runt på någon timme, om topografin tillät det. Inga vägar, inga transporter.
Bad: Runt hela ön, men då från båt. I närheten av byn finns en sandstrand. I byn finns en liten nybyggd strandpromenad där man kan bada.
Nöjen: Inga.
Sevärdheter: Inga.
För par, singel eller barnfamilj? Alla badsugna!

HVAR:

Med doft av lavendel
På perfekt engelska svarar Masa, med de dyra solglasögonen uppskjutna i pannan:
–Jag ska bli fotograf. Modefotograf. Kanske i New York, kanske i London.
Det finns ingen tvekan i hennes röst. Ingen ödmjukhet. Masa är 17 år gammal och född i Split. Semestern firar hon här, på Hvar, lavendelfältens ö. Vi sitter på en uteservering vid stora torget i Hvar stad. St Stjepanakatedralens klocktorn kastar långa skuggor mot den honungsfärgade stenläggningen. Nere på hamnpromenaden promenerar turister och Hvarbor hem från dagen på stranden.

Hvar är en av de vackraste öarna i den kroatiska skärgården. Och en av de mest välbesökta. Historiskt sett utmärkte sig Hvar tidigt pÙ� den kulturella scenen, bland annat byggdes en av Europas allra första teatrar här. På den södra sidan av torget i Hvar stad ligger Arsenal – nej, inte fotbollslaget – utan byggnaden där föreställningarna ägde rum. 1612 stod teatern färdig och för första gången i historien kunde bönder bänka sig sida vid sida med aristokrater.
I dag rymmer Arsenal mestadels souveniraffärer.

Hvar har, förutom de fysiska resterna av finkulturens byggnader, näsan lite högre över havet än grannöarna. Hvar är lite finare, lite vackrare, något dyrare och lite chicare. Som 17-åriga Masa. Innestämpeln tilltalar de flesta, unga som gamla, rika som fattiga, den senare gruppen kan för det mesta likställas med skandinaviska charterbarnfamiljer.
Inte så förvånande så drar Hvars nöjesliv åt det exklusiva hållet; nere vid hamnen i Hvar stad ligger en handfull barer, där bara den senaste loungemusiken ljuder i högtalarna och de välgjorda drinkarna tömmer plånboken.

Storlek: 11 500 invånare. Hvar är en relativt stor ö: 70 km lång och 10 km bred, där den är som bredast. Buss, bil eller taxi krävs för att besöka de andra byarna på ön. Relativt bra bussförbindelser.
Bad: Klippor och liten klapperstensstrand finns i Hvar stad. Badbåtar går dagligen till närliggande Pakleni Islands från hamnen. Vid Jelsa, knappt tre mil från Hvar stad, finns sandstränder.
Nöjen: Livligt nattliv när säsongen dragit igång. Carpe Diem vid hamnen är det populäraste stället för en drink. Venerada ovanför Hotell Delfin på andra sidan bukten är ett gammal fort som används för utomhusdiskon och ibland ravepartyn.
Sevärdheter: Det finns gott om sevärdheter i Hvar stad, bland annat ett benediktin- och fransciskanerkloster. Borgen, Fortica, som tronar ovanför Hvar stad bjuder på en fantastisk utsikt över staden. Lavendelfälten är en given eftermiddagsutflykt.
För par, singel eller barnfamilj? Hvar doftar romantik. För gammal som ung, singel som par, hetero som homo.

PAG:

Fårost, vin och snöflingor
– Att simma har jag aldrig varit särskilt förtjust i. Stay close to sea, but on the ground, är ett gammalt dalmatiskt ordspråk som jag följer, säger den pensionerade generalen samtidigt som han häller upp pulverkaffe i två koppar.
Huset vi sitter i är delvis fallfärdigt, men med de grå tinningarnas charm. Några tomma fönsterkarmar har några lätta cirrusmoln som motiv. Husväggarnas vaniljvita stenar bildar en ram runt bilden.

Köket är svalt och välstädat. De gamla kalkstensväggarna skulle kunna vara ett påhitt av en trendkänslig inredningsarkitekt. På väggen hänger generalens egenhändigt målade tavlor, med landskap, hus och hav i regnbågens färger. På motsatt sida hänger ett jättemusselskal och glänser i pärlemor.
Kaffet är starkt, men gott.
–Du måste se ostfabriken. Fårosten är vi kända för i hela Kroatien. Och broderierna. Har du sett dem?
Jag nickar. Broderierna går inte att missa. Från svartklädda gummors köksfönster hänger finmaskiga, handgjorda broderier och väntar på att någon, i de flesta fall en turist, ska köpa dem.

Broderier i all ära, men de främsta inkomstkällorna för öborna på nästintill växtbefriade Pag är fårskötsel, vin- och olivoljeframställning. Turismen blir allt viktigare för varje sommar som går, även om Pag, trots sitt rena vatten, kommit i skymundan av turistgrannöarna Rab och Losinj. Stränder finns lite varstans på ön, den största och populäraste ligger i Pag stad och är en lång klapperstensstrand med färggranna parasoller och strandserveringar i en bukt omgiven av kala kalkstensberg.
Det största skälet till att åka till Pag är dock inte strandlivet, hur rent vattnet än må vara, utan vardagslivet i de vackra, smått labyrintiska 1400-talsgränderna. Beundra änkornas vackra snöflingebroderier, smaka den starka fårosten och dricka det lokala, vita Zuticavinet. Med lite vänlighet och lite tur blir du snart inbjuden till det bästa av allt: någons liv över en kopp pulverkaffe.

Storlek: Pag är 60 km lång. Bredden varierar från knappt 2 km upp till 10. Cirka 8000 öbor ser dagen gry här varje morgon. Begränsade bussförbindelser.
Bad: Stranden i Pag stad.
Nöjen: Fifth Magazine, vid bron i Pag stad, är det enda diskot. Bäst är dock att spara dansstegen till andra, livligare öar.
Sevärdheter: Broderimuseet. Föga upphetsande. Ostfabriken är inte öppen för allmänheten.
För par, singel eller barnfamilj? God ost, gott vin. Och badbollar. För par eller barnfamiljer.
Kroatien - klart som kristall

RAB:

Medeltida charm
Rab, belägen strax ovanför Pag, är till hälften grön och frodig och till hälften torr och i det närmaste obevuxen. Huvudorten Rab stad, belägen på en halvö och omringad av ett kristallklart hav, är bedårande vacker med venetiansk arkitektur och prunkande bougainvillea. Staden ramas in av fyra höga klocktorn, som får staden att likna ett skepp med fyra master. Rabs smaragdfärgade vatten och de många bra stränderna har lockat turister sedan 1800-talet och turismen är även i dag, på gott och ont, Rabs blodåder.

Det mesta cirkulerar kring turism, vilket gjort att vardagslivet i Rab stad under sommarmånaderna så gott som går under av trycket från semestrande italienare och tyskar. Detta till trots lyckas den fotogeniska skönheten förföra även de mest turistskygga besökarna med sin medeltida charm.

Storlek: 9000 själar. 22 km lång. Begränsade bussförbindelser.
Bad: Det går att bada frÙ�n Rab stads strandpromenad, men bäst är någon av Loparbuktens 22 sandstränder. Hyr moppe och ta dig runt. Rabs mest kända strand, Paradise Beach, är belägen vid en jättecamping och är klaustrofobiskt överbefolkad, hopplöst grund (även för de små) och emellanåt smålerig. Ingen höjdare.
Nöjen: Rab stad bjuder både på mjuka solnedgångar över några glas pivo, öl, och dunkande nattliv. Disco San Antonio bakom torget Municipum Arba är det populäraste diskot.
Sevärdheter: Som så många städer på öarna har Rab stad många kända katedraler, kyrkor och torn. St Marykatedralen, från 1100-talet, är den vackraste. En miniutflykt börjar bakom Hotel Istria i form av en stig upp till toppen av Sveti Ilija, där man har utsikt över staden och havet runt omkring.
För par, singel eller barnfamilj? Paret och barnfamiljen i första hand.

ZADAR:

Drabbad skönhet
Namnet på dörren väcker mitt intresse. Wagner. En man med rufsigt brunt hår, surfarshorts och vitt linne öppnar dörren efter några knackningar. Wagner är 45 år och heter Robert i förnamn.
–Varje sommar brukar jag hyra ut rum till turister, berättar han när han visar runt oss i sin enastående fyrarummare med utsikt över stadens roströda tegeltak. Från balkongen syns ett av Zadars mest typiska kännemärken, klocktornet från 1592. Bakom tornet försvinner solen sakta ner i havet. En hänförande utsikt.
–I augusti kommer det fotografer från hela världen för att ta bilder på solnedgången härifrån, säger Robert och sveper med handen ut över staden och folklivet långt därnere.

Robert är född i Zadar. Efternamnet är österrikiskt, berättar han och förekommer alla löjliga funderingar:
–Och nej, jag kan inte spela piano.
Robert är utbildad civilingenjör, men har lagt ingenjörssysslorna åt sidan. Sina kuna drar han numera in på att husera turister, på väg ut, eller hem från öarna. För det är så staden på fastlandet har kommit att bli, en språngbräda ut i arkipelagen. Men Zadar har mer att erbjuda. Den som vandrar igenom försvarsmurarnas välvda portar, in i den gamla delen av stan känner fläkten av historiens tunga vingslag. Romare, österrikare, tyskar och fransmän är några av dem som försökt lägga sina giriga händer på Zadar. Nästan 60 procent av staden bombades bort under andra världskriget, men byggdes efter krigsslutet upp i originalskick igen. I november 1991 var det dags igen: serbiska granater regnade i tre månader över stadens nougatfärgade stenhus. Många Zadarbor flydde ut på öarna, andra dog i ett krig som för Zadars del tog slut i januari 1993. Spåren efter kriget går att skönja än i dag, kanske inte på husfasader och stenbeläggningar, men i sinnet på dem som var med.
–Serberna är öst och vi är väst, säger en taxichaufför till mig. Men jag bryr mig inte. Så länge det är fred och jag får leva mitt liv bryr jag mig inte om dem. Jag känner inget hat. Men jag förlorade ju inte heller någon.

Storlek: 70 000 invånare. Den gamla stadsdelen i Zadar utforskas till fots på några timmar.
Bad: Det går att bada från strandpromenaden. De flesta beger sig dock till turistorten Borik nära Zadar.
Nöjen: Själva Zadar bjuder inte på mycket party, men Kroatiens stÙ?rsta disko, Saturnus, ligger på taxiavstånd. Saturnus ligger på vägen mot Zaton.
Sevärdheter: Kyrk- och katedralfantasten får sitt lystmäte i Zadar. St Donat-kyrkan är den mest kända.
För par, singel eller barnfamilj? Zadars gatuliv är som kroatisk kulglass – alla hittar något de gillar.

KORNATI NATIONALPARK:

Kroatiska Robinsonöar
“På den sista dagen av Skapelsen ville Gud kröna sitt verk, och skapade Kornatis öar av tårar, stjärnor och luft.”
Så beskrev den irländske författaren George Bernard Shaw de 147 öarna i Kornatis nationalpark. Öarna, i stort sett obebodda, tillhörde fram till 1800-talet Zadars adel, men köptes sedan av vanligt folk på de närliggande öarna Dugi Otok och Murter, vars ättlingar i dag äger runt 90 procent av de 300 hus som finns.

Kornati är ett populärt utflyktsmål från Zadar och de omgivande öarna. De karga öarnas vita klippor bildar en skarp och vacker kontrast mot det grön-blå havet, men erbjuder inte mycket mer än så. Utflyktsbåtar lockar med bad i en saltsjö på en av öarna, men besvikelsen är stor; sjön är inte mycket mer än en kvalmig, bruntrist sörja, fylld av besvikna turister. Satsa i stället på en utflykt med någon lokal fiskare med egen båt, vilket är det trevligaste och bästa sättet att se öarna på.

Storlek: Inga året runt-boende. Nationalparken omfattar små kobbar och milslånga, branta öar. Kornati saknar vägar och transporter.
Bad: Med båt badar man överallt.
Nöjen: Inga.
Sevärdheter: Inga.
För par, singel eller barnfamilj? Solkräm på för alla. Blå, blå vindar och vatten tilltalar de flesta.

KRK:

Grön ö, grönt hav
Bussen från fastlandet gör halt på en dammig parkeringsplats. Höga toppar sträcker sig mot de mjuka molntussarna på himlen. Pinje-, oliv- och lövträd klättrar över kullar sprungna ur ett inbjudande grön-blått hav. Ryggsäckar, resväskor och barnvagnar lastas av. Solkräm och kepsar tas på. En skylt visar vägen till Baska, en kort promenad från parkeringen. Baska är Krks största turistort, uppvuxen vid en bukt med rent, klart vatten.

Vid ett fruktstånd möts jag av Ivan, pensionär och rumsuthyrare. Med teckenspråk, ryggklappar och fraser på skoltyska kommer vi överens om ett pris. Knappt hundralappen blir den rabatterade prislappen på ett enkelt, men rent rum, ett plommonkast från huvudgatan. Böjer jag mig ut har jag havsutsikt. Affären firas med chokladpraliner och livovica, den brännande nationaldrycken gjord på plommonbrännvin, i Ivans kök.
Trots att Adriatiska havets största ö är väl turistanpassad har det kroatiska vardagslivet inte kommit i skymundan av vare sig jättehotell eller nöjeskomplex. De flesta turister bor på campingen i Baska eller hemma hos någon som Ivan. Nedanför campingen och de privata husen breder öns bästa strand ut sig – två kilometer av klappersten i en storslagen bukt med kala bergsöar som fond. För den som tröttnar på blöta dagar, stilla hamnpromenader, kaféliv och solglasögonstånd finns flera vandringsleder som leder upp i de omgivande bergen.

Den som söker en mer medeltida atmosfär och inte är lika noga med att ha en strand mot skuldrorna väljer att bo i Krk stad, som inrymd bakom en medeltida stenmur rymmer både 1400-talsslott, katedral och mysiga små gränder.

Storlek: 16 000 invånare, varav 800 bor i turistorten Baska. Krk är 40 km lång och 20 km bred. Mycket bra bussförbindelser.
Bad: Klappersstenstranden i Baska.
Nöjen: Ungdomsdisko på campingen i Baska. De äldre tar en öl på Porto vid stranden.
Sevärdheter: Krk stad och vandringar i bergen.
För par, singel eller barnfamilj? Turistorten Baska är de uppblåsbara flytringarnas eldorado. Par får, efter några välriktade simsparkar, dock också plats, och kommer att trivas i Krks behagliga vatten.


Text: • 2004-11-30
KroatienRestipsHvar

Nyhetsbrev

Missa inte våra bästa tips och guider!

Scroll to Top