Annons
Annons
Annons
Mikael Persson

Mikael Persson

Restips

Prag sätter spår

Europas tilltufsade, men samtidigt storslagna historia reflekteras i gotik, barock och cementerad socialrealism. Följ med till Prag.

Text: Mikael Persson • 2004-11-30 Uppdaterad 2004-11-30
Annons

Solvarma spårvagnar sjunger mot het räls. Äppelträden står i full blom. Prag är på väg att veckla ut sig som en blåklocka. Där står jag bredbent och försöker hålla balansen. Linje fem skramlar nerför Kobylisys höjder. Uppknäppta täckjackor och grön loden stämplar in. Sittplatserna fylls. Bortom morgondåsiga människor står Jana. Kumminbröd, skinka, stearinljus och tändstickor; allt finns nerpackat i hennes gulbruna ryggsäck. Håret fladdrar svart och långt när hon går ut i aprilvinden vid Stromkova. De har hela dagen på sig i parken; hon och pojkvännen.
Bilden av Prag är en adventskalenders, fullmatad med detaljer och finurligheter. På andra sidan Vltava spretar stan organiskt. Kupoler, spiror, fyrkantiga torn med små fönsterluckor; tillsammans reser de sig ovanför mattan av hustak. Järnridån har skruvats isär, packats ihop och gömts undan i en låda med texten “aldrig mer”. Ansiktslyftningen som Prag på senare år gått igenom, lyfter fram dess ålder i stället för att dölja den. Så långt man hunnit, vill säga. Medan innerstan penslats i friska färger, står utkanterna ännu nakna och osminkade. Kvarter göms bak sot och brunkolsplatina och blir till en påminnelse om att här och nu också är förr. Bortanför Staropramens bryggeri minns jag själv stan som den var för tjugo år sedan, vemodig och svårfångat romantisk. Brödköerna, de surmagade portvakterna, Ivan Hlinka och höstlöv på våt gatsten; en stor vacker kropp med tom mage. Så kändes stan. Nu bildar Prag ett givet hörn i fyrkanten Wien, Milano, Paris ? en stad som åter lockar konstnärer, författare, pengar; en stad mitt i Europas hjärta.

NEDANFÖR DET GRÅ TEVETORNET ligger Zizkov, det röda Zizkov, den gamla arbetarstadsdelen där rappningen inte är perfekt, där zigenare säljer köksknivar på gatan. Kön utanför Akropolis når trottoarkanten. Studenter, unga, arbetslösa, flickor med ring i näsan. Tillsammans fyller de en svettig källarteater. Priessnitz, ett tjeckiskt Radiohead, står på scenen. I en mörk labyrint av barer och kaféer sitter Lena. Någonting har hänt med Prag. Själv är hon såpass ung att hon bara bär med sig fragment av förvandlingen.
– Under kommunisttiden bodde jag hos mormor på landet. Folk såg oskuldsfulla ut, gick klädda i grått och beigt. Mer kommer jag inte ihåg. Jag var bara liten flicka då.
Lena läser till lärare. Från början var allt enkelt. Hon visste vad hon ville bli. Inte så att hon ändrat sig i sak. Men lönen som lärarinna kommer inte att räcka till det liv som Lena vill leva. Hon borde satsa på något annat. Nu.
– Vill man tjäna pengar, ska man inte jobba statligt. Gå till Vaclavplatsen i natt och se själv, säger hon på ett sådant sätt att jag inte förstår om hon skojar eller menar allvar.

Annons

VACLAVSKÉ NAMESTI. Platsen för sammetsrevolutionen; platsen där Pragbornas talkörer löste upp den sista knuten i en av Sovjetunionen påtvingad tvångströja. Nerförsbacken vid Muzeum bildar ett långsmalt torg. Skyltfönster lyser av guld, silver och systemskifte. Mittemot McDonald?s står ett litet träkors av hopsnickrad björk. Jan Palach blev 21 år. 1969, året efter Warszawapaktens stridsvagnar rullat in på Prags gator, satte han eld på sig själv och brände sig till döds. Protesten var en protest mot en kollektiv våldtäkt. Offret var hans eget land, hans egen stad. Porträttet av en ung, allvarlig man ligger i jorden. Ramen är sprucken. Luften full av ljud. Skratt och röster drar sig mot nattklubbar och restauranger. På väg ut i natten, från jazzklubben Agatha, förstår jag vad Lena menade. Dagar tidigare har stans romersk-katols-ka biskop uttalat sig. Budskapet träffade Prag med en hård metallisk skräll. “Legalisera prostitutionen! Ondskan är än större i den rådande illegala gråzonen. Sexhandeln kräver offer. Folk går under i aids och droger. Kyrkan har inte längre råd att blunda för verkligheten.” Den gör ont. När det gamla systemet byttes mot ett nytt, föll många ner i glipan dem emellan. Mörker byttes mot mörker. I höjd med Mustek kommer två lockhåriga zigenarflickor ur skuggorna. Den ena talar, den andra tittar tomt.
– Följ med mig. Jag ska göra det skönt för dig.
Hon är 16, kanske 17. Tunn och bräcklig.

CHOKLADTÅRTA OCH EN DUBBEL KOPP OSTAFRIKA; lent och bittert sött på samma gång. Det nya, ljuva livet kostar. Tårtvagnen i Obecni Dum är byggd av ädelträ och suddigt glas, själva byggnaden i art noveau. De påminner om varandra. Stjärnklara nätter skiner det väldiga hustaket i pistasch och guld. Invändigt väntar rymd, ljuskronor och högtidliga kypare. Jag följer tårtvagnens färd över det väldiga salsgolvet; vita bakelithjul gnisslar över en historisk fotnot. Tjeckoslovakiens självständighetsförklaring utropades här. Äktenskapet varade i 74 år. 1993 gick Tjeckien och Slovakien åt varsitt håll. Ändå. Den 28 oktober 1918 var starten på något nytt. Prag vilade i tjeckers händer.
I kvarteren bortom Obecni Dum ligger Café Arco. Franz Kafka lär haft ett favoritbord här. Dörren ut från kafévärmen var början på en stad så elegant att bara vackra historier borde kunna skrivas i den. Kafkas böcker blev motsatsen; absurda och skrämmande. Möjligen återspeglar de hans eget främlingskap. Tyskspråkig jude. Misstrodd av tjeckerna. Föraktad av de som talade hans eget modersmål. Kafka var främling i sin egen stad. Tjecker och tyskar hade trätt om dess herravälde ända sedan den första Jaroslav snubblade över den första Fritz. På 700-talet nådde slaver Vysehrads branter. Några århundraden senare strömmade tyska bosättare till Böhmen. Prag blev en etnisk mix. Bismarck myntade “den som kontrollerar Prag kontrollerar Centraleuropa”. Utsagan hade i praktiken varit realitet i flera århundraden. 30-åriga kriget följdes av Westfaliska freden. Fördraget gav det kejserliga Wien möjlighet att förvandla Prag till en rakt igenom tysk stad. Tjeckiska språket var en hårsmån från att dö ut. Det överlevde i små fickor på en fattig landsbygd. Vändningen kom på 1800-talet. Prag öppnade plötsligt sina slaviska porer och släppte ut narodni obrozeni, rörelsen för nationell pånyttfödelse. Sedan kom första världskriget. Det Habsburgska väldet kollapsade. Och Prag kröntes till huvudstad för Tjeckoslovakien: ett land med sju miljoner tjecker, två miljoner slovaker och tre miljoner tyskar. I Prag var tyskarna fortfarande i majoritet.
Karlsbron spänner mellan två mörka torn, mellan barock och måttfullhet, mellan Mala Strana och Stare Mestos oregelbundna medeltidslunk. Solen blänker över sträckta svanhalsar. Kopparfärgat vatten flödar mellan valven. Uppe på stensättningen, bland panflöjter och dussinkonstnärer, hör jag plötsligt en röst som låter bekant.
– Ahoj! Det är en liten stad, inte sant?
Jana! Kolkritan formar hennes porträtt; den lilla uppnäsan och ett ansikte som får mig att tänka på Lena Olin. I morgon sitter hon bak kassan till en trist kvartersbutik. Helgen efter åker hon till släkten i Ostrava. Hemtraktens arbetslöshet är lika djup som de övergivna gruvschakten. Jana valde i stället Prag. Tog ströjobb, delade ut reklam och fick så småningom anställning i en dygnet-runt-öppen närbutik. Lönen räckte hit, till brons mittpunkt. På andra sidan, i det självgoda Mala Strana, krävs en valuta som långt ifrån alltid finns i tjeckiska lönekuvert.

TYSKT, TJECKISKT OCH RYSKT. Slumpens placering i geografiböckernas epicentrum blev mer än en måltid av pragskinka, borsjtj och gräddskummande dunkel. Högt ovanför floden, bland löv och nypon, skymtar något som ser ut som en stor speldosa. Hanavsky Pavilón byggdes till Pragutställningen 1891. Bortom kafébord och röda parasoll ligger en väldig granitsockel. Det tar några minuter att gå dit. Väl där infinner sig Prags mäktigaste utsikt, men också en stark känsla av att något fattas. Fram till 1962 stod en staty på platsen. Den vägde 14 000 ton och reste sig mot den horisont som burit med sig både slavisk-tysk bitterhet och ett påtvingat ryskt imperium.
Olyckorna frös till blodig is under mellankrigstiden. Nazi-Tyskland tog Tjeckiens sudettyskar som förevändning för en invasion. Efter andra världskriget hamnade Prag under sovjetisk permafrost. Klement Gottwald hette mannen som förvaltade Stalins nojor. Skådeprocesser dömde verkliga eller inbillade fiender till undergång. Lismandet mot Moskva kulminerade i en jättelik staty. 600 arbetare slet i ett och ett halvt år när graniten hamrades ut till en kropp och till ett ansikte. 1955, den första maj på arbetarnas högtidsdag, stod en stram Stalin på Letnas topp. Den mätte King Kong-size. Vid invigningen hade skulptören redan begått självmord. Sju år senare sprängdes eländet i bitar. Moskva sa plötsligt av-stalinisering. Så blev det också. Nu återstår bara sockeln och en högljutt gnisslande pendel som registrerar stans andetag från nu till då.

SPÅRVAGNARNA DUNDRAR nerför Dukelskych-gatan. Stadsdelen heter Holesovice. Där sitter Jan Janousek och kramar sitt ölglas. Ansiktet tillhör en gammal man. En gruvolycka för länge sedan får det att se ut som om han ständigt blundar på ena ögat. Sprakande pilsnerskum har fastnat på läpparna; läppar som berättar om en vår. Pragvåren 1968. Motståndet mot Sovjetunionen nådde sin kulmen. Allt började med ljus. En liten kostymklädd herre talade till nationen. Leendet fanns i ett ansikte som lyste av bondförnuft och år på den slovakiska landsbygden. Alexander Dubcek lovade socialism med ett mänskligt ansikte; ett ansikte som passade Prag. Censuren avskaffades. Vaclavplatsen fylldes av människor. Vårnätterna spred hopp. Men den tjeckiska perestrojkan kom för tidigt. Och framför allt: från fel håll. Socialism med ett mänskligt ansikte skrämde Kreml från vettet. Broderligt bistånd, en klapp på axeln och tillrättavisning från storebror; i augusti blev det till Warszawapaktens stridsvagnar genom Prags gator.

LOCKET LADES PÅ. En hel nation gömdes undan. Jan jobbade då som förman i en gruva. Han talar med en avlägsen klang, rösten låter ungefär som en radiosändning. De bröt uran. 10000 arbetade med att tömma schakten. 7000 var politiska fångar. Godset skickades till Sovjetunionen. När Dubcek knuffats undan, togs landet över av hårdföra män. De verkställde en socialism med ett omänskligt ansikte. Trettio år senare säckade Sovjetunionen ihop. Poff som en punkterad badboll. Tiden var mogen för det som Prag redan upplevt tre årtionden tidigare. Perestrojka. Sammetsrevolution. Václav Havel och folket på gatan placerade stan där den hör hemma, mitt i Europa. Jan lossar sigillet till ett paket Petracigaretter, suger i sig röken och funderar. Prag är ett flöde, stan ett kretslopp. Tiden flyter i cirklar och tycks ständigt komma tillbaka.

5 upp- och nerslag i Prag


1. Drickbar dynamit
Surkål, obevakade övergångsställen eller frottékalsonger med gylf. Glöm det. Semtex är det farligaste som någonsin producerats i Tjeckien. 250 gram påstås tillräckligt för att spränga ett flygplan i småbitar. Ämnet är doftfritt, nästan omöjligt att spåra och överst på alla terroristers julklappslista. Aningen förvånad blir jag därför när jag skymtar namnet bakom en fräsande hamburgerspis på Narodnigatan. Burken står i kyldisken. Den kostar några kronor. Jag köper, korkar upp, halsar och ser fram emot att vingla ut i gatan under ett häftigt epilepsianfall. Så blir det inte. Två lätta ryckningar i ögonlocken, sedan är allt över. Halvdålig imitation av Red Bull, inte så mycket mer ?

2. Den skäggiga madonnan
Loreta, det skinande barockkomplexet bär på en märklig hemlighet. Skägget är svart och yvigt. Figuren ser ut som en korsfäst Dostojevskij. Men vänta nu. Något stämmer inte. Två fylliga bröst putar ut från den blå svepningen. Konstnär med skev Jesusbild? Inte riktigt. Bak bin-Ladenskägg döljer sig ansiktet av en oskuldsfull madonna. Hon föddes till prinsessa och angav tidigt löfte om att behålla sin jungfrudom. Fadern, kungen av Portugal, tyckte inte det var någon bra idé. Flickan lovades bort till kollegan på Sicilien. Då ingrep Gud. Vips blev kvinnoansiktet svart och ludet. Kungen av Sicilien tappade, inte helt oväntat, lusten. Äktenskapet hävdes. Fadern blev rasande och lät korsfästa dottern. Nu hänger hon här i den del av helgedomen som kallas Narozeni Pané. Jungfru Wilgefortis är de olyckligt gifta kvinnornas speciella skyddshelgon. Loreta ligger fem minuter väster om slottet Hrad.

3. Den svävande armen
Jakobskyrkan i Stare Mesto. Höga valv, guld och prakt. Till vänster om ingången hänger något i en järnkrok. Första tanken går mot vissen tobaksplanta. Men det är något helt annat. Resterna av en människoarm. Kyrkan har alltid haft en särställning bland Prags slaktare. För 400 år sedan försökte någon stjÙ�la helgedomens konstskatter. Högaltarets madonna fick plötsligt liv och tjuven fastnade i ett krampaktigt grepp. Där blev han hängandes till morgonen efter. Slaktarna, som kommit för att be, fiskade upp sina stora köttyxor. Inbrottstjuvens exakta öde är oklart. Men en av armarna blev i alla fall kvar och hänger här än. Skyltar från Gamla stans torg, Starometske nam, visar mot Jakobskyrkan.

4. Ett djävulskt apotek
Karlovo namesti. Magen bubblar, huvudet värker. Efter en överdos av knödeln och mörk pilsner jagar jag lindring. Byggnaden på nummer 40?41 rymmer ett apotek på gårdsplanen, men också ett mörkt och kusligt förflutet. En kväll för länge, länge sedan vandrade den unga studenten Jan Stastny nerför kvarteret. Han var utfattig, bostadslös. Himlen pinade honom dessutom med ett kylslaget regn. Mitt i denna undergångsvision öppnades plötsligt en dörr. Jan Stastny klev in för att söka skydd och värme. På golvet låg en större summa pengar. Han fyllde fickorna och började tänka på ett drägligare liv. Men kort efter började egendomliga saker inträffa. Lockbetet var utplacerat av djävulen. Nu krävde han studentens själ i utbyte. Faustov dum, som huset kallas, är döpt efter en tjeckisk variant av Faust. Apotekets huvudvärkstabletter kommer däremot med högst ordinär verkan.

5. Kubistisk middag
Kubistisk middag? Fyrkantig korv och futuristisk pilsner? Inte riktigt. Men väl ett hus som aspirerar på titeln Prags märkligaste. Fasaden minner om Skupina vytvarnych umelcu; gruppen för de sköna konsterna. Under mellankrigstiden begåvades stan med en serie kubistiska byggnader. Ett av dem finns på Neklanova 30 och innehåller värdshuset U Neklana. Grannskapet mellan Vysehrad och floden rymmer dessutom mer kubism på Neklanova 2.

Landet humlebeska

Tjeckien doftar öl. Kopparfärgad skummig öl. Med malt från Mähren, humle från Böhmen och friskt källvatten. En nationalklenod som nämns med samma respekt och allvar som livets början och livets slut.
Pilzen Urquell på fat, Staropramen och Bernard på flaska. Källarsval och kopparfärgad kommer ölen till mitt bord. Smaken bär på sommar, på Böhmens humlekottar och en sprittande, hoppig känsla som fastnar i näsborrar och gom. Tjeckien är öl. Lika mycket som Frankrike är vin, Ryssland är kallt och USA lönnsirap och Coca-Cola. Naturen har stöpt den kultur som i mångt och mycket håller sig till tre budord: malt från Mähren, humle från Böhmen och så friskt källvatten. Flödet är en nationalklenod. 160 liter rinner årligen nerför varje tjeckisk strupe. Bortser man från spädbarn, nykterister och husdjur blir siffran mer än det dubbla. Ett sådant index tyder på ett visst mått av respekt och allvar. Pilsner nämns i samma andetag som livets början och livets slut. Den tappre Soldaten Svejk försvann bokstavligen ut i första världskrigets dimma, med en önskan:
– Prick klockan sex på kvällen, exakt en timme efter krigets slut, då syns vi på U kalicha, ropade han tillbaka mot sin vän, ingenjörssoldat Vodicka.
Lätt och gyllengul strömmar fortfarande pilsnern ur Praginstitutionen U kalichas tappar. Dryckens historia är lika lång som den om baksmällan. Under medeltiden fanns statliga ölprovare. På vingliga ben färdades de från ölstuga till ölstuga. Kvalitetstesterna genomfördes med en hänförande självuppoffring. Kännarna på den tiden föredrog ett sött och klibbigt öl. Att så verkligen var fallet, kunde bara kontrolleras på ett sätt. Efter avklarat doftprov drog konnässören på sig ett par tätt åtsittande läderbyxor. Öl hälldes över värdshusstolarna. Där satte sig tjänstemannen, gned lite åt vänster, lite åt höger, reste sig upp och gick därifrån. Satt stolen kvar, även på andra sidan farstukvisten, var ölstugan värd flera besök.
Konsumentrådgivning tycks ha varit viktig. Bryggerinäringen lär ha varit en skojarbransch ända till 1700-talet. Honung, kryddor och svartkonst blandades med traditionella ingredienser. Ölet var grumligt. Genom att servera det i stenkrus, doldes dess verkliga beskaffenhet. Någon riktig ordning blev det inte förrän Frantisek Ondrej Poupe skrev sin ölhandbok. Ungefär samtidigt kom ny teknologi. 1840-talet såg födelsen av ett kristallklart öl från Plzen (Pilsen). Nyheten blev epokgörande. Drycken döptes efter staden till pilsner. Snart var den betydligt mer känd och definitivt mer välrenommerad än den plats där till och med tågen tvekade att stanna. Under 1900-talets eländiga första hälft, hette trösten pilsner.
Särskilt Tjeckoslovakiens stalinistiska år var en trist tid. Män som inte ville ägna sig åt diktuppläsning eller rytmisk sportgymnastik, skaffade sig i stället en annan favorithobby. Öldrickning. Svejk yttrade vidsynt, att den regering som höjer ölpriserna kommer att falla inom ett år. Han prickade inte helt rätt, men kom ganska nära. 1984 höjde kommunistpartiet priset med nära 50 procent. Fem år senare förvandlades järnridån till en öppen ölport. I dag finns ungefär 80 bryggerier i landet. Störst är Staropramen, Budweiser Budvar och Plzensky Prazdroj (Pilsner Urquell). Äldst är bryggeripuben U Fleku med sitt diaboliskt svarta öl som serverats ända sedan 1499.

Öl-luffa i Prag
Trött i fötterna? Törstig efter fyra vändor på Karlsbron? Vänd stegen mot närmsta ölstuga. Där finner du lindring för både kropp och själ. “För oss näringsidkare finns ingen politik. Betala ditt öl och slå dig ner och bruka pratkvarnen, så mycket du vill”, sa värdshusägare Palivec i den tappre soldaten Svejk. Konceptet funkar fortfarande. En halvliter kostar vanligtvis under tian. På landsbygden betydligt mindre.

U kalicha (Bägaren)
Dyrt
Eurofälla? Visst. Men ändå värt besöket. Väggarna är täckta med klottriga teckningar. Ovanför borden flinar den rundhuvade Svejk och spetsnästa korpraler. Menyn innehåller löjtnant Dubas potatisplättar och fältprästen Katz rullader. Stärkta linnedukar och souvenirshop besannar farhågorna. Anarkisten Svejk har blivit småborgerlig. Eller är det bara ett sista skämt? Hur som helst, U kalichas Pilsner Urquell på fat förlåter allt. Gyllene enlitersbägare dunkas fram av vresiga kypare.
Adress: Na Bojisti 12, tel 02-961896001. www.ukalicha.cz, ukalicha@ukalicha.cz. Reservera bord på sommaren. Tunnelbana: IP Pavlova.

U kocoura (Katten)
Billigt/mellan
Genuin ölstuga i ett inte lika genuint turistområde. Budweiser Budvar på fat. Lysande tallrik med skinka, knödel, kyckling, saltgurka och varm rödkål. Äldre farbröder som kommer hit för söndagspilsner.
Adress: Nerudova 2, mellan Karlsbron och slottet. Tunnelbana: Malostranska.

Pivovarsky Dum
Billigt-mellan
Trist utifrån, fest inuti. Framgångsrikt mikrobryggeri dÙ�r ljust och mörkt öl serveras bland bryggkar och vörtpannor. Stor arsenal av kuriosapilsner. Välj mellan banan-, kaffe, körsbärs- och champagneöl. Vällagad, prisvärdtjeckisk husmanskost. Avsluta med aprikos- eller valnötssnaps. Klar favorit!
Adress: Lipova 15, Prag 2, tel 02-96216666. www.gastroinfo.cz/pivodum, pivodum@iol.cz. Tunnelbana: Karlovo namesti. Boka bord kvällstid.

U Bergneru
Billigt
Rökig arbetarpub i Zizkov, Prags Söder. Högljudd och livlig. Stamkunder med hockeyfrilla och slokmustasch. Sprittande Velke Popovice Kozel på fat.
Adress: Slezska 134. Tunnelbana: Flora. Kom som du är.

U Fleku
Mellan-dyrt
Världens äldsta bryggeripub. Har serverat öl i mer än 500 år. Specialiteten är åskmolnsmörk och håller 13°. Servering både inomhus och utomhus. Tunga ljuskronor i järn, repiga långbord. Dragning åt medeltiden. Rymmer 1200 gäster. Turistfälla? Inget snack om saken. Men ölet är unikt och synnerligen välsmakande. Dessutom ölmuseum.
Adress: Kremencova 11, tel 02-24915118. Tunnelbana: Karlovo namesti.

Prace (Arbetet)
Billigt
Om du törs svepa en pilsner med Stalin i ryggen. Stämpelklocka, lång bardisk och Lenin i olja. Pilsner Urquell på fat. Adress: Kamenicka 9. Fotbollspel i entrén. Tunnelbana: Vltavska.

Jagr Sports bar
Mellan
Ifall det är fullsatt på isstadion. Två våningar med spel, dobbel och storbildsteve. Amerikansk meny. Tjeckisk pilsner, Gambrinus på fat. Jagr, Kubina, Patera och Hasek; tröjor som får en hockeytok tårögd. Mycket folk. Bara sport.
Adress: Vaclavske nam 56, www.jagrsportbar.cz.
Tunnelbana: Muzeum.

Staropramens bryggeri
Billigt
Öl är transportkänsligt. Så varför ta risker. Helig mark, men samtidigt nya och ganska trista ölhallar. Betydligt roligare öl. På grannen U Vahy, Nadrazini 88, kan du jämföra Gambrinus, Urquell och Kozel.
Adress: Nadrazini 84. tel 02-57191397. exkurze@ppivovary.cz. Tunnelbana: Andel.

Branicky Sklipek
Mellan
Prags kanske vackraste gata kommer med stolt,
välsmakande Branik på fat. Populärt lunchhak.
Vällagad mat.
Adress: Vodickova 26. Tunnelbana: Mustek.

Novomestsky pivovar
Mellan?dyrt
Mikrobryggeri med humle i väggar och tak och snart också i dina näsborrar. Egen 11° finsmakarpilsner.
Folklig, fullmatad restaurang. Femliters öltunna för
175 kronor.
Adress: Vodickova 20. www.npivovar.cz,
tel 02-22232448, sales@npivovar.cz. Tunnelbana: Narodni Trida. Boka bord kvällstid.

10 i topp

Varje år arrangeras ett tjeckiskt mästerskap i öl. 109 sorter deltog i det senaste. Fler än så lär finnas. Här ett axplock favoriter.
1 Pilsner Urquell (Plzensky Prazdroj). I begynnelsen fanns ? Pilsner Urquell. Fortfarande har ingen lyckats överträffa originalet. Drick det på fat i Tjeckien, så förstår du varför det här är en ständig vinnare. Humlig arom. Lätt, söt eftersmak. Kristallklar och gyllene.
2 Bernard. Mikrobryggeri i östra Böhmen. Smakrikt snobböl. Fulländad. Kort sagt, bättre än så här kan det knappast bli.
3 U Flekus mörka 13°. Diaboliskt svart och den felande länken mellan Guinness, julmust och oljegrus. Gott? Absolut!
4 Pegas, Brno. Guldfärgat, piggt och vänligt. Vichy-kittlande på tungspetsen. Ändå smakrikt med beska.
5 Budweiser, Budvar. Klockren pilsner. Söt och len, men med bett. Frisk humlesmak. En prydnad för namnet till skillnad från den amerikanska varianten.
6 Radegast. Tjeckiskt mästaröl tre år i rad. Klassisk pilsner med lätt sötma.
7 Pivovarsky. Mikrobryggeri i Prag.
Lätt, grumligt med frisk beska. Finsmakarpilsner; samtidigt tonårskaxig.
8 Daciky 12°. Humlebeska. Mitt emellan guld och koppar. Sedan 1573 bryggt i Kutna Hora.
9 Staropramen. Lätt, fruktig med en svag förnimmelse av äpple och fjärilsängar. Perfekt sommarpilsner.
10 Novomestsky kvasnicovy lezak. Unikt Pragöl där humlebeskan stannar kvar i näsborrarna.

Pragpilsnerns när, var & hur

NÄR: Från morgon till kväll. Tanter och farbröder. Kubism gÙ�ller inte bara arkitektur. Ölstugorna har inte bara billigt och gott öl, utan också prisvärd husmanskost, särskilt lunchtid.
STYRKA: Tjeckisk pilsner mäts i grader. 1600-tals professorn Balling hittade på metoden i brist på bättre sysselsättning. Gradantalet anger inte alkoholstyrka. I stället är det ett mått på brygdens sockerhalt innan den ombildats till alkohol. Fast å andra sidan, ju högre gradtal, desto högre alkoholhalt. Vanligt tjeckiskt puböl är ungefär lika starkt som ett hederligt mellanöl, det vill säga drygt 3 procent.
TILLTUGG: Glöm trista, engelska pub-chips. Pivni syr, är en generöst tilltagen mjukost, mitt emellan feta och raketost. Salt och krämig på samma gång. Ofta med rå lök, senap och paprikapulver. Perfekt till öl och kumminbröd. Utopenec, syrlig baconkorv som legat i lag av ättika och lök. Olomoucke tvaruzky, lagrad ost med rötter i östra Böhmen.

Guide till Prag

Landsnummer 420
Invånarantal 1,8 miljoner
Officiellt språk tjeckiska
Bäst tid att resa maj, augusti och september
Visum nej
Valuta 10 tjeckisk koruna = knappt 3 svenska kronor
Tidsskillnad 0
Religion katolicism
Tidsskillnad ingen
Statsskick republik
Resa dit
Flyg från Stockholm, Göteborg och Köpenhamn. Reguljärflyg från 1200 kronor och uppåt. Tåg tur och retur Malmö?Prag med liggplats kostar 1560 kronor. Excalibur Tours anordnar resa, boende och arrangemang, tel 0200-381414. Det gör även Interstate, tel 08-96 50 61.
Resa runt
Från flygfältet till stan går minibussar för 30 kronor. Eller buss 119 till Dejvicka och tunnelbanans början. Tunnelbanan är smidig. Lätt att orientera sig. Spårvagn är roligare. Biljetterna giltiga för både tunnelbana och spårvagn. Köp kort i tobaksbutiker eller kiosker. 7-dagars kostar 75 kronor, 3-dagars 60 kronor, 24-timmars, 22 kronor.
Bo
Sommartid ofta brist på lediga rum. Att boka hotell från Sverige kan vara klokt. Nackdelen är att du missar de billigaste alternativen. På järnvägsstationen Hlavni Nadrazi finns flera rumsförmedlare, bland annat Ava Travel, tel 02-51556457, 51553402, www.avetravel.cz, ave@avetravel.cz. Enkelt dubbelrum på hotell kostar 300?500 kronor inklusive frukost. Privatrum drygt en hundralapp. Läget är viktigt. Kolla om det finns tunnelbana eller spårvagn i närheten. Avstånden till ytterområdena är långa.
Prag med klassisk flärd. Då gäller Grand Hotel Evropa i kitchig art noveau. Väggar, kafé och ljuskronor som andas tidlöshet. Mitt i innerstan. Dubbelrum för cirka 800?1500 kronor. Vaclav namesti 25, hotelevropa@iol.cz, tel 02-24228117.
Hotel Stirka. Trestjärnigt familjehotell i lugnt villaområde på höjder norr om floden. 20?30 minuter från innerstan. Tunnelbana följt av spårvagn. Plus för stor frukostbuffé. Dubbelrum cirka 600 kronor. Tel 02-51556457 alternativt 51553402 eller 51555176, www.avetravel.cz.
Bäddplats och inte så mycket mer: Boathouse Hostel på Lodnicka 1, www.aa.cz/boathouse, tel/fax 02-4021076. Cirka 100 kronor per natt.
Äta
Afghanskt, karibiskt och sydindiska thalis. Allt finns i Prag. Men satsa hellre på det unika. Tjeckisk mat är roligare än vad det låter. Åtskilligt följer en trygg, tyskinspirerad fåra kring knödeln, knedliky, och kött. Konceptet kompletteras gärna med gräddsås, lingon och surkål. Tungt och mycket är nyckelord. Mer sublima anrättningar snappar upp det habsburgska arvet. Schnitzlar, gyllengula och panerade, naturell eller fyllda med ost och skinka. Serveras snudd på som metervara.
Soppor, polevka, är ingen slarvig nödlösning som hemma, utan rejäla saker och alltid god valuta. Fisk heter ryby och handlar oftast om karp eller forell. Mat är fortfarande ett billigt nöje. Ölstugelunch med halvlitern fatöl kostar 50?70 kronor, ibland till och med mindre. Se upp för engelska menyer. Ofta dyrare än de som är skrivna på tjeckiska.
Prisvärd husmanskost hittar du på Pivovarsky Dum, tel 02-96216666, Lipova 15 (tunnelbana Karlovo namesti); Hospudka na Zaverce, tel 02-20516366, en bra bit utanför centrum på Za Strahovem 12; Kolkovna, tel 02-24819701, V Kolkovne 8 (tunnelbana Starometska); Novomestsky pivovar, tel 02-2221662, Vodickova 20 (tunnelbana Mustek).
Kaffe: Det handlar inte bara om kaffe. Det handlar om miljö, dagdrömmar och ett viktigt stycke Prag. Visuellt fulländat är Obecni dum, det gamla representationshuset vid namesti Republiky. Grand Hotel Evropa vid Vaclav namesti 25 (tunnelbana Mustek), full pott när det gäller art noveau och sekelskiftsromantik.
Sevärdheter
Hrad, slottsklippan, värdig både Prag och all världens sagor. Gödselhögen strax under Ludwikvingen påstås ha orsakat 30-åriga kriget. Två ståthållare förpassades dit. Sen small det. St Veitskatedralen tog tusen år att färdigställa. Magisk när ljus strömmar igenom dess målade fönster. Zlata ulicka, den sockersöta guldmakargatan är en turistfälla. Ändå en ganska skojig sådan. Hus nummer 24 med uppgång till vita tornet. Butik där som säljer svärd, brynjor och kyskhetsbälte. I motsatt ände kan du skjuta armborst. Tunnelbana Malostranska. Entré, 70 kronor. Eller gå dit via Karlsbron, som under byggandet på 1300-talet förstärktes med skrock, vin och ägg. Gör sig bäst disig morgon eller kväll.
The museum of communism. Foto, ljud och propaganda. Tjeckoslovakien från mellankrigstid till sammetsrevolution. Sevärt. Inträde 50 kronor. Na Prikope 10, www.muzeumkomunismu.cz. Tunnelbana Mustek.
Mucha Museum. Konstmuseum tillägnat mästaren av art noveau. Panska 7, Tunnelbana Mustek.
På andra sidan bron, Starometske namesti, Gamla stans torg. Kolla in det astronomiska uret. Vid varje timme, dråplig parad av skelett och förvirrade dockor. Några minuter senare når du Vaclav namesti, det stora torget. Favoritgatan Vodickova börjar där: Prag i ett nötskal. Röda spårvagnar, sliten gatsten och rolig art noveau. Tunnelbana Mustek.
Judiska gettot. Hitler tänkte sig området som museum över en utplånad ras. Unik påminnelse om världshistoriens största dårskap. U Stare skoly 1, www.jewishmuseum.cz. Tunnelbana Staromestska. Inträde 75?175 kronor. Kyrkogården Olsanske, vemodigt grön och vacker viloplats åt både Jan Palach och Klement Gottwald. Tunnelbana Flora.
Nöjen
Jazz: Agharta. Mörkt källarvalv med pilsner och försäljning av skivor. Intimt. Öppnar 17.00, levande musik från cirka 21.00. Krakovska 5, www.agharta.cz, tel 02-22211275, tunnelbana Muzeum. Reduta. Klassisk pragscen som hängt med sedan 50-talet. Levande musik varje kväll. Öpnnar 21.00. Narodni 20, tel 02-24912246. Tunnelbana Narodni trida.
Rock: Akropolis. Alternativklubb med barer, kafé och scen för rock och världsmusik. Öppet 16.00?04.00. Konserterna börjar ofta 20.00. Kubelikova 27 i Zizkov, www.palacakropolis.cz, tel 02-96330911. Roxy. Avantgardistisk scen för kultband, party och konst. Dlouha 33, www.roxy.cz, tel 02-24826373 Tunnelbana namesti Republiky.
Club & disko: Karlovy Lazne. För det vackra folket. Dj:s och liveband. Öppet 10.00?05.00. Novotneho lavka, www.karlovylazne.cz, tel 02-22220502, tunnelbana Staromestska.
Teater & klassiskt: Nationalteatern, Narodni trida 2. Biljettkontor på Ostrovni 1, www.narodni-divadlo.cz, öppet mån?fre 10.00?18.00 och lör?sön 10.00?12.30 och 30 minuter före föreställning, tel 02-24215001, Operan, Wilsonova 4, www.opera.cz, obchod@opera.cz, tel 02-96117111.
Biljetter: Bohemia Ticket International, www.ticketsbti.cz. Ticketpro, Salvatorska 10, www.ticketpro.cz, tel 02-24816020, Ticketstream, Koubkova 8, www.ticketstream.cz, info@ticketstream.cz. tel 02-24263049.
Shopping
Na Prikope är innerstans glassigaste affärsgata. Tesco, på Narodni 26, tunnelbana Narodni trida, klassiskt varuhussortiment. Lucerna pasaz, vacker, ålderdomlig shoppingarkad intill Vaclav namesti. Sträcker sig från Stepanska till Vodickovagatan. Innehåller kaféer, biograf, musikklubb och finurliga småbutiker. Marknad:Tar du tunnelbanan till Vltavska och promenerar fem minuter öster ut längs floden och gatan Bubenske nabrezi, kommer du till Prags största marknad. Stans gamla slakthusområde har förvandlats till ett myllrande virrvarr av butiker och stånd.
Internet
Lite av varje om Prag på www.centraleurope.cz/czech_htm www.a-zprauge.cz www.pis.cz/a/index.html.
Hotell: www.travelcook.com.
Guideböcker
Rough Guide Prague, detaljrik och tillförlitlig. Finns att köpa i Vagabonds bokhandel, tel 08-555 240 03, eller i vår e-bokhandel.


Text: Mikael Persson • 2004-11-30
RestipsTjeckienPrag

Nyhetsbrev

Missa inte våra bästa tips och guider!

Scroll to Top