I helgen var det 65 år sedan den första människan lät sig skjutas upp i rymden. 12 april 1961 genomförde nämligen den sovjetiska kosmonauten Jurij Gagarin på rymdsonden Vostok-1 den första historiska rymdflygningen.
Läs också: Blir du nya rymdhotellets första gäst?
De senaste 20 åren har det inte bara varit tränade astronauter förunnat att få lämna jordens atmosfär och resa ut i rymden. Det har rapporterats om att rymdturism är nästa grej, som om det vore något som många skulle kunna unna sig.
Men trots all hajpad mediauppmärksamhet är det fortfarande ett pyttelitet fåtal som nappat på erbjudandena om att åka iväg. Inte så konstigt, eftersom priset för en biljett till en superkort resa hittills har börjat på minst 300 miljoner kronor. Att kalla det för rymdturism därför leder fel, eftersom det får oss att associera till någon sorts massturism.
Höga utsläpp
Att priset varit högt och antalet resande få ska vi nog vara glada för. För på topplistan över koldioxidutsläppalstrande transportmedel leder rymdraketen stort. Här snackar vi hundra gånger högre utsläpp jämfört med en vanlig flygresa i atmosfären. Raketerna kan förutom växthusgaser från sina fossila bränslen också släppa ut sotpartiklar och vattenånga direkt i stratosfären, vilket skadar ozonskiktet.
Läs mer: Christer Fuglesangs rymdresor har inspirerat ishotellets nya bar
De resor som erbjudits handlar knappast om att runda månen, utan hittills mest om så kallade suborbitala flygningar. Det innebär att farkosten når rymden – det vill säga högre än 10 mil (cirka 10 gånger så högt som ett vanligt kommersiellt jetflygplan), men inte uppnår tillräcklig hastighet för att stanna i omloppsbana.
Resan blir därför kort. Väldigt kort. Efter en kvart återvänder man in i atmosfären.
Flera rymdflygbolag
Idag finns flera konkurrerande bolag som erbjuder rymdturer åt ultrarika. Medan Blue Origin och Virgin Galactic utför suborbitala flygningar, erbjuder Roscosmos, Axiom Space, SpaceX och Space Adventures fullständiga orbitala flygningar till den internationella rymdstationen ISS som ligger i omloppsbana runt jorden. Dessutom samarbetar amerikanska Space Adventures med ryska Roscosmos för att sälja platser ombord på Soyuz.
Axiom Space skickade förra sommaren iväg sina första rymdturister till den internationella rymdstationen för en vistelse på över två veckor. Färden upp dit gick med en SpaceX Crew Dragon-kapsel och SpaceX Falcon 9-raket.
Pengar till forskning
När det gäller suborbitala rymdresor erbjuder Blue Origins New Shepard-raket några minuters viktlöshet i kombination med utsikt över jorden. Blue Origin hade flygningar både 2024 och 2025 som riktade sig till en kombo av turister och forskning, vilket får resan att kännas något mindre amoralisk.
Virgin Galactic, som tidigare var ledande inom suborbital rymdturism, har pausat sina flygningar för att utveckla nästa generations rymdflygplan. Deras kommersiella flygningar förväntas starta på nytt någon gång i år.
Billigare men inte billigt
Även om priserna nu sjunker, lär rymdturism förbli en apart företeelse för en handfull superrika. Korta suborbitala flygningar med Blue Origin beräknas kosta några miljoner kronor för en kvart i rymden. Exempelvis kommer rymdbiljetter med Virgin Galactic, när försäljningen återupptas, att ligga på mellan 5 och 6 miljoner kronor.
Orbitala flygningar, riktiga rymdresor så att säga, som Axiom Spaces resor till ISS, kommer dock fortfarande att gå loss på fantasifulla belopp. Det pratas om ett biljettpris på uppåt 700 miljoner kronor per person.
Onödig lyx eller nytta för klimatet?
En lekstuga för de extremt välbärgade? Pengar som borde ha kunnat användas till mer angelägna behov nere på jorden? Ja, så kan man se det.
Å andra sidan är pengarna, som de ultrarika spenderar på rymdäventyren, välkomna bidrag till utvecklingen av rymdteknologin som gynnar oss som är kvar nere på jorden.
Klimatforskarna använder data från rymdfärderna för att förstå och möta hot mot miljön, som förlust av regnskogar, oljeutsläpp och växthuseffekten. Tack vare studier i rymden vet vi mer om hur ozonlagret tunnas ut, havsnivån stiger och isen smälter på Grönland.
Dessutom bidrar forskning i rymden till utveckling av nya insikter om sjukdomar som benskörhet, muskelsjukdomar och hjärt-kärlsjukdomar.
När man tänker på att de ultrarika är med och bidrar till den verksamheten känns det mindre slösaktigt att låta dem skjutas upp i raketer för att roa sig i rymden.
