Frankrikes äldsta stad, Marseille, är 2 600 år gammal. Foto: GettyImages
Guldkorn kring Marseille
Det doftar mynta och svart kaffe, det fläktar av Afrika och Provence. Marseille är storstaden som inte fjäskar. En urban oreda, en bedagad Madame – lite defekt men stolt.
En liten Fiat med vidöppna rutor har stannat vid rödljusen nedanför tågstationen Saint Charles. Tonerna från det lokala hiphopbandet Massilia Sound System tränger igenom bullret av tutande bilar och stojet på den lilla bistron på hörnet. “Vad blått det är”, sjunger de, “och vad det är vackert.” Det är som om allt stannar till i några sekunder. Någon vänder sig om och ler. Vinkar till lite med handen och gör tummen upp. En annan nynnar med i låttexten tills det blir grönt igen och Fiaten försvinner med gasen i botten.
– De sjunger om vårt böljande blå medelhav, förklarar servitören på bistron.
Han tillägger med ett triumferande leende:
– Marseille heter Massilia på latin, därav namnet på hiphopgruppen. Du vet väl att detta är Frankrikes äldsta stad? 2 600 år gammal.
En historielektion på en gata kantad av kebabstånd, brasserier och billiga klädbutiker. Sedan grekerna grundade Marseille har stadens hjärta alltid funnits på samma plats; några kvarter ner från stationen, i den gamla hamnen, “Le Vieux Port”. På kajen längs med den naturligt skyddade småbåtshamnen står kaféborden tätt. Folk läser Le Monde, Libération och Le Figaro, och dricker kaffe i förmiddagssolen.
– Poisson frais!
Färsk fisk, ropar en kvinna i rosa fleecetröja och stickad mössa med hes röst. Hela hennes fårade ansikte tycks ha åldrats i harmoni med vind, sol och hav, och kanske en och annan pastis, den anisbaserade aperitifen som är något av stadens nationaldryck.
Hon ler när jag frågar vilka fisksorter som krävs för att göra stadens mest kända maträtt, fisksoppan bouillabaisse. Rycker på axlarna.
– Eh, ta de fiskar och skaldjur du har, men glöm för guds skull inte saffran, fänkål och så vitlöksmajonnäs! skrattar hon.
Från den livliga fiskmarknaden i hamnen ser man Basilique Notre-Dame de La Garde torna upp sig ovanför takåsarna. Marseilles symbol och mest besökta turistmål.
– Ah, la bonne mère. Hon vakar över oss och skyddar oss, säger fiskförsäljerskan när hon ser vad jag tittar på.
Istället för att ta mig upp till toppen för att titta närmare på “den goda mamman”, som lokalbefolkningen kallar henne, vandrar jag några hundra meter upp på paradgatan La Canebière och tar av till höger. Rue d’Aubagne. Det doftar av mynta och starkt kaffe. Här, i kvarteret Noailles, som i folkmun kallas “arabkvarteret”, breder en jättelik basar ut sig under öppen himmel. Marseilles säregna dialekt (till exempel “peng” i stället för “pain”, som betyder bröd) blandas med arabiska.
Sött myntate må inte vara typiskt franskt, men i Marseille känns det lika naturligt som vin, olivolja och provensalska kryddor. I alla fall i just det här kvarteret.
– Vill du ha mer socker?
Männen vid bordet bredvid inleder en konversation. De bästa couscousrestaurangerna, det svenska välfärdssystemet och kända filmer som spelats in i Marseille är samtalsämnen som avhandlas i snabb takt. Och Zinedine Zidane förstås.
– Han är den mest kände Marseillebon genom tiderna, slår en man fast.
De andra nickar. Hans bild finns till och med uppmålad på en husvägg. “Made in Marseille”. Männen döljer inte sin stolthet. Den legendariske fotbollsspelaren är född här, men har sina rötter på andra sidan Medelhavet, i Algeriet, precis som de. Fotboll är ett givet samtalsämne oavsett i vilket av Marseilles kvarter man befinner sig. Det lokala laget, om Marseille, blev i år franska mästare och stadion Vélodrome är en turistmagnet, även när det inte spelas match.
Men de utländska turisterna springer inte direkt ner varandra på Marseilles gator, som de gör på den franska rivieran. Denna stad brottas med epitet som skitig, bullrig, farlig och hetsig.
Det har gått över tio år sedan mitt första möte med Marseille. När jag gick ner från stationen mot La Canebière för första gången hade jag fått rådet att ta på mig stora jeans och luvtröja och absolut inte titta någon i ögonen. En ung, ensam tjej kan lätt få problem i den beryktade hamnstaden, hade jag blivit varnad.
– Skojar du?
Den unga Marseillebon Julie skrattar när jag berättar. En cigarett i ena handen och stora, mörka solglasögon i den andra. Tajta jeans och vitt, smått genomskinligt linne. Hon kindpussas med var och varannan i det trendiga bohemkvarteret Cours Julien.
Snabbt övergår dock leendet i en massa svärord. En liten röd Peugeot av äldre modell har parkerat framför hennes garageport, trots att där står en stor förbudsskylt.
– Fan, vad trött jag blir!
Hon ropar dit en kompis, öppnar dörren till den olåsta bilen och börjar putta i uppförsbacke. Här gäller inga halvmesyrer. Klockan är strax efter sex på kvällen. Det är dags för l’apéro. Den obligatoriska franska fördrinken. Tid att umgås. Terrasserna på Cours Julien är i det närmaste fullsatta. Hit kommer innefolket för att synas. Trendfaktorn är hög, men på ett avslappnat vis. Skäggstubb, scarfar och moderiktiga glasögon.
Vespor och gamla Citroënbilar, “cv-tvåor”, står parkerade framför de små butikerna med lokalt designade märken, som omgärdar det populära torget. I Marseille betyder l’apéro oftast en pastis blandad med vatten och is. En populär alkoholfri variant är menthe à l’eau, grön saft med en smak av mint. Men det är inte drycken som står i centrum, utan konversationen.
– Det är den enda tiden på dagen som man verkligen har tid att avhandla problem och glädjeämnen, konstaterar Julie. L’apéro är att vara tillsammans helt enkelt.
“Marseilles konst finns inte främst på stadens muséer, utan på gatan. Det är sättet att leva på, att skratta, att gråta, att sjunga.” Detta enligt den kände franske filmregissören Robert Guédiguian som, precis som cineasten Marcel Pagnol, spelat in de flesta av sina filmer här. Han är ambassadör för kulturhuvudstaden Marseille 2013, ett kulturår som man hoppas ska ändra bilden av en sliten och farlig hamnstad.
– Okej, Marseille är en enda urban oreda, medger Julie, men en fantastisk sådan!
Jag tänker att kanske är det invånarnas stolthet över deras så bespottade stad som är hela grejen. Intensiteten och närvaron. Jävlar anamma, raka ryggar och leenden, trots att livet inte alla gånger är lätt. Parisbourgeoisiens raka motsats.
Julie lägger pannan i veck och gör ett försök att förtydliga sig.
– Tempot är utan tvekan högre här än i andra sydfranska städer och ja, nog är det både bullrigare och på vissa håll mer slitet. Kanske är det bara det man ser om man inte skrapar på ytan. Tittar, känner och lyssnar. Är!
Hon reser sig med ett leende. Dags för fler kindpussar.
Guide: Marseille
Resa dit
Reguljärflyg. Direktflyg med Ryanair från Göteborg City Airport och Stockholm Skavsta (ett fåtal avgångar per vecka). Flygplatsen för lågprisflyg (MP2) ligger alldeles intill Marseilles stora flygplats. Flygbussar avgår till centrala Marseille var 20:e minut (enkel biljett: 8,50 euro) och tar cirka 25 minuter.
Resa runt
Kollektivtrafik. Det smidigaste sättet att ta sig runt är via stadens två metrolinjer. Biljett köper man enklast i en automat vid metrostoppet. Enkel kostar 1,50 euro (giltig 1 timme), dagskort 5 euro (obegränsat resande), 3-dagarskort 10,50 euro. Samma biljett gäller för buss och spårvagn.
Cykel. Cyklar finns tillgängliga i olika cykelställ runt om i stan. Sträckan från den gamla hamnen till stranden Pointe-Rouge rekommenderas. I övrigt är cykelstråken inte speciellt väl utbyggda och man bör vara extremt försiktig i trafiken.
Rundturer. City Pass Marseille: För 22 euro/dag eller 29 euro/två dagar får man inträde till 15 museer och turistbyråns guidade turer. Gäller också för resor med buss, metro och spårvagn, båten till öarna Friouls och “turisttåget” som avgår i den gamla hamnen. Besök turistbyrån som ligger längst ner på La Canebière, precis vid hamnen, för mer info.
Boende
Eftersom trafiken kan vara ganska besvärlig i Marseille är det klokt att välja ett centralt boende eller i närheten av en hållplats för metro, spårvagn eller buss. Runt den gamla hamnen i hjärtat av Marseille finns flera charmiga hotell i olika prisklasser. Kostnad för frukost tillkommer oftast. Om uteliv stÙ�r högt på listan bör man bo nära kvarteret Cours Julien och om havet lockar välj hotell vid la Corniche.
Hotel Relax, 4 rue de Corneille. Små charmiga rum och gemytlig stämning. Dubbelrum från 60 euro.
New Hotel Vieux Port, 3 rue Reine-Elisabeth. Ett charmigt gammalt hotell som nyligen renoverats. Inget rum är det andra likt. Dubbelrum från 160 euro.
Un Mas en Ville, 7 rue de Bergers. Detta vandrarhem ligger dolt i en smal liten gränd. Inrett i typisk Provencestil.
Villa Valflor, 13 Boulevard Moninari. Bekväma rum och trädgård. Precis intill stranden Pointe-Rouge. Dubbelrum 79 euro.
Äta
Avnjut traditionella, provensals-ka rätter eller gör en smakresa till det lokala köket hos Marseilles många minoriteter.
Le Charité Café, 2 rue de la Charité. I kvarteret Panier ligger detta charmiga kafé där man kan vila benen på terrassen och äta en god dagens.
Vårt val: Grain de Sable, nära la Canebière vid metrostoppet Noailles. Ekologiskt, närodlat och vegetariskt, med mycket smak och skön stämning.
Le Femina, 1 rue du Musée, nära La Canebière. Den bästa couscousmenyn i Marseille, enligt vissa. Samma algerisk-kabylska familj har ägt restaurangen sedan 1921.
Miramar. Exklusiv restaurang i Vieux Port känd för sin läckra bouillabaisse, Marseilles traditionella fisksoppa. Har även andra rätter med fisk och skaldjur. Härlig terrass med utsikt över hamnen.
La Cantinetta, 24 Cours Julien. Trendig italiensk restaurang. Både originella och klassiska rätter gjorda på fräscha råvaror.
Les Akolytes. Njut av olika smårätter i denna vin-/tapasbar nära stranden Catalan i La Corniche. Modern inredning och populärt uteställe för trendiga Marseillebor.
Nattliv
Le Pelle-Mêle, le Vieux Port. Liten jazzbar där Marseillebor tar en fördrink innan middagen eller dricker whisky på fredagskvällarna.
Entre-Pots, 24 rue de la Grande Armée. Vinkällare som också är en argentinsk restaurang och tangobar. Skön stämning och inredning och ibland livemusik.
La Dame Noire, 30 place Notre-Dame du Mont. En bar som öppnats av franska och japanska dj:er. Extremt trendigt och ett måste för dem som älskar elektromusik. Livespelningar vissa kvällar.
Le Trolleybus, 24 Quai de Rive Neuve, inte långt från le Vieux Port. En av Marseilles mest välkända nattklubbar. Öppet 23–06 tor–lör. Tre lokaler med olika sorters musik: pop-rock, house-electro och soul-funk R’n’B.
Missa inte!
Fiskmarknaden i Vieux Port. Författaren och filmregissören Marcel Pagnol älskade att förlÙ�jliga fiskförsäljarnas vulgära språk och utpräglade Marseilledialekt i sina filmer. Men det är just här man känner stadens karaktär allra starkast.
Missa gärna!
Turisttåget som tar med turister från Vieux Port till Marseilles gamla kvarter och upp till Notre-Dame de la Garde. Stadens gamla delar upplevs bäst till fots och i maj inträffade en olycka när en tågvagn släppte i nedförsbacke.
Text: Anja Sahlberg • 2011-07-10
Frankrike • Restips • Marseille