Vem som helst får resa ett kors på Korskullen i Litauen. Foto: GettyImages
Korskullen i Litauen – landets vackraste och mest skrämmande plats
Litauens mest religiösa plats – Korskullen – lockar besökare från hela världen. Trots ockupationsmaktens försök att riva platsen överlevde Korskullen och idag är det ett populärt resmål.
När vi svänger in på den nybyggda parkeringen finns allt på plats för den moderna pilgrimen – betaltoalett, upplysta gångvägar och en souvenirbutik som säljer kors, biblar och vykort.
En mässande bibelläsning från dolda högtalare smyger sig in mellan korsen. Solen försvinner bakom en fem meter högt Jesusstaty och skuggan lägger sig platt över marken. Trappor tar en upp och ner bland kors i långa rader, i högar, av trä och av stål.
På sina ställen har folk kastat in mindre kors och diverse heliga ting mellan de uppställda korsen. Jag får syn på en liten porslinsängel som ligger mitt i en hög. Synen är nästan lite sorglig, på gränsen till makaber. Bredvid står säkert hundra, om inte tusentals, träkors med handskrivna namn och korta dikter. Det är lika mäktigt som udda och man vet inte om man ska fota eller be en stilla bön.
När mässandet upphör en kort stund hörs bara ett avlägset sorl från lågmälda turister och träkors som slår emot varandra i vinden.
Norr om staden Šiauliai ligger Litauens heligaste plats – Korskullen. Platsen har haft en spirituell och religiös betydelse för litauer under många år.
Man vet inte exakt när de första korsen började resas, men vad som började som ett par hundra under 1800-talet blev under 1900-talet tusentals. Det var en plats för att be om fred och sörja de döda. När Sovjetunionen ockuperade landet och deporterade tusentals litauer till Sibirien var det vanligt att släkt reste kors till deras minne.
Kommunistregimen försökte gång på gång stoppa det hela genom att riva korsen och förbjuda folk att sätta upp nya. Rykten menar att det till och med fanns en plan att få den närliggande floden att svämma över och dränka hela platsen. Litauen blev självständigt och Korskullen klarade sig.
1993 höll påven Johannes Paulus II en mässa vid kullen och pilgrimer från hela världen reste dit. Idag är de flesta som besöker platsen turister, må så vara kristna, men likväl turister som kommer i busslaster och köper souvenirer.
Man vet heller inte hur många kors som finns på platsen, men det talas om hundratusentals om man räknar med både de stående korsen och alla mindre kors. Vem som helst får resa ett kors står det på informationsblanketten, men om det är över tre meter högt ska man kontakta “the manager”.
Platsen för tankarna till “mörk turism”. Ett fenomen där människor besöker platser som är förknippade med dystopi, tragedi och död. Några exempel är Tjernobyl, Hiroshima och Paris katakomber. Korskullen påminner om fenomenet, men det finns ändå någonting väldigt vackert med platsen.
Trots alla försök att riva, och eventuellt dränka platsen, lyckades lokalbefolkningen och pilgrimer rädda sin helgedom.
Chefen på Šiauliais turistcenter, Rūta Stankuvienė, sa till National Geographic.
“Dörrar här är alltid öppna eftersom det inte finns några dörrar. Här blandas natur med kultur och alla är välkomna att uppleva någonting unikt”.
Så tar du dig hit
Färja från Sverige, Karlshamn – Klaipeda, och därifrån buss eller tåg till Šiauliai, sen buss till Domantai. Det går även att ta buss från Lettlands huvudstad Riga och Litauens huvudstad Vilnius.
Direktflyg från Stockholm till Vilnius.
Text: Helle Kikerpuu • 2019-09-14
Litauen