Har du klimatkompenserat? Vagabond har granskat samvetsfrågan ovan molnen. Foto: Unsplash
Vagabond granskar: klimatkompensation – funkar det?
Flera reseföretag erbjuder sina kunder möjlighet att klimatkompensera. Men intresset är svagt och flera arrangörer väljer nu att satsa på andra åtgärder för att minska utsläppen. Det visar Vagabonds senaste granskning.
Flygresande är en fin balansgång på den vassa klimateggen. Å ena sidan en lust och nyfikenhet att uppleva platser och människor långt bort, å andra sidan ett gnagande samvete om effekterna på den jord vi så gärna vill upptäcka mer av. Det är någonstans här som fenomenet klimatkompensation har fått sin grogrund. Att man som resenär ändå kan boka den där eftertraktade flygresan med gott samvete. Och för en del operatörer inom resebranschen har det blivit ett populärt verktyg hos kunderna.
– Det finns idag ett stort intresse bland våra resenärer att ha möjlighet att kunna klimatkompensera och vi hoppas såklart att antalet som faktiskt gör det växer för varje år, säger Charlotte Holmbergh, kommunikationschef på Norwegian, Sverige.
Omdebatterad fråga
Lösningen med klimatkompensation är dock omdebatterad. Själva fenomenet grundar sig i tanken att samma mängd utsläpp som till exempel en flygresa medför, kan kompenseras genom att samma mängd växthusgaser minskas någon annanstans. Men vägen dit är inte enkel. Stora delar av miljörörelsen är till exempel kritisk och även från expert- och forskarhåll finns det en stor skepsis om den egentliga miljövinsten.
– Jag skulle vilja säga att klimatkompensation riktad mot konsument i praktiken egentligen är en enda stor kuliss, för att stilla vårt dåliga samvete, menar omställningsforskaren Johnn Andersson, verksam vid Uppsala Universitet och Luleå Tekniska Universitet, som har arbetat en hel del med just frågor om klimatkompensation.
En nackdel utifrån ett kundperspektiv är svårigheten att kunna kontrollera att det man bidrar till genom att klicka i ”ja, jag vill klimatkompensera denna resa” faktiskt uppnår den effekten. Att stödja plantering av träd är ett sådant exempel. Nyplanterade träd börjar inte binda koldioxid i någon större omfattning på kanske 20 år, och det är ett perspektiv som rimmar illa med klimatfrågans betydligt mer tidskritiska horisont.
Jag skulle säga att klimatkompensation egentligen är en enda stor kuliss, för att stilla vårt dåliga samvete.
Johnn Andersson, Omställningsforskare
Summorna för kompensationen kan även variera rätt kraftigt. Vagabond bokar till exempel en flygresa Arlanda–Köpenhamn tur-och-retur och betalar 300 kronor i tillägg för klimatkompensering i form av ett biobränsle-tillägg på SAS, och endast 7,57 kronor för klimatkompensering hos Norwegian (som kompenserar via den norska klimattjänsten Chooose). Samma klimatkompensering hos Norwegian sträckan Stockholm–Oslo blir 18 kronor. Charlotte Holmberg, kommunikationschef på Norwegian, förklarar:
– Funktionen för klimatkompensation hos oss har utvecklats för att vara så informativ, enkel och transparent som möjligt. När kunden har valt en flygresa visas CO2-utsläppen på den aktuella flygrutten jämfört med branschgenomsnittet.
Kritik mot flygkompensation
Norwegian hade under förra året enorma 18 miljoner passagerare och av dem var det drygt 315 000 personer som klimatkompenserade för sin flygresa. Det kan låta mycket i antal, men i procent utgör det endast knappa 2 procent av flygresenärerna som valde det alternativet, dessutom under ett år då det fokuserades mycket på klimatfrågan i debatten. Och för researrangören Apollo är det liknande siffror: 3–5 procent.
Omställningsforskaren Johnn Andersson skulle hellre vilja att vi lyfter blicken och att vi istället för att konstruera kompensationsmodeller för varje enskild flygresa ser till den större bilden.
– Det finns såklart fördelar med klimatkompensation, till exempel att det ger uppmärksamhet till miljöfrågan och skapar en medvetenhet hos allmänheten. Plus att pengarna oftast går till bra saker. Men rent krasst kunde man lika gärna ge den summan till Greenpeace eller någon annan miljöorganisation. Så ett bättre ord skulle vara välgörenhet istället för kompensation, menar Johnn Andersson.
Hans kritik grundar sig till stor del i det faktum att det inte räcker med att kompensera för vår livsstils negativa miljöpåverkan om vi ska nå miljömålen, vi behöver snabbt minska nettoutsläppen totalt sett. Ett enormt arbete som handlar om hur vi i enlighet med Parisavtalet ska halvera världens utsläpp till 2030, och komma ner mot noll till år 2050.
Flera charterbolag satsar på reduktion
Nu börjar det i och för sig hända saker inom reseindustrin och allt fler aktörer börjar satsa på reduktion i stället för kompensation. Charterbolaget TUI är en av dem, som med hjälp av miljökonsulten Science Based Targets Initiative (SBTI) numera koncentrerar sig på att få ner direkta utsläpp inom tre fokusområden; flyg, hotell och kryssningar. En strategi som de anser gör större miljönytta.
– Vår ambition är att ändra vår affärsmodell i grunden. Det handlar om alla delar i hela värdekedjan, då får vi effekt på riktigt. Därför har vi nu tagit oss an en helt ny hållbarhetsplan där fokus ligger på kraftig reduktion. Hållbarhet genomsyrar hela vårt bolag och är avgörande i hur vi designar våra produkter och tjänster, berättar Charlotte Wwiebe, global hållbarhetschef på TUI.
Vår ambition är att ändra vår affärsmodell i grunden. Det handlar om alla delar i hela världskedjan, då får vi effekt på riktigt.
Charlotte Wwiebe, TUI
Även Ving har, sedan hösten 2022, övergett kompensationsspåret och lägger numera allt större fokus på reduktion. Bland annat genom att stödja projekt som utvecklar alternativa bränslekällor, så kallade SAF (Sustainable Aviation Fuel). Alltså en mix av traditionellt jetbränsle och alternativbränsle, producerat från till exempel biomassa eller återvunnet kol. Ett vägval som enligt Ving gillas av kunderna:
– Sedan vi gjorde den här förändringen, så har vi enbart fått positiv feedback från kunderna som tycker det är bra att vi är med och minskar flygets klimatavtryck framför olika former av kompensationslösningar, säger Vings kommunikationschef Claes Pellvik till Vagabond.
För forskaren Johnn Andersson, som gärna reser själv (även med flyg), är det ett måste att gå från kompensation till reduktion. Hans övertygelse är att modellen med klimatkompensation är ett övergående fenomen.
– Ur ett klimatperspektiv kommer det helt enkelt inte räcka på långa vägar. Jag tror vi behöver förstå att all mänsklig aktivitet som har med konsumtion att göra innebär en påverkan. Det handlar inte om att alla måste sluta flyga imorgon. Men vi måste leva med det dåliga samvetet utan att lura oss själva att vi har kompenserat för den skada vi orsakat. Samtidigt behöver vi snabbt hitta vägar för att få ner utsläppen globalt, även de som vi redan har belastat atmosfären med.
SAS
Satsar på biobränsle
På vilket sätt kan resenärerna klimatkompensera för sin flygresa hos er?
– Vi CO2-kompenserar alla våra Eurobonus-biljetter, ungdomsbiljetter samt alla personalbiljetter, vilket motsvarar cirka 45 procent av våra resenärer. Eftersom utbudet av hållbart flygbränsle, såsom biobränsle, tidigare har varit så lågt har CO2-kompensation har varit ett bra alternativ historiskt för de utsläpp vi inte kunnat hantera med annan teknik. Men med ett ökande utbud av biobränsle riktar vi vårt fokus alltmer åt det hållet.
Idag kan våra kunder köpa till biobränsle för valfritt belopp. Reser man inom Europa kommer man snart kunna välja vår biobiljett eller travelpass som inkluderar biobränsle. För våra företagskunder har vi utformat ett program; Corporate Sustainability Program, där man kan köpa större mängder av biobränsle för att göra sina tjänsteresor mer hållbara. Fördelen med biobränsle är att det reducerar flygets faktiska utsläpp med runt 80 procent.
Vad kostar det?
– Vi säljer inte CO2-kompensation, utan CO2-kompenserar per automatik alla Eurobonus-, ungdoms- och personalresor.
Hur många resenärer väljer det alternativet?
– Vi CO2-kompenserar för runt 45 procent av våra passagerare och vi försöker löpande förenkla sättet att köpa biobränsle för kunderna som vill vara med och bidra.
Hur används pengarna?
– Pengar som våra kunder lägger på att köpa biobränsle till sina biljetter går direkt till att köpa in biobränsle. SAS gör ingen vinst på de köpen.
Varför har ni valt just er lösning?
– Medan vi väntar på att produktionen av biobränsle blir mer storskalig och kan täcka de behov vi har, så behöver vi ha en kombinationslösning av CO2-kompensation och biobränsle. Vi vill göra det enklare att resa mer hållbart och ser att biobränsle är bron till fossilfritt resande.
Hur säkerställer ni att kompenseringen följs upp och blir ett nollsummespel i samma nivå som utsläppen?
– Vi har gedigen data där vi kan ta fram utsläpp per passagerare och på så vis sammanställa CO2-utsläppen för våra Eurobonus-medlemmar, ungdomar och SAS personals egna resor. CO2-kompensation bygger på verifierad statistik och själva kvittningen görs av en tredje part, First Climate.
Är klimatkompensering något ni själva tror gör faktisk skillnad för miljön, eller är det en tjänst ni känner att ni måste erbjuda kunderna av konkurrensskäl?
– CO2-kompensation har varit ett bra alternativ historiskt för de utsläpp som företag inte kunnat hantera med annan teknik.
I takt med att utbudet av biobränslen ökar ser vi däremot att detta blir allt viktigare då det reducerar de faktiska utsläppen som flyget genererar och därför fortsätter vi att arbeta för att kunna öka användandet av biobränsle.
Norwegian
Samarbetar med norska Choose
På vilket sätt kan resenärerna klimatkompensera för sin flygresa hos er?
– Sedan december 2019 kan våra kunder klimatkompensera för sin resa på ett enkelt sätt i samband med bokningen. Det är via klimatföretaget Chooose som resenärerna kan klimatkompensera för sina koldioxidavtryck när de bokar flygbiljett.
Vad kostar det?
– Beräkningen av koldioxidutsläpp baseras på den officiella metoden från FN:s International Civil Aviation Organisation (ICAO), the International Council of Clean Transportation (ICCT) och Norwegians egna, faktiska utsläpp. Kompenseringsbeloppet beräknas genom ett branschgenomsnitt.
Hur många resenärer väljer det alternativet?
– Under 2022 valde 315 000 resenärer av totalt 18 miljoner passagerare det alternativet (alltså ca 1,8 procent, reds anm.). Utöver det så klimatkompenserar vi alla Norwegian-anställdas tjänsteresor.
Hur används pengarna?
– De som väljer att klimatkompensera kan vara säkra på att bidraget går till att finansiera godkända projekt som minskar CO2-utsläppen globalt. Projekten är godkända av FN och Gold Standard som sätter standarden för klimat- och utvecklingsåtgärder för att kvantifiera, certifiera och maximera effekterna av dem.
Varför har ni valt just er lösning?
– För att minska flygets klimatpåverkan måste flera åtgärder vidtas och klimatkompensation är en av dessa åtgärder.
Hur säkerställer ni att kompenseringen följs upp och blir ett nollsummespel i samma nivå som utsläppen?
– Även om tekniken inom luftfarten fortsätter att utvecklas och Norwegian fortsätter att minska sin miljöpåverkan så går det inte att flyga helt utsläppsfritt idag. Vårt mål är att minska utsläppen med 45 procent fram till 2030, vilket är i linje med 1,5-gradersmålet i Parisavtalet. Förutom att blanda in den mängd hållbart bränsle som krävs (via reduktionsplikten), är vi i dialog med ett flertal aktörer om att köpa mer hållbart bränsle för att nå våra mål, vi behöver 50 000 ton per år, till 2030. I dagsläget är problemet att det inte finns tillräckliga mängder hållbara bränslen på marknaden.
Är klimatkompensering något ni själva tror gör faktisk skillnad för miljön, eller är det en tjänst ni känner att ni måste erbjuda kunderna av konkurrensskäl?
– Ja, allt räknas och alla åtgärder är viktiga. Förutom att erbjuda kompensering arbetar vi även med att fasa in nya, mer bränsleeffektiva flygplan, analysera väderdata för att välja bäst rutt ur bränslesynpunkt och minskar plastanvändningen ombord. I år kommer vi till exempel att ta bort all icke återvinningsbar plast och återvinna all engångsplast på våra skandinaviska linjer.
Apollo
Få kunder väljer att kompensera
På vilket sätt kan resenärerna klimatkompensera för sin resa hos er?
– Huvudspåret för vårt arbete med hållbarhet är att det ska genomsyra hela vår produktionsprocess och bland annat genom att vara certifierade av Travelife. Vi vill ändå kunna erbjuda de kunder som vill att klimatkompensera sin resa. Kunderna kan då själva välja att klimatkompensera sin resa via Green Seat eller andra aktörer.
Vad kostar det?
– Det är olika beroende på vilken aktör man väljer och vilken destination man ska resa till (Apollo klimatkompenserar för sina egna tjänsteresor i samarbete med aktören GreenSeat och erbjuder resenärerna att göra detsamma via GreenSeat, eller via föreslagna organisationer som t ex South Pole eller My Climate med fler.)
Hur många resenärer väljer det alternativet?
– Bland våra kunder är det cirka 3–5 procent som väljer att klimatkompensera sin resa.
Hur används pengarna?
– Vi erbjuder alltså kunderna, om de själva vill, möjligheten att klimatkompensera. Från Apollos sida väljer vi att fokusera på hela produktionsprocessen av resan och hållbarhet i alla steg av den.
Varför har ni valt just er lösning?
(Svar saknas.)
Hur säkerställer ni att kompenseringen följs upp och blir ett nollsummespel i samma nivå som utsläppen?
(Svar saknas.)
Är klimatkompensering något ni själva tror gör faktisk skillnad för miljön, eller är det en tjänst ni känner att ni måste erbjuda kunderna av konkurrensskäl?
– Något vi vet är viktigt för våra kunder är hållbarheten på resmålet. Vi jobbar kontinuerligt med att påverka alla våra partners att bli certifierade inom hållbarhet och för våra koncepthotell är detta ett krav redan idag.
TUI:
Har gått ifrån spåret med Klimatkompensation och väljer numera att lägga allt krut på reduktion istället.
VING:
Har lämnat Klimatkompensationsmodellen och väljer att istället stötta startups och gröna initiativ, tillsammans med norska företaget ClimatePoint.
Så gick undersökningen till
Vi frågade ett urval av branschaktörer hur de hanterar frågan om klimatkompensation. Tre, för svenska resenärer, vanliga flygbolag; SAS, Norwegian och Lufthansa. Samt tre charterbolag; Ving, TUI och Apollo. De flesta svarade snabbt och uttömligt, förutom Apollo där vi verkligen fick tjata in svaren. Lufthansa valde att inte att svara på frågorna.
Snabba fakta
Svenskarna flyger fem gånger mer än det globala genomsnittet (Källa: Svenska Dagbladet). b Klimatkompensation kan till exempel handla om investeringar i trädplantering, vindkraft, investeringar i biodrivmedel och energieffektivisering i utvecklingsländer.
Konsumentverket har tidigare konstaterat att det kan vara svårt för konsumenterna att förstå och få insyn i företagens klimatåtgärder.
Text: Nicolas Jändel • 2023-05-09
Nyhet • Granskningar