Din kärlek till Florens går inte att ta miste på, vad är grejen?

– Florens är en stad som man behöver utsätta sig för och lära känna för att få ut det bästa. På sommaren kan det vara otroligt mycket folk. Men det fina är att floden Arno klyver staden mitt itu. Man kan säga att Florens har två olika temperament. De flesta går runt i centrala Florens och i området vid Domen är det väldigt hektiskt. Men på den andra sidan Arno som kallas Oltrarno är det mycket lugnare, med små caféer, vinbarer, snickerier, hantverksställen och konstnärsateljéer där man kan kika in. Där är det väldigt behagligt att vara. Här tycker jag själv det är mycket mer sympatisk stämning.

Hur många gånger har du varit i Florens vid det här laget?

– Svårt att säga. Jag kan nog inte räkna antalet gånger jag har besökt staden, det är så många. Under några år bodde vi strax utanför staden och du kan ju tänka dig lyxen att vakna på morgonen, under den lysande solen, och ställa sig frågan om man ska åka en kvart på de slingrande vägarna in till Florens för att äta lunch eller om man hellre stannar hemma. Helt fantastiskt.

Läs mer: Toscana – reseguide med bästa tipsen från en lokal expert

Stämmer det att ni gjorde er av med huset av klimatskäl?

– Ja, till viss del var det så. Vi flög väldigt mycket fram och tillbaka mellan Sverige och Toscana. Till slut började jag tycka illa om att vänta vid gater och slösa bort så mycket tid. Samtidigt fanns diskussionen uppe om hur mycket man som privatperson borde flyga, så de två skälen tillsammans gjorde att vi bestämde oss för att lämna huset. Men det var samtidigt sorgligt att lämna alla de relationer vi hade byggt upp. 

Du skrev en FB-post 2021 om staden med strofen ”man känner historiens vingslag och är samtidigt helt grundad i nuet” – förklara?

Läs mer: Upptäck Camogli – Italiens oupptäckta badort

– Husfasaderna kan vara jättegamla, vissa från 1300- och 1400-talet, arkitekturen går att känna igen från delar av Stockholm. Tittar man upp ser man vackra balkonger och tvätt hänga mellan husen. En sån där riktig Lady och Lufsen-atmosfär. Samtidigt så möter man folk på gatan med de senaste modeaccessoarerna och lyxiga solglasögon. Florens är verkligen ingen kuliss, det är en riktig stad som andas här och nu.

Om du tar med oss dit, vad är känslan på plats?

– Det som händer i mig när jag besöker staden är att jag blir överväldigad. Det kan nästan göra en paralyserad. Det bästa, tycker jag, är att sätta sig ner och ta en kopp kaffe och liksom känna in allt. Sen när man börjar se sig omkring och suger in alla dofterna, då är du redo att gripa dig an staden.

Hur är invånarna?

– Folk i Toscana har en enorm stolthet, de är stolta över sitt land men också ofta frustrerade. Man pratar gärna politik och framtid. Därför kan man ganska snabbt hamna i samtal om väldigt viktiga saker. Det är inte så mycket small talk. Vinet hjälper ju till förstås… Generellt så tycker jag att Florens lockar fram de bästa sidorna hos oss, både män och kvinnor.

Du har beskrivit dig själv som en trygghetsfreak och att du skulle vara en bondkatt om du hade varit ett djur, är det därför du gärna åker tillbaka till samma stad?

– Så är det nog. Men jag är också hungrande efter att lära mig saker. Om en stad är som en bok är Florens som en hel bokserie. Varje gång jag kommer hit så upptäcker jag nya saker. Jag gillar att åka dit på vintern, när det pågår en vardag. Man ser en dörr stå öppen och man får komma in och höra skolkören sjunga. Sånt älskar jag.

Läs mer: Så upptäcker du Italien bortom allfarvägarna

– Trots att Florens är en så stor stad så har jag aldrig mött annat än vänlighet, det är lätt att kommunicera med folk. Det funkar ganska bra med engelska, bara man är öppen själv.

Vad bör vi inte missa?

– Det finns mycket. Alldeles i närheten finns den lilla grannstaden Fiesole på ett berg, därifrån kan man se Florens uppifrån. Ta bussen upp dit. Det sägs att detta är det gamla, riktiga Florens. Vill man bryta stadslivet och andas lite lantluft för en stund är det ett perfekt ställe. 

Vart och vad äter du helst?

– Jag går gärna in på en krog och äter det som italienarna kallar fattigmansmat. Ofta enkla recept som uppstått under krigstider då det inte fanns så mycket. Närande och mättande mat. Till exempel Papa Pomodoro, en sorts tomatgröt med mycket bröd i. Man ringlar över en högoktanig olivolja och så lite parmesan. En rätt baserad på billiga råvaror som leder hur långt som helst. 

– Och så glassen förstås. Alla ställen hävdar att de har den godaste. Prova pistageglassen som är brunaktig, den är ofta den absolut bästa. Äkta vara. Ju brunare desto bättre.

Förutom maten, vad tycker du att man bör lägga krutet på under sitt besök?

– Det finns flera stora marknader som jag tycker att man ska besöka. Min favorit är Sant’Ambrogio, dit går de lokala invånarna. Helt nära finns även en fin second hand-marknad. Stadsdelen har även bra restauranger, där kyparen helt enkelt bestämmer vad du ska äta. Väldigt charmigt. 

– Längtar man efter det gröna är Boboli-trädgården ett bra tips, där kan man vara en hel eftermiddag, särskilt på sommaren. Här är det skönt svalt med gröna träd och fontäner. Du kan slappna av och samtidigt få inspiration till trädgården hemma. Åker du hit med barn kan de få leka av sig, det är många barnfamiljer här.

Till sist, hur klär jag mig för Florens?

– Strunta i modekoden och sätt på dig de skönaste skorna du har. Det är värt att promenera mycket. Och kom ihåg att ha med vatten, särskilt på sommaren då det kan bli väldigt varmt. Då brukar det vara ståplats under AC-aggregaten.

Missa inte, enligt Ernst:

”Kyrkan San Miniato al Monte, nära Piazzale Michelangelo, en bit utanför centrum. En av de vackraste kyrkor jag har varit i, den är rent himmelsk. Interiören har marmor i alla färger du kan tänka dig. Mycket färre folk här än vid Domen nere i centrum, där kan det vara kö.”