”We live here” står det i skyltfönstren i Red Light District i Amsterdam – ett område som många förknippar med hedonistiskt festande, prostitution och droger. Kampanjen har skaptas av invånarna i Amsterdam och är en uppmaning till turisterna – framförallt unga brittiska män – att sluta bete sig som svin.
Riktigt så långt har det inte gått i Visby – inte ens under den årliga Stockholmsveckan i juli. Men grundproblemen är snarlika. Allt för många turister på en alltför liten plats under en alltför kort tidsperiod.
Och nu har det börjat mullra på Gotland och i flera andra svenska turistkommuner. Problemen handlar för all del inte bara om svinigt beteende. Det närmaste jag hört om svinigt turistbeteende i Sverige – förutom under Stockholmsveckan i Visby – är på Smögen.

Beter sig som svin
När vi häromåret checkade in på ett litet pensionat nära Smögenbryggan berättade pensionatsvärden att han portar alla norska män under 50, såvida de inte reser med en kvinna.
– När de anländer och är nyktra är de artiga och belevade. Men senare på kvällen när de fått i sig en hel del är det rena rama barbariet. De beter sig som svin. Ledsen att säga det, vill ju inte generalisera alla norrmän. Men välbärgade övremedelklassmän från Norge är i en klass för sig när det gäller vidrig människosyn.
Han fattade att han inte kunde neka dem att boka bara för att de var män och inte vilka män som helst, utan norrmän, men han kunde ju alltid skylla på att det var fullt …
Men i Sverige är problemet med överturism generellt sett ett annat.
Höjde rösten
Sommaren 2024 kommer vi att minnas som den när svenska turistkommuner höjde rösten. Nu får det vara nog, skallade ropet över sommar-Sverige. Budskapet – kanske inspirerat av anti-massturism-demonstrationer i Spanien under våren och försommaren – var inte att turismen måste minska, men att man måste få en större del av turistkakan.
För även om restauranger, hotell, butiker och kaféer tjänar storkovan på besökarna så är de bara en utgift för kommunerna. Sopbergen växer (Borgholm), fjälleder ska dras och fjällsäkerheten säkras (Sälen-Malung), äldre göteborgare kräver hemtjänst men skattar i en annan kommun (flera kustkommuner i Bohuslän) och vården går på knäna (Gotland).
Läs också: ”Jag förstår dem som protesterar mot turismen på Kanarieöarna”

* * *
I en spännande studie har svenska forskare undersökt relationen mellan invånare och besökare. Studien bygger på intervjuer med kommuner, medborgaraktivister och aktörer inom turismnäringen i Stockholm, Köpenhamn, Barcelona, Berlin och Amsterdam mellan åren 2020 och 2022.
Cecilia Cassinger, docent i strategisk kommunikation vid Lunds universitet, är en av forskarna bakom studien. Om problemet med massturism – eller överturism som man också använder för att definiera turism plus problem – säger hon till tidskriften Forskning & Framsteg:
Slitage på allt
– Det orsakar till exempel slitage på kollektivtrafik och vägar. Personer kan tvingas flytta när företag köper kommunala bostadshus, höjer hyrorna och hyr ut bostäderna till turister. Att hyra en ”vanlig lägenhet” är populärt i dag, särskilt bland yngre turister, då den nya urbana turismen vurmar för känslan av att få vara en lokalbo.
Hon fortsätter:
– Bostadsområden som inte är förberedda för turister kan få problem, särskilt om kommunen inte bidrar med extra resurser. Ett återkommande tema i intervjuerna är frågan om sophantering, som att turister lämnar sopor utanför dörren eller på gatan. Eller att de dricker alkohol, kissar utomhus och spelar hög musik på nätterna i områden där folk ska upp och jobba nästa dag.
Läs även: Är turismen bra eller dålig för Gotland?
Kommunen kammar noll
Och:
– I nästan alla städerna finns uppfattningen att turismintäkterna inte kommer lokalbefolkningen till godo. I stället upplever de att pengarna går till stora internationella näringsidkare och turistföretag som äger restauranger och butiker där turister ofta rör sig – trots att de säger sig vilja ha en mer ”autentisk” upplevelse.
Vidare:
– Invånare i ett kvarter i Barcelona berättade exempelvis att det dök upp fler snabbmatsrestauranger och souvenirbutiker när internationella företag köpte upp bostadshus och hyrde ut lägenheterna till turister. De upplevde att det begränsade utbudet och urholkade vardagslivet.
* * *
När Sveriges Radio frågade 22 av Sveriges mesta turistkommuner om de inte tyckte att en lagändring vore på sin plats så att de kan börja ta upp lokal turistskatt – så att de kan tjäna åtminstone en del på alla besökare – så svarade ungefär hälften av dem: Ja, absolut, det vore verkligen en hjälp!
Inte fattat
Men vad svarade ansvariga ministern i den sittande Tidöregeringen, finansminister Elisabeth Svantesson? Jo:
– Lösningen på våra problem är inte alltid höjda skatter. Däremot har jag full förståelse för att det kan bli rörigt i vissa kommuner, till exempel i Visby under den så kallade Stockholmsveckan.
… vilket visar att hon inte fattat någonting.
I Sverige – erfarenheterna från utsagorna från pensionatsvärden i Smögen till trots – handlar det främst inte om stök och bök, utan om att kommunernas ekonomi är på väg att gå under på grund av att de måste serva tusentals besökare som inte betalar ett öre för att utnyttja turistdestinationens allmänna bekvämligheter.
Läs mer: Varannan svensk turistkommun vill beskatta turister









