Hundratals miljoner av jobben världen runt är kopplade till besöksnäringen, enligt FN:s Världsturistorgan UNWTO, som även säger att en stor del av den minskning av fattigdomen som skett sedan millennieskiftet hänger samman med att det internationella resandet ökat.

Även om turismen i alltför stora proportioner ger jobb driver den samtidigt upp priserna (vilket gör det svårt att bo kvar om man inte har skyhög lön), gör slut på grundvattnet (särskilt på öar som samtidigt är en turistfavorit) och skapar alienation hos lokalbefolkningen.

”Ond” turism

Den beskrivningen passar in på såväl de jättelika hotellstäderna San Augustín-Playa del Inglés-Maspalomas på Gran Canaria och Playa de las Americás på Teneriffa som på staden Palma med omnejd på Mallorca. Även centrala Amsterdam, Barcelona och Malága, liksom Venedig och Dubrovnik, är drabbade av de ”onda” effekterna av turism.

På alltfler destinationer har det blivit för mycket av det goda. För andra sommaren i rad har protester mot massturismen hörts från flera destinationer i Sydeuropa. Vi har fått nog, har det ropats i demonstrationståg i bl a Barcelona och Palma de Mallorca där demonstranterna sprutat vatten med vattenpistoler på turisterna.

Låga löner i besöksnäringen

Kombinationen låga löner i turistindustrin och höga levnadsomkostnader i turisttäta områden har, enligt den spanska organisationen Ecologistas en Acción, lett till att 34 procent av Kanarieöborna idag står på randen till ”fattigdom och utanförskap”.

– Vi står inför såväl en social som miljömässig kollaps, som en av företrädarna för proteströrelsen uttryckt det.

– Vi har alltid varit väldigt välkomnande till turister. Men vi vill ha en mer hållbar turism, som Ruben Zerpa från en annan protestgrupp, Canarias Se Agota, formulerat det.

Läs mer: Varför demonstrerar spanjorerna mot turism?

Tygla monstret

Men aktivisterna som två somrar i rad gått ut på gatorna för att protestera mot turistinvasionen är inga smådjävlar som hatar turister i största allmänhet. De det ogillar är stordriften, koncentrationen,  överetableringen och de lokala politiker som inte har haft vett att tygla monstret, alltså sätta stopp för nyetableringar, kräva bättre arbetsvillkor och ställa högre miljökrav.

Det lokala styret på destinationen har alltså ett ansvar. De stora reseföretagen, som Tui, Ving och Apollo, ett annat. Men hur gör du och jag som reser för att inte bli en del av problemet?

Läs mer: Naturens revansch – reportage om Seychellernas väg bort från massturism.

Fyra tips

1. Stöd lokala ekonomin. Är hotellet stort och tillhör en kedja är risken stor att större delen av den vinst du genererar försvinner till ägare i Frankfurt, London eller Madrid. Bo istället på små familjeägda hotell, pensionat och homestay som ger lokalt klirr i kassan. Försök också handla lokalt producerat. Och ta dig bortom stranden och strandpromenaden och slå dig i slang med lokalbefolkningen på torg och kaféer i bostadskvarteren och i bergsbyarna. Försök möta lokalbefolkning i annat än i säljare-köpare-relationer. Här i Sverige är Naturturismföretagens märkning Naturens Bästa ett bra exempel på vägledning i strävan mot att resa mer ansvarsfullt. Att följa de råd som olika influerare och organisationer som propagerar för slow tourism propagerar för ger också bra vägledning.

2. Åk inte dit alla andra åker! Det blir win-win för den som reser och de som tar emot. Det leder till mindre anonymitet och känsla av främlingskap – som i förlängningen kan leda till turistförakt. De vi inte kommer nära har vi tendens att demonisera. Så denna form av turism är också en vaccination mot rasism, generaliseringar och fördomar. Om du ändå envisas med att åka till populära platser, åk då utanför högsäsong för en snarlik effekt!

3. Tänk på naturen, jorden och klimatet! Försök undvika bil och flyg, åk helst tåg eller elbil. Varför inte ta med cykeln på tåget och cykla delar av sträckan. Tänk inte antingen eller, välkomna kompromisser! Bättra att göra något än inget! Ta tåget ena vägen och flyget den andra! Då har du åtminstone (nästintill) halverat dina utsläpp. Och det är gott nog.

4. Uppträd respektfullt och respektera lokala traditioner! Exempel på svinaktigt och respektlöst beteende finns i Magaluf, Barcelona och Amsterdam. Men också i Åre, på Smögen och i Visby (framförallt under den s k under Stockholmsveckan som infaller vecka 29). Bete dig som du vill att folk som besöker din hemstad ska bete sig!

Resultat (i bästa fall): Då bidrar du till att sprida turistinkomsterna till fler människor och motverkar koncentrationen av vinsterna uppe i samhällstoppen. Samtidigt ökar chansen att du själv får uppleva något som känns genuint och äkta.

Då får du ut mer av resan. Då får lokalbefolkningen ut mer av ditt besök.

Vinsten är med andra ord dubbel.

Läs mer: Den grekiska ön där du slipper massturism.

Läs mer: Krönikan ”Jag förstår dem som protesterar mot massturism”.

Titta på tv-klipp: 10 juli besökte Vagabonds krönikör SVT:s Morgonstudio för att ge tips på hållbart resande.