Arbeta i Australien - så gör du

Arbeta i Australien - så gör du

Varje år åker drygt 4 000 unga svenskar till Australien på working holiday-visum, för att jobba och resa. Men hur gör man egentligen för att fixa jobb, boende och kanske förlänga sitt arbetsvisum när man inte vill åka hem? Vagabond har tittat på alla do's and dont's för den som söker äventyret i landet Oz.

När hösten och vinterkylan håller oss i ett frostigt grepp strålar sol och värme över andra sidan jordklotet. Pytsa in upplevelser av märkliga djur, spektakulär natur, vackra stränder och en avslappnad mentalitet i paketet, och det är inte konstigt att Australien ofta hamnar i topp på listan över drömresmål för oss nordbor.
Omkring 40 000 svenskar besöker Australien varje år, varav drygt 4 000 med så kallat working holiday visa – ett års arbetsvisum för unga resenärer. Det är på det viset allt fler reser, med möjligheten att tjäna pengar längs vägen, och chansen att lära känna landet lite bättre. Men det gäller att vara i "rätt ålder", det vill säga mellan 18 och 30 år. Det går att ansöka om visum på nätet till och med dagen innan du fyller 31, och sedan har du 12 månader på dig att resa in i landet och påbörja vistelsen.
– Fast man ska passa sig för att vänta till dagen innan man fyller 31, eftersom det är Canberratid som gäller, och där kan du redan ha fyllt år när du trycker på send, säger svenskaustraliern Anders Liljeqvist, som bor i Sydney sedan sex år och driver sajten Swedes in Australia.
Han har också skrivit en bok, Stora Australienmanualen, som innehåller en mängd fakta och tips om vad man bör tänka på när man tar sig fram som nyanländ "down under". Som frivilligarbetande i Svenska kyrkan i Sydney träffar han många svenska resenärer som kommit för att jobba några månader under sin vistelse. De som söker jobb i staden hamnar oftast i servicebranschen – på restaurang, kafé eller hotell. Under sommaren, ungefär november/december till februari/mars, behövs mycket personal, och att anställa working holiday-resenärer har blivit ganska vanligt. Även på landet finns jobb, när det är dags att skörda olika sorters grönsaker och plocka frukt.
– Backpackers för med sig stora turistintäkter, och samtidigt finns ett behov av arbetskraft. Det är naturligtvis därför staten har ordnat den här möjligheten till tidsbegränsat arbetsvisum. När skördesäsongen börjar är jordbrukarna desperata efter arbetare. Det kan vara slitigt och fysiskt krävande, men den som gör den typen av jobb under tre månader har möjlighet att förlänga sitt arbetsvisum med ytterligare ett år, säger Anders Liljeqvist.

En som provat livet på den australiensiska vischan är Malin Lestander, 27. När hon åkte på sitt första working holiday-visum, 2005, hade hon tänkt ta några ströjobb här och där och sedan åka hem när året var slut. Nu blev det inte så, utan Malin blev så förtjust i landet, folket och livet på landsbygden att det skulle dröja fyra och ett halvt år innan hon flyttade hem på riktigt igen.
Men det började med en kort vistelse som volontär på en gård i norra Queensland inom ramen för WWOOF (World Wide Opportunities on Organic Farms), följt av en del resande längs östkusten.
– De flesta som reser längs östkusten är där för att sola och festa. Men har man åkt så långt kan man väl försöka se något annat. För mig är Australien bushen, säger Malin, som tröttnade på kustlivet och nappade på en jobbannons i en dagstidning.
Ett familjeägt "harvest contracting"-företag i delstaten New South Wales behövde hjälp på gården och Malin och pojkvännen for dit och jobbade i några veckor. De fort­satte resa, gjorde en tur till Nya Zeeland, och väl tillbaka i Australien återvände de till den första gården, där de gjort sin volontärvistelse – denna gång för att jobba inom ramen för sina working holiday-visum.
– Vi gjorde allt som har med en gård att göra. Red hästar, körde krossare, lagade taggtrådsstängsel, byggde nya stängsel, skilde kalvar från kor och märkte kalvar.
Bakgrunden som hoppryttare var en fördel, och pojkvännens svetskunskaper kom också till nytta. Men det var hårt jobb, så gott som varje dag. Var man hemma på helgen förväntades man dra sitt strå till stacken även då.
– Lönen var inte jättebra, men vi hade gratis mat och husrum, och man gör ju inte av med mycket pengar där ute. Jag gjorde det mest för upplevelsens skull, även om jag kunde spara en del pengar att resa vidare för också, säger Malin Lestander.
Efter en tid på gården tog det slut med pojkvännen, som fick hemlängtan och ville avsluta vistelsen. Malin, däremot, hade inte fått nog av Australien. Hon fortsatte arbeta på en granngård i tre månader, och en dag på en rodeotävling träffade hon en australiensisk kille som jobbade på en gård fem timmar norr om hennes. Malins working holiday-år led mot sitt slut, men hon bestämde sig för att komma tillbaka inom kort. Tack vare att hon uppfyllde kraven för att få ett andra års jobbvisum (minst tre månaders säsongsarbete inom vissa branscher i glesbygden) kunde hon åka hem och göra en ny ansökan på nätet. Nio dagar senare fick hon sitt nya arbetsvisum, och snart var hon tillbaka, på samma gård som den australiensiska killen.
– Gården var jättestor, med 470 000 hektar mark och 60 000 djur. Det är väldigt annorlunda än i Sverige på många sätt. Mentaliteten är tuffare. Det var hårt arbete och man fick inte klaga. Gjorde det ont fick man bara finna sig i det. Jag tuffade nog till mig ganska mycket, säger Malin, som blev kvar på gården i tre år.
Efter att det andra working holiday-året var över bestämde sig arbetsgivarna för att sponsra hennes arbetsvisum. De var då tvungna att bevisa att rekryteringen var befogad – att arbetet var viktigt och att ingen i lokalområdet kunde göra jobbet lika bra som hon. Processen var dyr och segdragen. Drygt 10 000 kronor och åtta månader senare fick hon sitt arbetstillstånd, och under tiden däremellan fick hon vistas i landet på ett "bridging visa", som gäller mellan två visum.
Men det hårda jobbet tog ut sin rätt, vid ett tillfälle under åren på farmen skadade sig Malin i en ridolycka, och efter ett tag började hon tänka mer på hur framtiden skulle se ut. Hon bestämde sig för att åka hem till Sverige och börja studera på högskola.
– Det var känslosamt att lämna Australien, det kändes som mitt hem och jag hade nästan bara umgåtts med australiensare i flera år, säger Malin Lestander, som nu läsertill bergsingenjör i Filipstad, med baktanken att någon gång kanske kunna jobba inom gruvindustrin i Australien.

Innan Malin åkte hade hon tagit hjälp av Work & Travel, ett av flera företag som säljer paketresor där det ingår olika tjänster för den som vill jobba under sin vistelse. Företaget hjälper till med visumansökan, bankkonto, skattsedel och erbjuder informationsmöten, hämtning på flygplatsen, bokning av vandrarhem och viss hjälp med cv och arbetssökande. Tjänsten kostar förstås pengar, men Malin Lestander tyckte det var värt att betala för att ha stöd och hjälp tillhands.
– När jag åkte kände jag ingen som hade gjort det här. När min bror och kompis kom ner senare kunde jag hjälpa dem med alla papper istället, då visste jag hur det gick till.
Anders Liljeqvist menar att mycket av det som företagen tar betalt för är saker man lätt kan ordna själv. Att ordna ett bankkonto är inte svårt, och tar man sig bara tid är vare sig visumprocedur, ansökan om "tax file number" eller vandrarhemsbokningar heller några problem.
Viktigt är förstås att ha en cv på engelska i beredskap. Det hade Lisa Eljans, 21, när hon lämnade Falun för Melbourne, i september 2011. Hon och hennes kompis kom innan sommarsäsongen hade börjat, och det första de fick göra i staden med det lynniga vädret var att köpa varma kläder, för att sedan gå ut och söka jobb.
– Jag tror det var en fördel att vara där innan alla andra kom. Vi gick runt i butiker och på restauranger och lämnade våra cv. Det slutade med att jag fick jobb som servitris på en mexikansk restaurang. Det var det första stället jag hade gått in och sökt jobb på, säger Lisa.
Lönen låg på ungefär 115 kronor i timmen, och dricksen delade personalen mellan sig.
Boende hittade Lisa och hennes kompis genom att besöka en av de agenturer som har lägenheter och hus till uthyrning. Bostadsmarknaden i Australien ser annorlunda ut än i Sverige, och det går ofta att hyra bostäder med eller utan möbler, utan att stå i kö. Däremot krävs oftast att man betalar en summa i deposition. Det är också vanligt att flera personer delar på boendet, för att få ner kostnaden.
– I början bodde vi på vandrarhem, och där träffade vi några som ville dela lägenhet med oss. Ibland var vi fyra personer i lägenheten, ibland sju. Tillsammans betalade vi 10 000–15 000 kronor per månad, men det blev ändå billigare än att bo på vandrarhem i längden. Och man får en annan vardag, det blir mer på riktigt när man har eget boende, säger Lisa Eljans.

Anders Liljeqvist har hört talas om en del fall där working holiday-resenärer lurats betala förskottshyra för lägenheter som inte finns, via Western Union-konton som inte går att spåra. Andra besvikelser kan vara att betala för att ingå i en arbetsförmedling, men inte bli erbjuden några attraktiva jobb, eller att förbinda sig till att bo på en farm eller ett vandrarhem i ett visst antal veckor, och inte kunna få tillbaka förskottsbetalningen om man vill avbryta vistelsen tidigare.
– Sedan är det bra att förbereda sig på att kulturen på arbetsplatser kan vara lite annorlunda än i Sverige. Hierarkierna är starkare i Australien, och jobbar man på kontor klär man sig ofta i kostym eller dräkt. Jag träffade en tjej en gång som hade dykt upp i Converseskor när hon skulle provarbeta på en finare bar, och blev förvånad över att hon blev hemskickad.

Källor: Swedes in Australia (swedesinaustralia.com), boken Stora Australienmanualen (australienmanualen.se), australiska migrationsverket (immi.gov.au).

Att fixa innan avresan till Australien

  • Engelskspråkig cv. Lista dina meriter på bra engelska och beskriv dig själv i korta ordalag. Anpassa det du skriver till vilken bransch du tänkt söka. I Australien är det vanligt att gå runt till butiker, kaféer och andra potentiella arbetsgivare för att presentera sig personligen och lämna över sin cv.
  • Försäkring. Din hemförsäkring gäller endast 45 dagar i utlandet om du inte förlänger reseskyddet. De flesta som reser en längre tid tecknar en särskild utlandsförsäkring.

Working Holiday-visum

Ett working holiday-visum (visumklass 417) är ett års visum med arbetstillstånd som kan erhållas av resenärer mellan 18 och 30 års ålder som vill resa och jobba i Australien. Ansökan kan göras via nätet och kostar 280 australiska dollar, vilket motsvarar cirka 2 000 kronor. Man får ingen liten klisterlapp i passet, utan allt sköts elektroniskt. Det är bra att ändå skriva ut bekräftelsen man får via mejl som ett bevis att ha tillhands vid gränskontrollen i Australien.
Mer info om ansökan: immi.gov.au/visitors/working-holiday/417, och på swedesinaustralia.com/working-holiday-visum
Den som uppfyller vissa krav kan även ansöka om ett andra års working holiday. Det gäller då att ha jobbat minst tre månader av sitt första år inom en av de industrier som listas som "specified work" av det australiensiska migrationsverket. Det handlar om jordbruksarbete, fiske, gruv- eller byggnadsarbete, och ska ha gjorts i områden utanför storstadsregionerna. Mer om kraven, och vilka regioner som gäller, finner du här: immi.gov.au/visitors/working-holiday/417/eligibility-second.htm, och på swedesinaustralia.com/working-holiday-andra-ar.

Att fixa på plats

  • Telefonnummer. Ett australiensiskt sim-kort till mobil­telefonen fixar du lätt. De säljs redan på flygplatsen, eller i butiker i staden. Några vanliga operatörer är Optus, Vodafone och Telstra.
  • Bankkonto. Ett checking account eller transaction account är ett konto med låg ränta som du kan göra betalningar från och få lönen insatt på. Ofta får du ett bankomatkort (ATM card) kopplat till kontot. Du kan ansöka online, men ibland är det lättast att gå in på ett bankkontor. Största bankerna är ANZ, Westpac, Commonwealth och NAB.
  • Tax file number (TFN). Ett niosiffrigt nummer som du ­behöver när du ska jobba och skatten inbetald enligt reglerna. Det är enkelt och gratis att skaffa via skatteverkets  webbsajt (ato.gov.au) när du väl är i Australien.
  • RSA-certifikat (responsible service of alcohol). Detta gäller om du ska jobba med att servera alkohol på bar eller restaurang.  Det finns flera aktörer som genomför RSA-­kurser i de olika delstaterna. Hittas lätt via nätet.

Vandrarhem i Australien

Vandrarhem, hostels, är det vanligaste boendet för backpackers i Australien. Du delar rum med andra och finner lätt nya vänner i de gemensamma utrymmena. Vissa vandrarhem ­fokuserar på working holiday-resenärer och fungerar som en sorts arbetsförmedling för bönder i närområdet.
Vandrarhemskedjorna brukar ha medlemskap som gör boendet billigare och erbjuder ofta många aktiviteter. De tre största i Australien är: Nomads (nomadsworld.com), VIP Backpackers (vipbackpackers.com), YHA (här gäller också Svenska Turistföreningens kort), ­­yha.com.au.

Bo i lägenhet eller hus

I Australien är det vanligt att både studerande och unga ­arbetande delar boende med andra. Förutom att det blir ­billigare än vandrarhem i längden är det ett bra sätt att lära känna andra människor och komma in i vardagen.
Ofta söker redan etablerade kollektiv nya medlemmar. Leta bland annonserna i dagstidningarna, på allmänna anslagstavlor eller lappar som sätts upp på lyktstolpar. På nätet finns flera sajter med annonser om kollektivboende (shared accommodation): Easy Roommate (au.easyroommate.com), Flatmates (flatmates.com.au), Gumtree (gumtree.com.au), Homehound (homehound.com.au), My Home (myhome.com.au), Domain (domain.com.au).
Du som redan har kompisar att leta boende med kan titta in på realestate.com.au eller rent.com.au för att söka bo­städer till uthyrning.

Jobbsajter för backpackers