Somaliland – världens hemligaste land?

Klaner och khat. Är det bara knasbollar som åker till Somaliland? Knappast! Här finns ju också kaféer, kameler och koraller.

Somaliland – världens hemligaste land?
De starka färgerna är slående, och nyfikenheten hos lokalbefolkningen likaså.

TEXT & FOTO: JOHAN AUGUSTIN. 

Okej, så här är det. Somaliland är inget turistmål. Inte än. Men landet som bröt sig loss från Somalia för 23 år sedan och självutropade en egen stat – har stora förutsättningar att locka till sig vagabonder som gillar det ruffiga resandet.
Berbera Road är den bästa vägen i landet och på de femton milen mellan huvudstaden Hargeisa och kuststaden Berbera stöter vår fyrhjulsdrivna jeep bara bitvis på hål i asfalten.
Hargeisa växer så det knakar. En fjärdedel av Somalilands invånare bor redan här så det är naturligt att slummen breder ut sig när urbaniseringen skenar. Men helt plötsligt tar staden slut och bushlandskapet tar över. Det är en blandning av stäpp och savann där småväxta akacior, buskar med vassa taggar, och tåliga kaktusar frodas i det törstiga klimatet.

 

En kvinna visar upp sin nygjorda hennatatuering på en marknad i Hargeisa.

En kvinna visar upp sin nygjorda hennatatuering på en marknad i Hargeisa.

Resehandboken har tipsat om ett rikt djurliv i området och mycket riktigt springer en grupp vårtsvin över vägen och lite senare skymtas en flock antiloper – nästintill kamouflerade mot den safarifärgade bakgrunden.

Att detta sägs vara den enda vägen i landet som är i gott skick gör också att de jeepar och enstaka bussar som kör här trycker gaspedalen i botten. Jag reser med en grupp från Sverige som består av ett par politiker, en fredsforskare och en läkare som samtliga är i Somaliland av olika skäl. Våra två svarta jeepar med tonade rutor har eskort av en jeep med ett följe av medlemmar ur en särskild säkerhetsstyrka, Special Protection Unit (SPU), som regeringen uppmanar alla utländska resenärer att ha med sig när de åker utanför Hargeisa.

Dromedarer syns mestadels ute i stäpplandskapet, men ibland även på stranden, som här i Berbera.

Dromedarer syns mestadels ute i stäpplandskapet, men ibland även på stranden, som här i Berbera.

Vår chaufför snittar runt 130 kilometer i timmen på den dammiga och smala vägen. Hans khattuggande har gett resultat, och endorfinerna från den centralstimulerande gröna bladsaften har gjort honom extra alert och fylld av ett kortvarigt rus. Flockar med dromedarer, Somalilands största exportvara, syns betande på båda sidor av vägen. Jag vet vad en krock med en älg i hög fart åstadkommer och funderar på vad en dromedar gör med bilen. Ungefär samtidigt slänger chauffören ur sig att någon kört på en enpuckling, och håller på att förhandla med nomaderna som äger djuret (en dromedar kostar omkring 7 000 kronor).
I vägrenen ett stycke längre fram ligger den otursamme – ihjälkörd med uppspärrade ögon.

Plötsligt svänger jeepen in på en väg, som inte är någon riktig väg utan bara ett spår på slätten. Ingen skylt har förvarnat oss men föraren verkar säker på sin sak. Vi passerar några orangefärgade tält och får veta att minröjning efter landets inbördeskrig fortfarande pågår. Vi har kommit fram till Las Geel – några av de äldsta grottmålningarna på Afrikas horn, som har 7 000 år på nacken, men upptäcktes av en fransk arkeolog så sent som 2005. Guiden Daud ser nöjd ut över vår stora grupp, och skuttar uppför berget som en bergsget.

Las Geel – några av de äldsta grottmålningarna på Afrikas horn.

Las Geel – några av de äldsta grottmålningarna på Afrikas horn.

Vi hänger på med vårt entourage av tungt beväpnade livvakter i släptåg. Daud brukar visa de sporadiska besökare som hittar hit de 20 grottorna med sina flera hundra målningar. Namnet Las Geel betyder "vattenhål för kameler" men de två floderna som en gång försörjde människorna här är nu uttorkade bäddar. Målningarna som föreställer människor, kor, getter, antiloper, giraffer och hundar är dock fortfarande imponerande och färgsprakande i rött, gult, ockra och vitt, även om en del har vittrat sönder. Grottorna är öppna med en utsikt som sträcker sig många kilometer, och på väggarna klänger sig svalbon fast – med de snabba navigatörerna flygande på de varma fläktarna in i och ut ur grottorna.

Berbera Road tar oss vidare ner till landets tredje största stad Berbera – som är en viktig hamnstad sedan urminnes tider. Arkitekturen berättar om stadens historia. Moskéer och andra byggnader från den ottomanska ockupationen för 50 år sedan samsas med färgglada hus i den gamla stadsdelen. Kombinationen hade nog platsat på Unescos världsarvslista om Somaliland bara hade erkänts som just ett självständigt land.

En lokal fiskare i Berbera visar upp dagens fångst.

En lokal fiskare i Berbera visar upp dagens fångst.

Inbördeskriget har satt sina spår i Berbera med många förfallna byggnader, men charmen lever kvar. Till skillnad från Hargeisa så flygbombades inte Berbera under kriget. Bebyggelsen klarade sig därför bättre än i huvudstaden som till stor del jämnades med marken. På kaféerna sitter många män och dricker kardemummadoftande te i kvällsljuset – och mitt bland dem – Christina Reindl från Düsseldorf. Tyskan säger att hon föredrar att resa i "länder utan turism" och har åkt till Berbera med lokalbuss från Harar i östra Etiopien. Christina reser på egen hand utan beskydd, och tycker det är lättare att turista i Somaliland än i Etiopien.
– Här pratar folk engelska och vill lära känna sådana som mig, säger Christina.
På frågan om hon känner sig nervös att resa själv rycker hon bara på axlarna.

– Nej, vet man reglerna och mentaliteten i muslimska länder så är det inga problem.

Inte heller Yannick Tylle från Berlin, som reser med en grupp kompisar, har brytt sig om att använda sig av beväpnade vakter. 28-åringen som har foto som sitt största intresse har kommit till Adenviken för att dyka på korallreven som sträcker sig från Röda havet ner längs Somalilands kust.

Tidigt nästa morgon hoppar vi tillsammans in i jeepen på en skuttig färd över sanddynerna. Berberas enda dyk­operatör Mansoor Dive School har ingen ledig båt så vi körs ut på en pir där vi tar på oss dykutrustningen. Yannick kollar så att undervattenskameran fungerar. Det salta vattnet i Indiska oceanen är 29 grader så egentligen behövs inga våtdräkter.

– Men de är bra till skydd mot korallerna, förklarar instruktören Ahmed när vi simmar på rygg mot revet, ett par hundra meter från piren.

Hårdkorallerna som växer cirka fem meter under ytan är i bra form, och färgsprakande fiskar som havsabborrar och papegojfiskar tittar nyfiket på oss när vi simmar förbi. En rocka gömmer sig i en håla tills Yannicks kamerablixt skrämmer iväg den. Efter dyket är Yannick nöjd med bilderna och upplevelsen, och säger att Berbera inte har förändrats på de tre år som gått sedan han var här sist. Fort­farande finns det bara ett hotell vid stranden, men ­planerna på att bygga ett par till har satts i rullning.
– Landet är inte uppbyggt för turism, men det kommer kanske, säger Yannick.

Tysken Yannick Tylle gör sig redo för ett dyk bland Adenvikens koraller.

Tysken Yannick Tylle gör sig redo för ett dyk bland Adenvikens koraller.

Faktum är att de långa sandstränderna vid Berbera redan lockar somaliländare som vill svalka sig i den afrikanska hettan. Nedanför Mansoor Hotel badar många i det långgrunda vattnet – med kläderna på. Barn som inte ser ut att kunna simma leker i vattenbrynet.

Sophanteringsproblemet gör sig påmint här precis som i Hargeisa. Det ligger plastflaskor och annat skräp på stranden som är flera mil lång. I nuläget är khat enda tillåtna drogen, även för turister, men det finns planer på att införa en frizon där alkohol ska kunna serveras på Berberas barer och restauranger. Yannick avslöjar dock att han har varit på fester i Hargeisa med diasporan – där mängder av alkohol och andra droger har förekommit, så även i Somaliland finns det inga regler utan undantag.
Somaliland har potential att locka turister från hela världen med sina stränder, korallrev och kultur. Det är egentligen bara en sak som framförallt måste till först, menar Yannick:
– Människor måste bli av med sin rädsla och uppfattning av att det är krig i Somaliland.

Men än så länge är utbrytarregionen jungfruligt och oexploaterat.
– Egentligen vill man ha landet som det är nu för sig själv, säger Yannick. Det bästa är ju om ingen vill komma hit.

Läs även:

Miniguide Somaliland

Missa inte!

Eftermiddagspromenad genom Berbera. Kvällsljuset tar fram stadens färger på ett fantastiskt sätt.

Missa gärna!

Huvudstaden Hargeisa har inte mycket att er­bjuda resenären. Staden fungerar mest som en bas för resor ut i landet.

Resa dit

Ethiopian Airlines flyger direkt från Stockholm Arlanda till Addis Abeba, varifrån du flyger vidare till Somalilands huvudstad, Hargeisa. T/r-biljett kostar runt 6 000 kr. Från Köpenhamn flyger du också till Hargeisa med Etiophian, men då via Frankfurt och Addis Abeba.­

Resa runt

Somaliland Travel & Tours Agency, somalilandtour.com, är en arrangör som hjälper dig med allt som har med resan till Somaliland att göra, inklusive visum.

Bo

Mansoor Hotel, maan-soor.com, finns både i Hargeisa och Berbera. Hotellen har bra standard på rummen och är välbevakade. Priserna för ett dubbelrum i Hargeisa är 320 kr och i Berbera 350 kr.

Kardemummate med alldeles för mycket socker hör till vardagen.

Kardemummate med alldeles för mycket socker hör till vardagen.

Äta och dricka

Maten på Mansoor håller hög klass med smakrika fisk- och kycklingrätter. Att bli bjuden på middag är vanligt förekommande. Ta tillfället i akt och följ med hem till lokalbefolkningen där de ofta vill bjuda på dromedar – ett mört kött som smälter i munnen. Dromedarmjölk med blod i är en specialitet. Kan dock orsaka magproblem, så den ­rekommenderas inte.

Prisläge

Somaliland är relativt billigt. Räkna med 50–100 kr för middag inklusive dricka på restaurang. Att resa runt är ­billigt om man gör det med lokala färdmedel. En säkerhetsvakt (SPU) kostar 125–200 kr om dagen oavsett hur stor gruppen är.

Säkerhetsläge

Svenska Utrikesdepartementet (UD) avråder från alla resor till Somalia (inklusive Somaliland och Puntland).
I stora delar av Somalia råder fortfarande krig mellan militanta islamistgrupper och regeringen, men i Somaliland har det ­inte inträffat något terroristattentat sedan 2008. Somalia har inte haft en fungerande regering sedan 1991, året då Somaliland förklarade sig självständigt från centralregeringen i Mogadishu. Fortfarande har inget annat land erkänt Somaliland som en självständig stat.

I huvudstaden byggs det i en rasande fart.  Samtidigt ses tamdjur som getter lite varstans.

I huvudstaden byggs det i en rasande fart. Samtidigt ses tamdjur som getter lite varstans.