Annons
Annons
Foto: Moa Karlberg.

Foto: Moa Karlberg.

Colombia

Colombia: Bättre tider för Bogotá

Colombias huvudstad Bogotá är ett åttamiljonerskaos som inte kan jämföras med hur det var för tio år sedan. Invånarantalet stiger, utländska investerare etablerar sig och framtidstron ökar. Det är nu det händer.

Text: Moa Karlberg • 2016-01-04 Uppdaterad 2021-06-23

Det här reportaget var inte tänkt att spela på klyschor om kriminalitet och droger – att Colombia är ett land med särdeles blodig nutidshistoria vet ni redan – men min inresa till landet ville annorlunda.

Colombia: Bättre tider för Bogotá
Mysiga La Candelaria.

Några timmar innan jag lämnar Sverige träffar jag en kollega, som besökte Bogotá för några år sedan. 

– Är man i centrum på kvällstid får man springa dit man ska. Så fort man stannar kommer folk fram och ska jiddra, och du blir rånad direkt, säger han med otydlig grad av ironi.

Under den första flygsträckan, den korta från Stockholm till Paris, möter jag en belgisk man i pensionsåldern. Tidigare jobbade han för en brittisk välgörenhetsorganisation i Latinamerika. Jag frågar vad han tycker om Colombias huvudstad. 

Colombia: Bättre tider för Bogotá
Salpicon de frutas – Färsk fruktsalladsjuice med ananas, guanabana, mango och andra exotiska frukter – vanlig gatusnacks i Bogotá. Missa inte!

– Nja, flera av mina kolleger blev mördade, så … Mannen suckar utan att avsluta meningen.

På nästa plan, det som tar tio timmar över Atlanten, sitter jag bredvid en ung stockholmare på väg till sin colombianska fru. Han berättar om övervakningsfilmer som lagts upp på internet: gathörn där person efter person går förbi för att bli rånade av samma gäng, som bara står där och väntar. Själv lämnar han aldrig hemmet efter klockan 18 under sina besök i Bogotá.

Det kan inte hjälpas att jag blir skraj, oavsett alla som tidigare bedyrat sin kärlek till staden. Jag närmar mig den som om den vore årets första havsdopp: vet att jag längtar efter adrenalinkicken – ändå fegar jag. Känner efter med tårna, drar tillbaka foten, sticker ner den igen, lite i taget.

Colombia: Bättre tider för Bogotá
La Candelaria och torget Chorro de Quevedo, där Bogotá grundades.

Hur man uppfattar Bogotá beror helt på i vilken del av staden man befinner sig. Sällan blir skillnaderna mellan olika kvarter så tydliga som genom bussfönstret på en färd från söder till norr längs Sjunde Avenyn, Bogotás stora kroppspulsåder La Séptima. 

Den tar sin början strax söder om den postkoloniala, pittoreska stads­delen La Candelaria, fortsätter uppåt genom larmet och föroreningarna i stadens finansiella distrikt, vidare genom det livliga Chapinero, och blir alltmer avslappnad i takt med att trafiken lättar ju längre norrut man kommer.

Colombia: Bättre tider för Bogotá
Bogotás lugna lunga: Parque Simón Bolívar.

De flesta turister hamnar direkt i La Candelaria, där majoriteten av vandrarhemmen ligger. Tillfälliga besökare ser ofta inte mer än så. Själv börjar jag i norr, bland de mest privilegierade. Här, kring Zona Rosa och Parque 93, finns ingen anledning till oro. Soldater och poliser patrullerar vartannat gathörn, och för att komma in i de nybyggda lägenhetskomplexen krävs såväl kod som godkännande av portvakten. 

Butiker med samma priser som hemma ligger vägg i vägg med spatiösa kliniker riktade mot den nya typen av turister – de som inte har ett dugg med backpacking att göra, utan bara vill bli tio år yngre på en vecka. Colombia ligger i Latinamerikas topp vad gäller plastikoperationer, och många utlänningar lockas hit av hög kvalitet till låga priser.

Reportaget fortsätter på nästa sida.

Quiz: Snabbmat i världen. Kan du gissa landet?

Colombia: Bättre tider för Bogotá
Förutom arepas och chicharrón är majskolvar ett gott och lättfunnet gatusnacks.

Som en av Latinamerikas snabbast växande städer förkroppsligar Bogotá orden gentrifiering och urbanisering. En ständig ström av internflyktingar blandas med affärsinriktade människor från såväl Colombia som USA, som vill vara med i racet; 2014 gick Colombia om Argentina som Latinamerikas tredje största ekonomi. Även om fattigdomen fortfarande är utbredd kan Bogotá idag inte jämföras med Bogotá för tio år sedan. 

Landets väpnade konflikt mellan stat, gerilla och paramilitär pågår fortfarande, men situationen har förbättrats och är som minst påtaglig i storstäderna. Många invånare är tacksamma gentemot det senaste decenniets visionära presidenter och borgmästare, som exempelvis infört ciclovía – bilfria gator varje söndag till förmån för cyklister och motionärer – och transmilenio, Bogotás motsvarighet till tunnelbana i form av snabbussar i egna filer. 

Avgaserna från aldrig sinande trafikstockningar är så tjocka att många täcker ansiktet, men tack vare transmilenion kan man idag ta sig någorlunda smidigt genom staden. Vissa anser dock att skrytet om förbättringar bara är smart marknadsföring från regeringens sida. Ett exempel är positiva nyheter om att mordtalen i landet sjunkit de senaste åren – men fortfarande är de uppe i runt 14 000 mördade människor per år.

Colombia: Bättre tider för Bogotá
Den täta trafiken färgmatchar åtminstone byggnaderna.

Vännerna Lina Pulido och Santiago Ramirez är båda i 30-årsåldern och har lärt känna varandra genom det internationella nätverket Couchsurfing. De går ofta ut och dansar tillsammans. Båda är öppensinnade och båda jobbar med grafisk design, Lina som frilans och Santiago som anställd på ett bokförlag. 

Där slutar likheterna. Lina talar flytande engelska, har rest mycket och pluggat ett år i Umeå. Santiago har ännu inte varit utanför Colombia. På varsin sida om staden – Lina i norr och Santiago i ett arbetarkvarter längre västerut – påverkades deras uppväxt på olika sätt av det krig mellan stat och gerillagrupper som märktes betydligt mer under 1980- och 90-talen. 

– Jag och mina syskon var överbeskyddade. Vi blev skjutsade till och från vår katolska privatskola, och när vi kom hem fick vi aldrig leka utomhus förutom i familjens inhägnade trädgård, säger Lina. 

Hennes pappa, som föddes i en fattig familj på landsbygden, hade börjat som lastbilschaufför vid 14 års ålder och sakta men säkert byggt upp en förmögenhet via ett eget transportföretag.

– I början brukade vi alltid bilsemestra, men det tvingades vi sluta med när vägarna blev för farliga. 

Gerillan hade total kontroll, de brukade stoppa och råna bilar och bussar och lämna familjer mitt på vägen. Många blev kidnappade. Flera av företagets lastbilar blev rånade.

Colombia: Bättre tider för Bogotá
Santiago Ramirez ser ljust på framtiden.

Bombljud ekade ofta över staden. När Santiago var liten släp­pte kartellkungen Pablo Escobar en bomb i familjens område. Santiago var ofta orolig innan hans storebror kom hem på kvällen.

– Jag vill inte tänka på hur farligt Bogotá var på den tiden, det har förändrats otroligt mycket, säger Santiago som bestämde sig för att tjäna pengar, trots att han kommer från en fattig familj. 

–På kvällarna extrajobbade jag för att finansiera universitetsstudierna. 

Han slår ut med handen mot 85:e gatan, där vi för tillfället befinner oss. 

– Se dig omkring: här finns butiker för de finaste bil­­märkena, och Google öppnade nyss ett kontor i Bogotá. Pengarna finns ju, det gäller bara att hitta sin väg till att tjäna dem. Vem som helst kan utnyttja situationen nu när vi går framåt, till skillnad från Europa. Den som kan spanska har faktiskt bättre möjligheter här. Många som tidigare utvandrat kommer tillbaka nu. 

Colombia: Bättre tider för Bogotá
Överdådiga detaljer och hålligång hos Andrés Carne de Res.

Med transmilenion vänder jag söderut. Det är inte rusningstid, så jag lyckas få sittplats. Läser dagstidningen El Tiempo över axeln på en medpassagerare. Den handlar om en ung advokat, som nyligen blev mördad i samband med att de rånade hans mobiltelefon. Artikeln avslöjar också att tre telefoner stjäls i landet – varje minut. Och det är bara de rapporterade fallen. 

Jag hoppar av i centrum och passerar San Victorino, som jag i mitt stilla sinne utnämner till Bogotás fulaste torg. Skräphögar ligger hoprafsade var som helst. Trötta försäljare skriker ut sina monotona erbjudanden. Människor stressar i vimlet. Det duggregnar, igen. Den som inte har paraply täcker huvudet med kartong. Folk varnar mig för att ha kameran framme. Jag tänker på killen som aldrig går ut efter klockan 18, att jag inte kan avgöra om hans rädsla är befogad. Själv upplever jag inte myllret som hotfullt. 

Reportaget fortsätter på nästa sida.

Colombia: Bättre tider för Bogotá
Mer fåglar än folk på Plaza Bolivar.

Via pampiga Plaza Bolívar, med regeringsbyggnader och stadens största katedral, fortsätter jag mot La Candelaria för att vila själen. Här är vackert, med många små kaféer, olikfärgade hus och kreativ gatukonst som ser ut att få ta så mycket plats den vill. 

Kvällssolen kommer fram (i Bogotá, som ligger 2 600 meter över havet, skiftar vädret snabbare än under en svensk junidag) och med den bohemerna. På det lilla torget Chorro de Quevedo, där själva staden grundades år 1538, sitter de och snackar vid fontänen eller samlas i ringen som bildats runt historie­berättaren som är i full gång i bortre hörnet. Avslappnat. Vänligt.

På väg hem känner jag efter i fickan, och inser att varningarna inte var grundlösa: min telefon har blivit en i statistiken, en av de där tre stulna, under någon obevakad minut. 

Colombia: Bättre tider för Bogotá
En handfull av alla åtta miljoner människor som finns att spana på.

En kväll följer jag med Lina och Santiago ut. Vi stannar i norr och hamnar pÙ� ett litet ställe med röda väggar och rutigt golv där bandet just ska börja spela. Det blir traditionell cumbia med trummor, flöjter, maracas och sång. Lina drar upp mig på dansgolvet och räcker mig en av husets smårutiga kjolar, som finns till utlåning för alla kvinnor som vill. 

Colombia: Bättre tider för Bogotá
Snäll musik, lätt att dansa.

Och det vill de. Kjolarna svänger, ögon sluts och nöjda ansikten nynnar med i musiken. Energifyllda unga solodansare och gamla stillsamma par sida vid sida. I pauserna svalkar de sig med Club Colombia-öl och starkspriten aguardiente

Santiago säger vad jag tänker:

– Hur kan folk vara så glada efter all skit vi gått igenom?

Att colombianer ser positivt på tillvaron är inte bara känslan man får, det är även statistiskt fastställt: de senaste åren har landet legat på topp tio-listan över världens lyck­ligaste folkslag. 

Trots allt.

Jag tänker på killen som aldrig går ut efter klockan 18. Han missar en hel del.

Colombia: Bättre tider för Bogotá
Ett antal parker finns att hänga i när stadsbruset blir för starkt. Simón Bolívar är den största.

Guide: Bogotá, Colombia

Colombia – sex saker du inte bör missa

Världens 12 bästa stränder

Bästa paradisöarna i Asien


Text: Moa Karlberg • 2016-01-04
ColombiaRestipsBogotaReportage

Nyhetsbrev

Missa inte våra bästa tips och guider!

Scroll to Top