Tågresor genom Asien förknippas ofta med tättpackade budgetkupéer med halvdan luftkonditionering och måltidsalternativ som äventyrar maghälsan. Men allt fler alternativ dyker nu upp med tydlig lyxprofil, där fokus ligger på bekvämlighet, spektakulär utsikt, gourmetmat och ädla drycker.
Ett exempel är The Vietage, som trafikerar sträckorna Da Nang-Qui Nhon och Nha Trang-Qui Nhon i Vietnam och trafikeras i regi av den thailändska hotellkedjan Anantara. Här skumpar man fram i makligt lugn mellan risfält och blånande berg, samtidigt som personalen serverar en trerättersmiddag med vin och ger resenärerna massage.
Chef för såväl tågsatsningen som Anantaras resort i Qui Nhon är svenske Erik Billgren, som bott hela 19 år i Vietnam och pratar god vietnamesiska.
– Vi har fått gamla vagnar som vi sedan har klätt om och leasar i fem år. Sedan hyr vi in oss dagligen för att få åka på dessa rutter, säger Erik Billgren per telefon.
Vår egen resa tar sin början i Hoi An, en välbevarad Unesco-världsarvsstad i centrala Vietnam. Här bor vi på Anantara Hoi An Resort, med lokaltypiskt gulrappade hus med träjalusier i charmig Indokinastil och välskötta parkytor runt omkring. På kvällen äter vi flankstek med fem kryddor, knaperstekt fläsklägg, krispiga vårrullar och softshell-krabba med nudelsallad.
Utsikten är magnifik, med Thu Bon-floden som rinner i sakta mak genom Hoi An och båtar med färgglada rislyktor som transporterar turister upp- och nedströms. Efter maten promenerar vi genom den historiska gamla staden. Om vi inte hade varit så mätta hade det varit spännande att testa några av de lokala specialiteterna som bjuds ut, som grillad groda eller bläckfisk på spett.
Tidigt dagen efter får vi skjuts till tågstationen i Da Nang, 50 minuter bort. Här leds vi till ett VIP-rum där vi får en skål nötter och ett glas champagne (klockan är ju ändå efter sju på morgonen!). Sedan bussas vi in till The Vietage, som faktiskt bara utgör en enda hyrd vagn med lyxinredning, kopplad mot ett i övrigt vanligt tågsätt.
Endast tolv personer ryms per avgång med The Vietage, men man sitter å andra sidan mycket bekvämt i avskilda kupéer. Inredningen och muzaken i högtalarna för direkt tankarna till fransk-asiatisk kolonialstil, och vi saknar bara en djungelhatt att hänga på kroken i kupén eller en mustasch att omsorgsfullt vaxa.
Nu börjar färden, och vi färdas i långsam lunk längs floder, gröna risfält och näckrosdammar. Lokala jordbrukare i stråhattar böjer sig här och där över grödorna. Med jämna mellanrum passerar vi sömniga småstäder, med matstånd, högtalare som basunerar ut olika budskap och familjer på vespor.
Trerätterslunch och fri bar ingår ombord, och vi testar en uppfriskande fruktsmoothie och signaturcocktailen Vietmojito. Till förrätt serveras vi sedan en foie gras-terrin med ankconfit, till varmrätt bräserad wagyuhals och till efterrätt passionsfruktstårta. Eftersom vi även dricker vin till lunchen inträder onekligen en viss salongsberusning. Härligt dekadent – och då återstår ändå massagen.
Maten lagas inte ombord, utan tas med från det lokala Anantarahotellet, och tyvärr medför det att flera av rätterna är torrare och segare än vad de skulle ha behövt vara. Här finns förbättringspotential, även om menyn överlag imponerar.
Ett av rummen ombord är iordningställt som ett massagerum, med bänk och allt, och en av servitörerna ger en skön nack- och ryggmassage över den uppställda bänken. Inte något självklart moment på något av de tåg vi har åkt med tidigare!
När vi så kommer fram på eftermiddagen till slutstationen Dieu Tri, för vidaretransport till Qui Nhon, är vi mjuka i ryggmusklerna, mätta och runda under fötterna.
Nu skjutsas vi till Anantara Quy Nhon Villas, en strandresort där vart och ett av de 24 husen har en egen infinitypool och direkt tillgång till stranden och havet intill. En resort med tydligt annorlunda profil än hotellet i Hoi An, perfekt för att ladda batterierna och njuta av sol och bad.
– Det här är en chillout-zon i centrala Vietnam, dit folk kommer för att relaxa. Folk shoppar och är aktiva i Hoi An, och sedan kommer de hit för att koppla av, berättar Chan Jian Ming, hotellmanager för Anantara Quy Nhon Villas.
Och faktum är att själva mångfalden i hotellutbudet är en del av konceptet kring lyxtåget The Vietage.
– Vi gör det här framför allt för att få folk att komma till Quy Nhon. Det är lite omständligt att ta sig dit, och det är svårt för våra resepartners när de lägger upp ett schema för turister till landet, berättar Erik Billgren angående Anantaras tågsatsning.
Efter en initial dipp under coronapandemin har nu The Vietage blivit en succé, och Anantara har kunnat lansera en till rutt, från Quy Nhon till Nha Trang och tillbaka.
– Folk är inte så sugna på flygplatser längre, att komma en timme före avgång och checka in sitt bagage, utan att få se själva landet. The Vietage går inte så snabbt, men våra passagerare får en härlig chans att se det riktiga Vietnam från tågfönstret.
Medan utsikten från tågfönstret under resan mellan Da Nang och Quy Nhon innehåller mycket risfält och pastorala landsbygdsscener lockar sträckan Quy Nhon till Nha Trang med mer havsutsikt, flera tågtunnlar och mycket annat. Och där morgonavgångarna inkluderar en lyxig lunchupplevelse ingår det i eftermiddagsvarianten istället en påkostad afternoon tea, med kaviar, hummer och Bellinis.
Nu väntar vi bara på motsvarande satsning från SJ!
