Vinresa till Madeira – på jakt efter öns ädlaste drycker

Ett bra vin får din kropp att skaka, säger Ricardo Dioho Freitas och ler när han nyfiket inspekterar min och mitt resesällskaps reaktion på vinet vi just fått i glasen. 

Jag sitter i provningsrummet hos Barbeito, en av åtta producenter av madeiravin som finns på ön, med ett glas Tinta Negra Colheita 1998 framför mig. Ricardo är Barbeitos vinmakare och ägare som genom sin experimentlusta och sitt nytänkande börjar öppna nya dörrar för madeiravinets rykte. Vi snurrar, sniffar och smakar. Farinsocker, kanderade apelsiner och en citronliknande syra som får munnen att vattnas. Vi ler tillbaka. 

Barbeito är öns näst yngsta firma och grundades 1946 av Ricardos morfar. Sedan Ricardo blev vinmakare 1991 satsar man på kvalitet och egna viner. 

– Vi gör allting fel, säger Ricardo med ett skratt. Allt som andra vinmakare vill undvika utsätter vi våra viner för.

Turismen på Madeira, den isolerade ön mitt ute i Atlanten, domineras av pensionärer, även om fler och fler aktiva unga börjar leta sig hit tack vare utomordentliga möjligheter för terränglöpning, vandring och cykling. Inte många reser hit för vinet, trots att det är synonymt med öns namn och historia och som en gång var ett av de mest berömda och högst ansedda vinerna i världen. Idag faller det i skuggan för omvärldens sug efter torra viner. 

Madeira är på många sätt ett unikt vin. Ingen annanstans på jorden gör man viner som här. Vinerna är fortifierade, det vill säga spritförstärkta, och tillverkas genom en, i vinsammanhang, ganska extrem metod där man värmer upp vinet för att karamellisera sockret och sedan låta det oxidera. Tack vare oxidationen tillhör vinerna bland de mest långlivade i världen. 

– Vi gör allting fel, säger Ricardo med ett skratt. Allt som andra vinmakare vill undvika utsätter vi våra viner för.

Och madeira tar lång tid att framställa. Vinerna lagras länge, de allra yngsta måste vara minst tre år innan det buteljeras och en colheita (årgångsvin) måste enligt lag spendera minst fem år på fat. De allra bästa årgångsvinerna, frasqueiras, lagras minst i 20 år och oftast ännu längre. För att ens få börja säljas måste en producent enligt lag ha minst 75 000 liter av redan lagrat vin att kunna använda i sina blandningar. Det tar många år innan man kan börja tjäna några pengar, med andra ord. 

– Det måste få ta tid, madeira går inte att stressa. Jag är ingen tålmodig man förutom när det gäller mina viner.

Nästa vin vi provar hos Barbeito är en blandning av minst 40 år gammal Malvasia och heter Mãe Manuela, mor Manuela. Det är en hyllning till Ricardos mamma, till hennes 85-års dag då Ricardo blandade sina bästa och äldsta fat med Malvasia (det äldsta så gammalt som 1880).

– Mamma hade alltid sju karaffer med olika madeira stående hemma, hon drack lite varje dag. Pappa drack aldrig en droppe vin. 

Flaskan vi smakar av har varit öppen i ett år. Oxida­tionen gör att det överlever även i öppnad form. Vinet vibrerar i munnen, det smakar ljuvligt. Som ett fyrverkeri av nötter, lakrits och torkad frukt tillsammans med en syra så livlig att den borde få vilken 85-åring som helst att dansa.

Ön är kuperad, bergig och brant och för att kunna odla har det byggts terrasser, poios, som täcker nästintill all obebyggd mark. Trots att ön är vulkanisk är den grön året om och för att kunna bevattna odlingarna byggdes på 1800-talet ett system av kanaler, levador, för att föra vatten från den regnigare norra sidan till odlingarna i söder. Levadorna sträcker sig över 200 mil och lockar mängder av turister som utnyttjar kanalerna till vandringsleder över ön.

På öns södra sida ligger huvudstaden Funchal, där hälften av öns 267 000 invånare bor. Här är varenda plätt av mark uppodlad. Bananträd, druvor och sockerrörs­odlingar växer som ett lapptäcke om vartannat, på höjden, bredden och tvären. Sydsidans största vinregion heter Câmara de Lobos och ligger ungefär en mil väster om staden.

Mer än hälften av ön täcks av vinodlingar som sköts av nästan 2 000 bönder. Tre fjärdedelar av dem säljer sina druvor till de åtta madeiraproducenterna. Lönsamheten är låg och arbetet mödosamt, många odlare försörjer sig på annat och har vinodlingen som en sidosyssla. 

“Vi sitter förstummade och tittar på det glasfyllda bordet och försöker smälta intrycken av att dricka historia. Vår provningsledare kommer fram och ler när han ser våra överväldigade blickar.”

På Rua dos Ferreiros i centrala Funchal besöker vi familje­ägda Pereira d’Oliveira, en av öns minsta producenter som är kända för att ha ett stort lager av äldre viner. Under åren har de köpt upp andra gårdars lager och de var de sista att börja exportera sina viner. Den som spar han har, helt enkelt.

Vi sitter runt en gammal vintunna som byggts om till ett bord och provningen börjar. I glaset har vi en Sercial från 1989, provningens yngsta vin ska det visa sig. Där­efter går det i rasande fart. Boal från 1968 och 1982, Sercial från 1930-, 60- och 70-talen, Terrantez från 1880 och Verdelho­ från 1890 och 1912.

Då inser jag: här sitter jag och dricker vin från året då Titanic sjönk.

Ett nytt glas kommer in. Boal från 1901. Det smakar utsökt.

– Vad hände 1901? frågar mitt resesällskap oss andra.

– De som föddes då lever inte längre, är det enda svar någon av oss kan komma fram till. 

Efter en snabb internetsökning kan vi konstatera att 1901 var året då bland annat nobelpriset grundades, allmän värnplikt infördes och att Norge införde kvinnlig rösträtt som första land i Europa.

Vi sitter förstummade och tittar på det glasfyllda bordet och försöker smälta intrycken av att dricka historia. Vår provningsledare kommer fram och ler när han ser våra överväldigade blickar.

– Och nu? Vad vill ni nu prova?

Ingen av oss är förmögen att svara så han vänder på klacken och är tillbaka på ett ögonblick. På brickan står fyra glas och en flaska Verdelho 1850. Vad hände för 166 år sedan? Mitt hjärta slår ett extra slag och bara tanken att få dricka vinet får min kropp att skaka.

Snabbguide: Madeiravin

Idag finns åtta verksamma producenter på ön, de flesta av dem ligger i närheten av Funchal och flera har provningsrum inne i staden. Att besöka vinhusen och kunna prova och köpa vin är lättillgängligt och trots sin ålder är vinerna inte särskilt dyra.

Barbeito 

Håller till i Câmara de Lobos och sticker ut i mängden med sin friska stil och sina humoristiska flasketiketter. Öppet 9–13 och 14–18.

Henriques & Henriques 

En av öns största och äldsta producenter, och en av få som äger egna vingårdar. Håller till i Câmara de Lobos, där det går att prova och köpa vinerna. 

Madeira Wine Company

Madeiras största producent som står för nära
40 procent av öns vinproduktion. Gör vin under etiketterna Blandy’s, Cossart Gordon, Miles
och Leacocks. Blandy’s Wine Lodge ligger mitt i staden, på Aveniga Arriaga- 28, och har för-utom olika provningar också ett madeiramuseum med guidade- turer. Öppet måndag–fredag 10–18.30, lördagar 10–13.

HM Borges 

Familjeägd firma som ligger i centrala Funchal, på Rua 31 de Janeiro. Öppet måndag–fredag 9–12.30 och 14–17.30. 

Pereira d’Oliveira

Ligger på Rua dos Fer-reiros i Funchal. Firman grundades redan 1820 och här går att köpa viner tillbaka till 1800-talet. 

Justino’s 

Ligger i östra Funchal, i Canico. En av de stora firmorna,- och även en
av de äldsta, som ägs av samma bolag som Henriques- & Henriques. 

Madeira Vintners

Madeiras nyaste producent som buteljerar sitt första vin i år. Håller till i östra Funchal, i São Martinho.

J Faria 

Ung producent som mest säljer yngre viner i de lokala butikerna

Fakta: Madeiras druvor och vinstilar

Verdelho-vadå? Många avfärdar madeira som ett sött dessertvin, men vinerna varierar i söthetsgrad och har ett stort användningsområde gastronomiskt. Gemensamt för all madeira är den höga syran som gör att vinerna aldrig känns för sliskiga. Åtta druvor är tillåtna men det är de fyra “ädla” gröna druvorna som anses vara finast och som görs i fyra olika stilar, med olika söthetsgrad och koncentration.

Sercial ger de torraste vinerna medan Verdelho ger halvtorra något fylligare viner. Båda serveras ofta svala som aperitif på Madeira. Boal ger halvsöta viner och de allra sötaste görs på Malvasia. 

Tinta Negra står för ungefär 85 procent av den totala vinproduktionen och fick fram tills nyligen inte skrivas ut på etiketten. Terrantez, Moscatel och Bastardo är de tre återstående druvsorterna som står för en minimal del av produktionen. 

---

Text: Frida Hansson • 2016-10-11
Portugal • Restips • Guide • Madeira • Mat och dryck • Reportage