– Du har nu plats … 49 … i kön.

Det är inte lätt att vara kund när internetsajterna inte fungerar. Jag har försökt boka en Eurobonusresa på SAS hemsida, men systemet känner inte igen mitt medlemsnummer. Jag försöker om och om igen med samma resultat.

Jag klickar på länken Hjälp & kontakt, men hittar inget telefonnummer. Istället erbjuds jag att chatta med Eva, SAS ”digitala medarbetare”. Jag ställer en fråga till henne: ”Jag vill boka en Eurobonusresa. Mitt medlemsnummer är …” Men hon svarar inte.

Försöker igen en timme senare, tre timmar senare, nästa dag … Hon finns inte. Kanske tycker digitala Eva att frågan är för trivial? Eller så är hon inte närvarande. Hemma med kortslutning i kretsarna. Hennes digitala barn kanske har kortslutning – och hon tvingas VAB:a?

Jag söker igenom hela SAS sajt: ingenstans ett telefonnumer att ringa. Jag tvingas lämna http://www.sas.se och gå till http://www.eniro.se – och där hittar jag det.

Här är det åtråvärda numret – känner att jag måste dela med mig av frukten av det idoga letandet: 0770-72 77 27.

Jag ringer 0770-72 77 27. Jag får alltså plats 49 i kön.

– Ååååh! Stönar jag.

– Vill du komma fram fortare genom att prata med engelskspråkig personal, tryck 5!

– Nej säger jag högt för mig själv!

– Prova också att ställa frågan till Eva, vår digitala medarbetare på http://www.sas.se.

– Jag HAR FÖRSÖKT, vrålar jag rakt in i köksväggen. Jag väntar. Inget händer. Efter fem minuter har jag fortfarande plats 49 i kön.

Jag sätter på högtalarfunktionen i mobiltelefonen och går och borstar tänderna, klär på min treåring, plockar i diskmaskinen, bäddar sängen.

– Du har nu plats … 48 … i kön, hörs det från högtalaren på min mobiltelefon.

När jag tar på mig ytterkläderna har det gått exakt 20 minuter sedan jag ringde och jag har plats 35 i kön. Jag går till dagis (… plats … 25 … i kön), lämnar barnet (… plats … 21 … i kön hörs det från telefonen i min ficka och personalen vänder sig om och undrar varför jag pratar med så burkig röst).

Jag går mot jobbet (… plats … 6 … i kön). Jag åker hissen upp till kontoret, tittar på klockan, jag har då stått en timme och tre minuter i telefonkö … och då … då händer det otroliga: jag har kommit fram. SAS svarar! Jag känner en jublande glädje inombords.

Men den mycket vänliga högst levande SAS-kvinnan kan inte boka hotellet i Paris för mina intjänade bonuspoäng eftersom jag ska ha barn med mig. Då måste jag först ringa hotellet och fråga om det går bra och sedan ringa tillbaka.

Jag gör så. Jag ringer därefter tillbaka till SAS.

– Välkommen till SAS och Star Alliance, säger den käcka inspelade rösten.

– Du har nu plats … 87 … i kön.