Uganda har förändrat mig som människa. Jag har spårat gorillor, stått öga mot öga med lejon och bott med schimpanser. Men minnena jag bär i mitt hjärta handlar om livsöden kring fattigdom och hiv. Det stod inte på reseprogrammet, men det var vad jag såg tydligast, vad jag kände mest. Kanske är det en av drivkrafterna i att besöka vissa länder. Att utmana sina egna värderingar, eller för att det egna jaget och det land man kallar sitt hem får tydligare karaktär i jämförelsen.
I förra ledaren tog jag ställning för de apatiska flyktingbarnen i Sverige. Nu har jag fått brev med rasistiska åsikter. Att de förekommer bland våra läsare förvånar mig. Jag får inte ihop ekvationen. Man läser gärna en tidning som tar upp världen utanför, men tål inte att vi visar medkänsla med dem från samma värld som söker hjälp i vårt land. Ungefär som att man gärna går hem till andra, men aldrig öppnar dörren till sitt eget hem. Vi reser inte för att bara ta för oss, inte heller med tron om att Sverige alltid vet bäst. Vi reser för att vi vill hjälpa våra läsare upptäcka världen utan skygglappar.
Det är det som skiljer Vagabond från andra resetidningar.
Vi skriver om stränder, mat, bra boende, upptäckter på egen hand men vi skriver också om människors livsvillkor. Det finns absolut inga motsättningar i det. I detta nummer tar Mikael Persson upp trafficking i Nepal och Johan Tell funderar över resors miljöpåverkan. I samma nummer får du en strandguide till Cypern, publiv på Irland, sköna baddagar i Kroatien och Grekland och eftertanke under en korkek i Sardinien. Dessutom mitt Uganda. På sidan 25 kan du läsa om hur säkerheten brister på Arlanda. Tipset kom från en frilansjournalist som tagit med sig knivar vid flera tillfällen och helt obemärkt passerat säkerhetskontrollerna. Att han inte lämnade dem ifrån sig innan han gick ombord på flygplanen tar vi avstånd ifrån, onödigt, kunde innebära en risk för övriga passagerare. Beviset fanns redan – kontrollerna fungerar inte. Känns inget vidare tryggt. Att säkerhetskontrollerna har sådana brister är viktig information till er läsare. Förhoppningsvis får det också ansvariga för säkerhetskontrollerna att se över både rutiner och maskiner.
Vårt sätt att rapportera om världen är alls inte nytt. Vi har tidigare skrivit om sexturism i Thailand, pedofiler i Kambodja, om synen på zigenare i Bulgarien och om segregationen av vita och svarta som fortfarande existerar i Sydafrika. Sida vid sida av storstadsguider från Köpenhamn till Rio, fotbollsresor till Italien och kryssningar i Karibien. Då tsunamin drog fram var vi som enda svensk resetidning på plats i Indien och Thailand och rapporterade. Vi har suttit i teves morgonsoffor och pratat om sars, terrorhot, valuta och medverkat i flera samtal kring tsunamins efterverkningar. I radio har vi svarat på lyssnarfrågor om resor och berättat om Indiens växande ekonomi.
Det är det som skiljer den här tidningen från andra resetidningar. Den tidning du håller i handen får tydligare karaktär i jämförelsen.