Konsument Göteborg har granskat de fyra största svenska charterbolagen. Hur enkelt är det för deras resenärer att klimatkompensera? Resultaten är ”nedslående”.
//Andreas Larsson
Klimatkompensation är ett begrepp som blivit allt mer populärt. I takt med att växthuseffekten och klimatförändringarna anses förvärras tycks intresset för att kompensera utsläppen öka. Det innebär att privatpersoner, organisationer, företag och liknande frivilligt stödjer olika miljöinsatser ekonomiskt. Det kan till exempel vara att köpa utsläppsrätter eller finansiera trädplantering. Inom flygbranschen har resenärerna fått möjlighet att själva klimatkompensera sin resa. Något som blivit ett fiasko.
Svenska passagerare som valt att lägga en mindre summa utöver biljetten för sin flygtur har stannat på endast ett par procent. En delförklaring till detta kan vara att proceduren när resenären ska klimatkompensera upplevs som komplicerad och svår.
Detta tyder i alla fall undersökningen som Göteborg kommuns konsumentupplysning, Konsument Göteborg, gjort. Förvaltningen har granskat de fyra största charterbolagen i Sverige och hur de möjliggör för sina kunder att klimatkompensera. Apollo, Ving och Solresor erbjöd inte klimatkompensation direkt på sina egna hemsidor utan länkade vidare till organisationerna Green Seat och Atmosfair/Climat Care som sysslar med klimatfrågor och bland annat samlar in pengar till miljöprojekt. På Fritidsresors hemsida finns möjlighet för resenärerna att bocka i en ruta som ger fem kronor i klimatkompensation.
Trots att summan är relativt liten tycker ändå Anna Fjellman på Konsument Göteborg att det är en början.
– Det tycker jag alla charterbolag kunde göra. Om man säger att man vill jobba med miljön så kan man ju försöka underlätta för sina kunder.
Enligt henne finns det en betalningsvilja hos flygresenärer bara det är enkelt att betala. I nuläget länkas de som vill klimatkompensera i många fall vidare till hemsidor där kunskaper i engelska krävs och där betalningen sker i utländsk valuta.
En okunskap om de internationella miljöorganisationerna som flygbolagen länkar till spelar också in i resenärers ovilja att klimatkompensera, menar Anna Fjellman.
– Folk hamnar på utländska sidor och blir osäkra på vart pengarna går. De hade känt sig säkrare om flygbolagen själva tagit ansvar. Just nu är allt alldeles för krångligt.
