• Få vagabond.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Guide till magiska Kappadokien i Turkiet

    I hjärtat av Turkiet finns en plats där klipporna liknar väldiga svampar, där bergen är fulla av grottor och himlen är täckt av färgglada luftballonger. Välkommen till Kappadokien, sciencefiction på riktigt.

    Guide till magiska Kappadokien i Turkiet

    Nummer nio eller tio? Min kompis Mehmet Yigit rycker på axlarna och stoppar ännu en Samsuncigarett i mungipan och släpper ut några hastiga puffar av mjuk tobaksrök. Blicken är fokuserad på landsvägen.
    Mehmet är glad. Han har fått låna Mustafas bil och ska visa mig Kappadokien. Inte det som finns i turisternas Göreme och Ürgüp och som matar rastlösa besökare med fyrhjulingar och luftballongsuppstigning med efterföljande champagnefrukost. Nej, det här är det verkliga Kappadokien, skruvat som i Elsa Beskows Hattstugan, fast fridfullt som fågelsång.  
    Likt en ringlande orm fortsätter vägen mellan vita klippor. Grottor lyser som mörka ögon ur bergen. I en skrovlig brant syns plötsligt en väldig järnport som leder rakt in mot jordens innandöme.
    – Potato depot, förklarar Mehmet nyktert och avfärdar min teori om att vi står framför nedgången till Hades.

    I det innersta av Turkiet tycks det som om jordklotet krängts ut och in. Vid tidernas begynnelse pressades vulkanisk aska samman till något som kallas för tufa, tuffsten. I förlängningen tog landskapet formen av en stor, böljande marängbotten.
    Sedan dess har vind och regn skulpterat trakten till något som verkar ha trillat ut ur Salvador Dalís hjärna. Klippformationer reser sig som skogar av raketer. Mörka berg varvas med ljusa berg. Och här och där löper raviner kors och tvärs i hemlighetsfulla gångar.
    Mehmet blinkar snabbt mot mig. Jo, jag fattar. Grottan är fylld av potatis och hela landskapet är ihåligt som en schweizerost. Under det första århundradet upptäckte Kappadokiens invånare att trakten var ytterst grävvänlig. Då fienden anföll från öster gömde sig folk i jordens innandöme.
    I Derinkuyu och Kaymakli skapades underjordiska städer som 60–70 meter under marknivå rymde kyrkor, skolor, vinpressar och fylleceller. I Göreme och Ihlara målades bibeln på väggarna till skrovliga grottkloster. Så fortsätter det, mil efter mil i ett sagolandskap som också omfattar den lilla fridfulla byn Ayvali.

    Som mörka ögon i bergen. Byn Uçhisars grottor.

    Som mörka ögon i bergen. Byn Uçhisars grottor.

    – Till en början tvekade jag att ta gäster till Ayvali, säger min värd Mustafa Özen som driver en resebyrå i grannstaden och helst vill skydda sin hemby från omvärlden.
    Den gömmer sig i svalget av runda klippor. Låga stenhus trycker i en tät klunga. Taken är täckta av aprikoser. Och över högarna av soltorkad frukt reser sig moskén.
    – Trakten är konservativ, förklarar Mustafa tyst.
    Cikador har tagit över kvällen. Mörkret är tillräckligt kompakt för att fastemånaden ramadan ska ge tillåtelse till mat och dryck. Vi sitter i en ring på golvet. Mustafa och brodern Ahmets familj finns här liksom grannen Mehmet Yigit som under några dagar framöver blir min guide. Bröd bryts och delas ut. Så serveras vi mynta-frisk soppa och örtmarinerade champinjoner till bulgur och sallad.
    Mustafa var bara sju år då han lärde sig att köra traktor. Han minns hur stolt han var då fadern satte honom bakom ratten. Uppväxten var enkel. Hemmet förmådde bara betala för skolskjuts under de kyligaste vintermånaderna. Så fortsatte livet som vuxen, bonden Mustafa blev busschaufför åt turister och lärde känna hela Turkiet.
    – Det lärde mig att uppskatta Ayvali, säger Mustafa.
    Alla i byn känner varandra. Många är släkt eller grannar, ibland bådadera. Tidigt varje morgon drar bönderna ut på sina traktorer med fru och barn på bönpallen och siktet mot fält med lärksång.
    Mehmet har delvis lämnat den tillvaron för sin resebyrå. Fast det är till Ayvali han brukar längta, där byns kvinnor sitter uppe på hustaken och kärnar ur sensommarens aprikosskörd och gränderna pekar mot valnötsträd och grottklädda sluttningar.
    På marknivå är Kappadokiens natur ofta blek och ökentorr. Men några våningar ner väntar livet med frodiga bäckraviner och midjehöga örter. Mehmet leder mig dit. Även Mustafas son Suleyman är med på utflykten. Kanjonen, som passerar Ayvalis utkant, heter Uzenge vadi och är en elva kilometer lång spricka mellan ljusa klippor. I dess botten får jag känslan av att vandra genom en grön katedral. Vi stannar ofta. Sträcker oss på tå och nyper av aprikoser; plockar försiktigt loss björnbär från törnen och smakar först purpurfärgade, sedan gula plommon. 

    På Ayvalis tak torkar sommarens aprikoser.

    På Ayvalis tak torkar sommarens aprikoser.

    Mehmet Yigit. Ayvalis honungs­mästare.

    Mehmet Yigit. Ayvalis honungs­mästare.

    Mehmet höjer ögonbrynen till en fråga. Vad tycks? Faktum är att hela vandringen kittlar gott i magen. Systemet av dolda trädgårdar för oss vidare. Turturduvor flyger mellan träden. Något som påminner om en regnbåge i sten leder in till en ny sal.
    Kikar förbluffat mot klipporna. Så kryper vi närmre inpå och står snart i vårt eget eko. Grottan rymmer ett bortglömt kapell med tusenåriga målningar av Jesus och Maria i taket. I nästa grotta dricker vi friskt källvatten, och resan mot underjorden har bara börjat. Dalgångens branta sidor börjar så småningom kantas av något som ser ut som små antika tempel. Samtidigt vibrerar ett rossligt kutter precis som om berget talade direkt till oss.
    – Guverci, duvor, förklarar Mehmet, då vi andäktigt smyger vidare genom kanjonen.
    Duvhusen följs av fler duvhus tills två soffgrupper markerar dalgångens slut. De tillhör Osman, fru och vaktande schäfer. I skuggan från tårpilar plockar paret fram apelsiner. Min kropp är behagligt vandringstrött och den färskpressade juicen känns för stunden som det bästa jag någonsin druckit.
    Mehmet flinar belåtet. Förstår att han vill visa mig ytterligare något. Hans bästa hemlighet ligger under lodrät sol. Två vattenfyllda hjulspår leder oss från Ayvali till skarven mellan stäpp och uppodlade fält. Mitt i ingenstans väntar ett naket cementhus. Gårdsplanen är full av bikupor och Mehmet fiskar försiktigt fram en gyllene honungskaka. Hemma i byn väntar frun Safiye som bakat det sconesliknande brödet tandir ekmek i en underjordisk ugn. Kvällen på Mustafas balkong är ljummen. Vita klippkoner och mörka grottor bildar bakgrund. Och framför oss finns bröd, honung och rund måne. Ibland är livet enkelt. Och väldigt bra.

    Honung, yoghurt och frukost i byn Ayvali. Perfekt start på en perfekt dag!

    Honung, yoghurt och frukost i byn Ayvali. Perfekt start på en perfekt dag!

    Guide Kappadokien

    Resa till Kappadokien

    Reguljärflyg Skandinavien–Kappadokien går till Nevsehir eller Kayseri via Istanbul och kostar ofta 2 500–3 500 kr t/r. Flygbuss från Kayseri till Göreme och Ürgüp tar ca 1 timme och kostar 90 kr. Buss Antalya–Kappadokien tar 10–12 tim och tåg Istanbul-Kayseri ca 17 tim.
    Från den turkiska sydkusten utgår guidade tvådagarsutflykter till Kappadokien. Från Skandinavien erbjuds rundresor som når Kappadokien av bl a Temaresor, Kinaresor, Turkiet­resor, Pilgrimsresor och Apollo.


    Resa runt i Kappadokien

    Buss fungerar bra. Varje eller varannan timme avgår bussar som passerar Nevsehir, Göreme Open Air Museum, Ürgüp, Ortahisar, Çavusin, Avanos m m. Färre avgångar på söndagar. Hyrbil i Göreme, Ürgüp och Nevsehir kostar från 400 kr/dag. Moppe, MC och fyrhjuling erbjuds också, till exempel av Hitchhiker i Göreme (cappadociahitchhiker.com). Mountainbike kostar ca 100 kr/dag. Kolla kedja, växlar och däck noga! I Avanos finns Akhal-Teke (akhal-tekehorsecenter.com) som erbjuder Kappadokien från en hästrygg.


    Trekking i Kappadokien

    Kappadokien upplevs bäst till fots. Du vandrar i en sagovärld av dolda dalgångar. Guidade vandringar erbjuds till exempel av Walking Mehmet (walkingmehmet.net) och Kirkit Voyage (kirkit.com).
    På turistbyråerna i Göreme och Ürgüp kan du också få tips på vandringar, liksom gratis­kartor som inte är helt tillför­litliga. Korta turer på några timmar från Göreme är vandringen till Uçhisar via duvornas dal Güvercinlik Vadisi, som löper längs trånga passager och spännande klippformationer. Nära Göreme väntar också svärd­dalen Kiliçlar Vadisi och rosornas dal Güllüdere Vadisi som rymmer sagolika klippformationer, men tyvärr också är favoritmål för fyrhjulingar.
    Uzenge Vadisi, med start från Ürgüp eller Ayvali är frodigt med sköna klippformationer och få turister. Vandra gärna med guide. Den 16 km långa Ihlaradalen bildar ett slags orientaliskt Grand Canyon med branta stup. Från byn Ihlara leder hundratals trappsteg ner till ravinens botten (entré 30 kr) och en vandringsled som passerar flera bysantinska grott­kyrkor liksom tehus och restauranger i den frodiga floddalen. Sträckan Ihlara–Belisirma är vackrast och tar ca 3 tim. På ytterligare 3 tim vandrar du till dalens slut och klippklostret vid Selime. Heldagsutflykt från Göreme till Ihlaradalen kostar ca 300 kr.


    Boende i Kappadokien

    Hotel Kayatas (kayatashotel.com), som öppnade 2012, ligger i Göreme och är prisvärt och avslappnat. Ombonade dubbelrum för 365–550 kr (de dyra ligger i grotta!).
    Vackra boutiquehotellet Kelebek (kelebekhotel.com), erbjuder spektakulärt grottboende i dubbelrum från 360 kr.
    Skönt grottboende finns också i byn Uçhisar på Les Terrasses d'Uçhisar, med dubbelrum för 400 kr.
    I Ürgüp erbjuder läckra Esbelli Evi (esbelli.com) boende i traditionella hus som förvandlats till ett elegant boutiquehotell.
    I Ayvali finns romantiska Gamirasu Hotel (gamirasu.com) i ett tusenårigt bysantinskt kloster med dubbelrum från 1 500 kr och uppåt.
    Tidvis kan också Mustafa Özen, på Ekstra Tourism & Travel, (ekstratour.com) förmedla homestayboende i Ayvali för 450 kr/natt och person.

    Göreme Open Air Museum.

    Göreme Open Air Museum.

    Missa inte!

    Världsarvslistade Göreme Open Air Museum (entré 55 kr), 2 km öster om Göreme, tillhör Kappadokiens största sevärdheter och rymmer flera tusen­åriga klippkyrkor.

    Missa gärna!

    Taxichaufförerna i Nevsehir som kan perfekt engelska ända tills du ska ha tillbaka din växel. Åk hellre med lokalbuss som är billigt och bra.

    Kappadokien från ovan

    April–november kan du se Kappadokien från luftballong.
    Turerna startar i gryningen och avslutas ofta med champagnefrukost. Priserna varierar beroende på bland annat antal deltagare och tid i luften, men också säkerhetsarrangemang. Kolla noga! Många hotell erbjuder standardturer som omfattar en timmes ballong­färd och kostar 850–1 500 kr. Men det finns också längre turer och specialarrangemang som kostar upp till 5 000 kr/pers. Välrenommerade arrangörer: sultanballoons.com, kapadokyaballoons.com, ezairballoons.com.