Jämtlandstriangeln, eller Triangeln som jämtarna säger, började vandras för att det vi idag kallar fjällstationer råkade finnas på lämpligt avstånd från varandra. Storulvån i öster, Blåhammaren i väster och Sylarna i söder – i formen av en triangel på kartan.

Går du leden medurs, det vill säga från Storulvån till Sylarna första dagen, startar dagsetappen i fjällbjörkskog. Efter Lill-Ulvån går leden på kalfjäll, och vid bra väder med god sikt har du den berömda sylsiluetten i blickfånget stora delar av dagen. Är vädret ilskt kan du ha nytta av vindskyddet halvvägs, där passar det bra att äta lunch.

Dag två, med Blåhammaren som mål, är den längsta räknat i kilometer och går helt på kalfjäll. Efter första motlutet är utsikten mot massivet bedårande. Vindskyddet Enkälen finns halvvägs.

Turen avrundas snällt med en platt och sluttande tredje dagsetapp. Vid Ulvåtjärn är miljön trolsk med branta sandåsar och porlande bäckar. Strax innan återkomsten till Storulvån snirklar sig leden tillbaka ner i fjällbjörkskogen.

Populär vandringsled

Jämtlandstriangeln är en av Sveriges mest välvandrade och uppskattade leder. Idag kan den också titulera sig signaturled, i gott sällskap med elva andra som valts ut av Svenska Turistföreningen. Tillsammans ska signaturlederna ge en bred bild av vårt svenska vandringsutbud, och visa vägen till lättillgängliga och kvalitetssäkrade turer.

Jenny Engström, kommunikatör på STF, ser en fortsatt stark friluftstrend som lockar ut allt bredare grupper.

– Statistiken visar att gästnätterna i fjällstugor, på fjällstationer och i tält ökat med nära 22 procent mellan 2014 och 2018. Framför allt ser vi en ökning på färdiga paket med guider och mat på fjällstationerna, konstaterar hon.

Även om allt fler äventyrliga löpare och stigcyklister söker sig till Triangeln, är det fortfarande klassisk vandring som dominerar. Och om leden för tio år sedan mest befolkades av fjällvana vandrare, så kan man idag konstatera att tröskeln har sänkts betydligt och även nyfrälsta vågar sig ut.

– Vi lever i en tid då allt fler uppskattar en hälsosam livsstil och vill ägna sin semester åt äventyr, men också ta en paus från vardagens brus för att hitta lugnet och tystnaden och fylla på med ny energi, säger Jenny Engström.

Jämtlandstriangeln

Den 47 kilometer långa leden mellan fjällstationerna Storulvån, Blåhammaren och Sylarna i västra Jämtland är en av landets mest populära. Du kan vandra, springa och cykla leden, med- eller moturs.

Storulvån–Sylarna: 16 kilometer

Sylarna–Blåhammaren: 19 kilometer

Blåhammaren–Storulvån: 12 kilometer

Resa hit: Tåg eller buss till Åre/Duved, därifrån buss eller taxi till Storulvån. Med bil kan du köra hela vägen till Storulvåns fjällstation.

Boende: Tält ger frihet, stugboende bekvämlighet. På alla fjällstationerna finns dubbelrum och flerbäddsrum; restaurang med fullständiga rättigheter samt liten butik med proviant.

Sommaren 2020 inför Svenska turistföreningen obligatorisk bokning och förbetalning av övernattning i deras fjällstugor. Läs mer om det här!

Mer info: svenskaturistforeningen.se, jamtlandstriangeln.se, wansethbuss.se.

“Ser fram emot fjälluften!”

Blåhammaren ligger högt och oemotståndligt, men det kan kosta lite mjölksyra att ta sig den sista biten upp till fjällstationen. Väl uppe möter jag ett kompisgäng från Stockholm.

– Är det sant, har vi redan klarat turens värsta uppförsbacke? utbrister de med ett asgarv.

De är här för första gången och påpekar att de inte är särskilt fjällvana.

– Vi ville att det skulle vara enkelt att hitta, och inte för långa dagsetapper. Därför blev det Jämtlandstriangeln. Och så bokade vi helpension på fjällstationerna så vi slipper släpa på så mycket packning. Energibars och nötblandning driver oss framåt under dagarna, berättar de.

Hemma tränar tjejerna regelbundet och tycker att de är skapligt förberedda för turen.

– Men vi har glömt att träna med ryggsäck!

Det ska nog gå bra ändå, konstaterar de unisont. Mest ser de fram emot naturupplevelsen. Fjälluften. Och den härliga känslan att anlända till stationerna om eftermiddagarna, riktigt trötta i kroppen, och få maten serverad.

“Fler borde springa här!”

Robie Islam gillar att både vandra och springa i Jämtlandsfjällen – lusten får avgöra om turerna blir snabba eller långsamma. Den här gången springer han runt Triangeln, med en övernattning på Sylarnas fjällstation. I sin lilla löparryggsäck får han plats med allt han behöver.

– Längst ner i ryggan har jag ett första förband och en dauerbinda, på det packas reselakan och en liten resehandduk. I klädväg har jag ett lätt ombyte, som jag kan kan ta på mig under löpningen också om det blir kallt – ett par långa tajts och en underställströja. Sedan har jag med en tunn vindjacka och -byxa, plus mössa och vantar.

Även om Robie känner leden väl packar han alltid med sig karta och kompass. Några Snickers ger extra fart på benen – men vatten släpar han inte på, det räcker med en kåsa att doppa när det dyker upp ett vattendrag.

Alla borde testa fjällöpning, tycker han, och försäkrar att det inte alls behöver vara jobbigt.

– Man behöver inte springa hela tiden, blir man trött så går man bara en stund. Det ska vara helt prestigelöst att springa, det är ju ingen tävling!

“Jag saknar tältet lite”

Tidigare har Alexandra besökt både Storulvån och Sylarna, men det är första gången hon vandrar hela Jämtlandstriangeln.

– Jag uppskattar det här väldigt mycket. Det är så lätt att ta sig hit, bara att hoppa på tåget. Väl framme på leden är det också lätt, tack vare alla ledkryss och ledmarkeringar.

Alexandra kom till Storulvån under gårdagen – och först då bestämde hon sig för att gå hela varvet.

– Jag är spontan. Inte så mycket förberedelser direkt, säger hon och skrattar.

Att vandra på egen hand, med hunden som enda sällskap, tycker hon är skönt. Hon mår bra, samlar kraft och hinner tänka mycket.

– Det blir en annan dimension att vandra själv. Men jag är lite dålig på att pausa, så det blir lätt att jag går får långa sträckor.

I packningen är det hundmaten som väger mest, den är förstås ett måste att ha med sig – även på stugtur.

– Men jag saknar tältet lite, det är en frihetskänsla att kunna bo var man vill.

Mer om vandring i Sverige!

Vill du ha fler tips på härliga vandringar i Sverige? Lyssna på Vagabonds podcast där Utemagasinets chefredaktör, Marie Kjellnäs, tipsar om tio svenska vandringar – från Öland i syd till Kebnekaise i norr. Det krävs inga förkunskaper eller teknisk utrustning. Oftast inte ens ett par vandringskängor. Ett par bekväma skor att gå långt i duger gott. Se bara till att du gått in dem – allt för att minimera risken för skavsår.

Sedan är det bara att ge sig ut. Några av vandringarna klarar du på ett par timmar, andra kräver en heldag. Ytterligare andra kan du ägna en vecka åt, om du väljer att gå hela sträckan.

---

Text: Anette Andersson • 2020-07-15
Restips • Sverige • Aktiv semester • Vandring