Den kallas ibland Smaragdstaden eftersom den är inbäddad i frodig grönska. Ett annat epitet är Den regniga staden. De båda namnen hör ihop. Utan regn ingen grönska.

Har du sett kriminalteveserien The Killing – inspelad i Seattle med svenska Joel Kinnaman i en huvudroll – känns det som om regnet aldrig upphör. Och så är det under några vintermånader i USA:s nordligaste storstad (Alaska borträknat). Men sommaren, den årstid jag anländer, är tvärtom oftast molnfri, torr och solig.

Trots att det lilla behändiga downtown på sedvanligt amerikanskt maner har ett typiskt rutnät av breda gator kantade av blanka skyskrapor så finns det få andra urbana platser i världen där man känner att vildmarken är så närvarande. Staden omsluts av det salta havet, de höga bergen och de milsvida skogarna. Ta ett djupt andetag på Waterfront, stadens breda strandpromenad, och du andas in en doft av saltvatten och barrskog.

I Puget Sound, havsviken som stadens skyline speglar sig i, syns späckhuggarnas och gråvalarnas stjärtfenor slå mellan kajakpaddlare, skärgårdsfärjor och utflyktsbåtar.

Färja med passagerare och skyline av Seattle i bakgrunden.
Färjan från Winslow till downtown Seattle. Foto: Per J Andersson
Liten båt på stort hav med snötäckta berg i bakgrunden.
Snön lyser vit ännu i juni på Cascade Range i öster, Mount Rainier i söder och Olympic Mountains (bilden) i väster. Foto: Per J Andersson

Snötäckta berg

Snön lyser vit ännu i juni på Cascade Range i öster, Mount Rainier i söder och Olympic Mountains i väster. Och på dagsutflyktsavstånd ligger de mörka skogarna där tv-serien Twin Peaks spelades in, skärgården med sina klippor och stränder och de alpina skidorterna med sina långa utförslöpor.

– Jag tar ofta med mig snowboarden till Snoqualmie. Knappt en timme efter att jag lämnat downtown sitter jag i skidliften på väg mot toppen, berättar Uberchauffören som kör mig från Pike Place Farmers Market, den livliga saluhallen, till National Nordic Museum.

Museet som berättar om livet i de nordiska länderna på andra sidan Atlanten har tillkommit för att påminna om de tio miljoner nordbor som emigrerade till Nordamerika mellan 1840 och 1920. Samtidigt är det ett statement om var man hör hemma, åtminstone känslomässigt när det gäller natur, samhällsbygge och kultur.

– Det sätt som vår regering behandlat Danmark och Grönland på är skamligt, ryter ordföranden i Seattles handelskammare på ett seminarium som hålls på museet för att fira att man för första gången sedan 2009 åter fått en direkt flyglinje till Köpenhamn.

– Mannen i Vita huset gör och säger en massa saker, men vi är inte såna. Vi bryr oss om hållbarhet och öppna gränser, fortsätter han och beklagar att kanadensarna, som man känner så stor samhörighet med inte turistar lika mycket i Seattle sedan Donald Trump började hota med strafftullar och annektering av grannlandet i norr.

Affisch på vägg. Taxt på affischen: Trust ’em!
Känsla av alternativkultur på Pike Place Farmers Market. Foto: Per J Andersson
Fiskebåtar och bryggor vid hav.
Känsla av fiskeläge vid Waterfront. Foto: Per J Andersson

Färjan till Bainbridge Island

En tidig morgon med hög himmel och gassande sol vandrar jag Virginia Street ner till Waterfront, förbi souvenirbutiker, glasskiosker och fiskrestauranger, till Washington States färjeterminal för att ta båten till Bainbridge Island. På ön hyr jag en cykel och beger mig norrut. Ängar med frodigt högt gräs, smörblommor och hallonbuskar. Luften mättad av sommardofter. Cyklar förbi sommarstugor och strandvillor, höga douglasgranar, blommande pionbuskar och prydliga rabatter med hortensior och dahlior. En närmast perfekt sommaridyll.

Ferncliff, Murden Cove, Manitou Beach och Rolling Bay passerar förbi. Tack vare de många växlarna tar jag mig ledigt upp och ner för de blommande kullarna, längs de saltstänkta stränderna och genom de barrdoftande skogarna.

Första stoppet är Bainbridge Vineyards som drivs av ett kvinnokollektiv och odlar allt organiskt. Man har inte ens traktor utan kör med arbetshästar. Beställer en spring tasting flight med fyra glas av deras egenproducerade viner. Två vita på Madeleine Angevine- respektive Müller-Thurgau-druvor, ett rött på Pinot Noir och så ett sött vitt som man kallat Ferry Boat White.

Tur att varje glas bara innehåller några få centiliter, för det är en bra bit tillbaka söderut till hamnen i Winslow. Och just därför förblir jag klar i huvudet och stadig på cykeln och orkar med fler vinstopp. Eleven Vinery är inrymt i en lada med cyklar av olika modeller och årgångar upphängda på de ohyvlade och omålade träväggarna. Vingård och cykelmuseum i ett.

När jag beställer dagens andra flight, denna gång med fem vinglas, tittar tjejen bakom baren på cykelhjälmen som jag ännu inte tagit av mig.

– Vi älskar cyklar och därför älskar vi alla som inte tar bilen utan cyklar hit. Det blir halva priset för dig som gjort det rätta valet, säger hon glatt medan hon häller upp vinet.

– Missförstå mig inte, fortsätter hon, det är inte i första hand rädslan för att bilåkarna ska köra berusade, utan för att vi tänker på den personliga hälsan och på klimatet.

Höga träd och två vandrare.
Fina stigar i Grand Forest. Foto: Per J Andersson
Man med vit skjorta och cykelhjälm som dricker vin.
Artikelförfattaren cyklar och provar vin på Bainbridge Island. Foto: Privat

Ensam i storskogen

Vägen slingrar sig in Grand Forest, ett naturskyddat skogsområde gjort för korta och långa hajker. Jag parkerar cykeln och fortsätter till fots. En av de många lederna tar mig in mellan granar, lönnar, cedrar och tujor. Ser ut som hemma i Europa, fast träden är högre och kraftigare. Amerikaemigranterna skrev ju hem och berättade, ofta med grova överdrifter, om hur stort allt var over there. När jag går under träden som är mäktigare än det mesta jag sett öster om Atlanten inser jag att det inte bara var skrävel. Känner mig liten som en skogsmus under de uppemot hundra meter höga träden.

Tillbaka i hamnbyn Winslow med en fashionabel huvudgata med Côte d’Azur-feeling äter jag friterade chiliräkor med nudlar och wokad pak choi och påminns om det faktum att man här i den nordvästligaste hörnet av USA känner stark samhörighet med folken på öarna i Stilla havet och Östasien.

Flera av de lokala gästerna jag pratar med vid bardisken på Ba Sa på Winslow Way återkommer flera gånger till hur de skäms för att USA under andra världskriget internerade amerikaner med japanskt ursprung, trots att många av dem var amerikanska medborgare. Hederliga människor med familj och jobb sattes bakom lås och bom i ett fängelse just här på Bainbridge Island.

– Som tur är finns det ett minnesmonument som ser till att vi aldrig glömmer oförrätten, säger mannen som sitter bredvid mig vid bardisken – och syftar på Bainbridge Island Japanese American Exclusion Memorial på Eagle Harbors södra strand.

Nattlig fasad med texten Central Saloon.
Seattles äldsta bar har nästan varje kväll i veckan livemusik. Foto: Per J Andersson
Rockband på scen på liten rockklubb i Seattle.
Varje kväll är det spelning på musikbaren Central Saloon. Foto: Per J Andersson

Stans äldsta bar

När solen gått ner, fönstren i downtowns skyskrapor tänts, uteliggarna somnat i sina kartonghyddor och polisbilarnas sirener börjat yla i natten promenerar jag 1st Avenue söderut förbi Pioneer Square till den äldsta delen av stan. Målet är Central Saloon, Seattles äldsta ännu öppna bar. Här hängde guldletarna på väg till kanadensiska Klondike och här flockades grungefansen för att se Nirvana, Soundgarden, Alice in Chains eller något av de andra lokala banden som med sitt råa larm slog världen med häpnad i början av nittiotalet.

Ikväll är det andra toner som ljuder. Ett ungt band från Montana spelar snäll americana. Trots att få av banden som startade grungevågen finns kvar så är stadens musikscen fortfarande livfull. Här på den mer än hundra år gamla guldrushbaren liksom på El Corazon, Fun House, The Crocodile, Tractor Tavern och The Royal Room är det konserter med små och halvstora band praktiskt taget varje kväll i veckan.

Sista förmiddagen innan jag hoppar på tåget söderut till San Francisco strosar jag runt mellan marknadsstånden på Pike Place Farmers Market med choklad, blommor, lokalt odlade grönsaker och isbäddar med glänsande tonfiskar, torskar och jättelika alaskan snow crabs från Berings sund.

På Old Store Brewing Company med utsikt över spegelblanka Puget Sound och Olympic Mountains snötäckta toppar, äter jag nyfriterad fisk och dricker en lokalproducerad hantverksöl.

Visst, jag befinner mig i landet som Trump styr och ställer i, men här i Smaragdstaden är det lätt att få för sig att man hamnat i ett helt annat land.

Läs även: Amerikanska tåg – 7 ikoniska rutter du inte får missa.

Vit färja med en passagerare på spegelblankt hav.
Valsafari i Puget Sound. Foto: Per J Andersson
Vy mot de höga husen i Seattle.
Waterfront – Seattles nyligen iordninggjorda strandpromenad. Foto: Per J Andersson

Guide till Seattle

Seattle-fakta

  • Vad: Delstaten Washingtons största stad.
  • Antal invånare: 737 000 (4 miljoner i storstadsområdet).
  • Bäst tid att resa: Jun–aug (soligast). Vinterklimatet liknar det i Bilbao eller Bergen.
  • Namnet: Staden, grundad 1852, har namngivits efter Sealth, dåvarande hövdingen för Duwamish och Suquamish-folken.
  • Film och tv-serier från trakten: En officer och en gentleman, Twin Peaks, Sleepless in Seattle, The Killing med flera.
  • Valuta: 1 dollar = drygt 9,50 kr.


Resa dit

2025 började SAS flyga direkt Köpenhamn–Seattle för första gången på 16 år. I år flyger man fyra gånger i veckan maj–oktober.

En variant är att flyga till Vancouver. KLM, Air France, British Airways och Lufthansa har direktflyg från sina hubbar. Och så tar du efter några dagar i den kanadensiska västkuststaden tåget ner till Seattle.

Statliga amerikanska tågbolaget Amtrak har direkttåg till Seattle från Portland (3,5 tim), Vancouver (4 tim), San Francisco (22 tim), Los Angeles (34 tim) och Chicago (46 tim).
Boka på amtrak.com.

1800-tals hus med tegelfasad omgivet av höga skyskrapor i stål och glas.
Gammalt och nytt möts i downtown Seattle. Foto: Per J Andersson
Cykel parkerad vid väg och skylt som gör reklam för vinprovning.
Bainbridge är som gjhort för cykel med vinprovning. Cykeluthyrare väntar där färjan från Seattle lägger till. Foto: Per J Andersson

Bo

Hotel Ändra. Tjusigt boutiquehotell i skandinavisk stil (därav ä:et i namnet) i stor gammal gul tegelkåk downtown. Dubbelrum från 2 800 kr. hotelandra.com.

Mayflower Park. Stadens äldsta hotell, invigt 1927. Tjugotalsfeeling. Bra centralt läge. Dubbelrum från 1 300 kr. mayflowerpark.com.

Green Tortoise Hostel. Enkel, billig men mysig logi med dubbelsängar i gemensamma rum. Superläge nära Pike Place Farmers Market. Säng i sovsal från 400 kr (inkl frukost). greentortoise.net.

Äta & dricka

Pike Place Farmers Market. Stadens anrika matmarknad. Gott om restauranger, barer, kaféer och kiosker. Många av dem serverar skaldjursplatå och seafood chowder, en redd soppa med skaldjur och grönsaker. pikeplacemarketfoundation.org.

Old Stove Brewing Co. Mikrobryggeri med bar och restaurang med utsikt över Puget Sound. Sommartid stimmigt, folkligt och fullsatt tidiga kvällar när solen ännu värmer. oldstove.com.

Alibi Room. Stans bästa pizza i marknadsgränd med tuggummivägg intill Pike Place.
thealibiroom.com.

Lola. Bra brunchställe med portioner som du står dig på till solnedgången. Också kvällsrestaurang med medelhavstema. Ligger i gatuplan på Hotel Ändra. lolaseattle.com.

Musik

Det är gott om musikscener med allt från pop och rock till americana och jazz. Spana in aktuella spelningar på Central Saloon, El Corazon och Fun House, The Crocodile, Tractor Tavern, The Royal Room och Moore Theatre.

Space needle

Det spejsade tv-tornet, byggt till världsutställningen 1962, som blivit stadens signum. Futuristisk design från den tidiga rymdåldern. Från downtown till tornet går det ett skytrain i samma stil. spaceneedle.com och seattlemonorail.com.

Valsafari

Puget Sound, havsviken som staden är belägen vid, är full av valar. Åk på safari med guide och spana in späckhuggare, gråval, knölval med mera.

Två bra arrangörer: Puget Sound Express och Whale Watching.

Segelbåt på spegelblankt hav.
På väg till Winslow på Bainbridge Island. Foto: Per J Andersson

Färjan till skärgården

Washington State Ferries har en rad färjelinjer kors och tvärs mellan fastlandet och öarna ända upp till Friday Harbour vid gränsen till Kanada. Från terminalen i centrala Washington kan du ta färjan till Bremerton och Bainbridge Island.

Vingårdar på Bainbridge Island

Naturskön ö med skogar, blommande ängar, sommarhus och inte minst många vinodlingar. Färjan från Waterfront i centrala Washington tar 35 min. Hyr en cykel från kiosken i hamnen i Winslow dit färjan ankommer, och trampa runt mellan vingårdarna: Bainbridge Vineyards, Eleven Vinery, Fletcher Bay Vinery, Rolling Bay Vinery med flera.

Läs också: San Francisco – italiensk charm, kultur och matupplevelser bortom turiststråken.

Resan på amerikanska västkusten fortsätter

Imorgon 30 juli publicerar vi reportaget om tågresan med legendariska Coast Starlight Seattle–San Francisco.