Tåg runt Schweiz – fyra länder på en resa

Dag 1: Zürich–Basel

Det röda ICE-tåget rullar ut från Zürichs stora centralstation. Snart får vi upp farten och små lantliga byar och solrosfält susar förbi utanför fönstret.

Efter knappt en timme anländer vi till Basel SBB  som är stadens ena stora tågstation (den andra heter Basel Bad). Jag hoppar på en grön spårvagn som tar mig över till andra sidan floden. 

Läs mer: Guide till Basel – konst, bad & trendiga barer

Jag har alltid drömt om att resa runt med tåg i Schweiz – lika mycket för vyerna och landskapen som för det faktum att landets järnväg rankas som en av de bästa i världen. Utrustad med ett Swiss Travel Pass har jag därför gett mig ut på en veckas rundtur för att uppleva några av landets mest intressanta städer och naturområden. Vi startar i de tyskspråkiga delarna och rör oss ner mot Genèvesjön nära franska gränsen och vidare genom en bit av Italien till landets sydligaste kanton Ticino. 

Men först Basel. Landets tredje största stad är speciell på flera sätt. Dels läget: Basel ligger faktiskt i tre olika länder, då storstadsområdet sträcker sig in i både Tyskland och Frankrike. 

Innerstaden är praktiskt uppdelad i två delar –Grossbasel och Kleinbasel – på varsin sida av floden. 

I förstnämnda finns den gamla medeltida stadskärnan med kullerstensgator, museer och historiska sevärdheter. I Kleinbasel hittar man det moderna och lite mer alternativa Basel. Här finns också ett större utbud av hotell, restauranger och barer. 

Det är också intressant att se rollen som floden spelar i staden. Det är långt till havet, men i Basel har stadsborna förvandlat Rhen till sin egen riviera. Jag anländer i slutet av augusti och strandpromenaden i Kleinbasel är proppfull av människor som solar, badar eller strosar omkring i flipflops med en wickelfisch-påse under armen. I den vattentäta påsen – en lokal uppfinning som man kan köpa lite varstans i staden, låna i en del hotellreceptioner eller hyra på turistbyrån – kan man lägga sina kläder när man hoppar i floden. 

I det gröna strömmande vattnet under bron ser jag stora klungor av simmare komma flytande. Det ser för kul ut för att inte testa själv, så jag promenerar en dryg kilometer uppströms för att låta Rhen föra mig sakta tillbaka. 

Det visar sig att wickelfischen inte bara är vattentät, den fungerar även som ett flytetyg. Det är varmt i vattnet och mäktigt och fridfullt att flyta sida vid sida med långa fraktpråmar och passera under stora brofästen. Efter det uppfriskande doppet är jag mer än redo för en kväll på stan! 

Dag 2: Konstrunda med hoj

För att vara en såpass liten stad har Basel ett otroligt kulturutbud med flera stora konstmuseer i världsklass. Utanför centrum, på den tyska sidan, ligger också inredningsföretaget Vitras fabrik – ett stort campus med butiker, verkstäder och ett designmuseum med världens största samling av sittmöbler.

Läs mer: Med elcykel upp i bergen

För att kolla in museet och utforska stadens omgivningar hyr vi cykel och trampar ut genom lummiga förstadsgator. Efter tio minuter anländer vi till Riehen som är den sista staden före tyska gränsen. Här stannar vi till utanför konstmuseet Fondation Beyeler, som har en av Europas främsta samlingar av samtida konst och ett fint lantligt läge.

Vi korsar gränsen utan tillstymmelse till passkontroll och når slutligen Vitra Design Museum. För den som är intresserad av inredningsdesign är det en helgjuten dagsutflykt. Allt här har en genomtänkt form, till och med busshållplatsen, lekplatsen och brandstationen som byggdes efter en förödande brand 1981. Museets exteriör är designad av den berömda arkitekten Frank Gehry och sträcker ut sig på fyra våningar med utsikt över gröna fält. 

Efter en vegetarisk lunch på Vitra Haus Café, där man sitter bekvämt på ergonomiska Eames-stolar, cyklar vi en bit in på den franska gränsen innan vi når Basels industrihamn och rullar vidare längs floden mot Kleinbasel. Det är inte varje dag man hinner besöka tre länder på en och samma dag. 

Dag 3: Basel–Genève

Dagen efter är vi tillbaka på Basel SBB precis i tid för att borda ett tåg mot Genève. 

Vi sätter oss i restaurangvagnen som håller stilen med vita dukar och bordsservering. Servitören häller upp en öl av lokalt märke medan vi passerar utkanterna av Jurabergen.

Läs mer: Tågluffa i Schweiz – en spektakulär resa på höjden

Utanför tåget ändrar gatuskyltarna språk från tyska till franska. På Bielersee syns vita segelbåtar på det glittrande vattnet och sluttningarna som vetter ner mot sjön är täckta av grönskande vinfält. Så efter ett tag syns äntligen Lac Léman – eller Genèvesjön som den ofta kallas, inte minst i bandet Deep Purples rockklassiker Smoke on the Water (”We all came out to Montreux/On the Lake Geneva shoreline”). Bortom sjön tornar snötäckta toppar upp sig.

Genève är en stad som förekommer flitigt i kulturella sammanhang. Mary Shelley skrev Frankenstein när hon bodde här, T.S. Eliot och Vladimir Nabokov är andra exempel på kulturpersonligheter som vistats här och inspirerats av stadens miljöer. 

Den exklusiva och internationella atmosfären har också gjort att många filmer och böcker utspelar sig i Genève – från James Bond-filmer till spionromaner av Robert Ludlum och Graham Greene.

Trots det känns staden lite anonym vid en första anblick. Inte riktigt lika omedelbart inbjudande som Basel. Men städer där man tar sig runt med spårvagn och där man kan bada mitt i city kan aldrig vara helt fel! I Genève finns till skillnad från Basel en stor sjö mitt i staden – en bonus när termometern visar 30 plusgrader under eftermiddagen. 

Dag 4: Plainpalais & Carouge

Dagen efter tar jag spårvagnen till Plain­palais söder om centrum där det är stor loppmarknad varje lördag. Här spanar jag in franska Tintinalbum och gamla antikviteter innan jag promenerar vidare till Les Recyclables för en kaffe. På detta bohemiska kafé/bokantikvariat känner man sig på behagligt avstånd från Rolex-reklamen och de flashiga bilarna i centrala Genève.

Fortsätter söderut till mysiga Carouge som är som en liten by mitt i staden. Området byggdes av italienare under 1700-talet och de italienska inslagen syns i allt från de målade fönsterluckorna till de röda hustaken. Här finns många bokhandlare, antik- och designaffärer. Ett härligt område att strosa omkring i ett par timmar.

När mörkret faller över staden hoppar vi på en båt för en kvällstur på Lac Léman. Från Quai du Mont Blanc går många klassiska sightseeingbåtar och även gula taxibåtar (gratis om man har Swiss Travel Pass). Båten stannar på ett flertal ställen längs vägen för att släppa av och på passagerare och det är kul att stå på däck och beundra de pampiga villorna längs den södra sidan av sjön. I Yvoire på den franska sidan vänder vi tillbaka. Genève glittrar som en julgran när vi närmar oss staden i mörkret.

Dag 5: Genève–Locarno

Vi lämnar det fransktalande Genève för en lång tågresa ner mot Locarno vid Maggioresjön. Tåget slickar den norra stranden längs Genèvesjön och passerar genom de Unesco-skyddade vindistrikten i Lavaux, kända för sitt speciella landskap och sin långa vinodlingshistoria. Snart kommer vi även till lilla Montreux – känt för sin världskända jazzfestival och även ett av Schweiz mest kända och mest välbevarade medeltida slott, Schloss Chillon.

Slutligen rullar vi in i vårt fjärde land under resan. Italien. I lilla byn Domodossola byter vi tåg och hoppar på Centovalli Express, ett långsamt panoramatåg som stannar i ett tjugotal byar. Tåget gnisslar och skumpar när det kämpar sig upp bland bergen. Snart är Domodossola bara en fläck nere i den platta dalen bakom oss. 

Området vi passerar var länge den fattigaste delen av Schweiz . ”De hundra dalarnas järnväg” som invigdes 1923 gjorde det enklare att resa mellan Schweiz och Italien och gynnade utvecklingen av de isolerade bergsbyarna i regionen.

Det går verkligen inte fort, men det är en härlig resa. Slow travel i sitt esse. Sträcker man ut handen genom fönstret kan man nästan röra träden, och djupt nere i raviner syns porlande alpbäckar och djupa gröna sjöar. 

Slutstationen Locarno ligger vid Maggioresjöns norra strand. Staden är numera hopvuxen med den mindre grannbyn Ascona. Den sydeuropeiska känslan som vi fick ett smakprov på i Genève är ännu tydligare i regionen Ticino som vi nu befinner oss i. Denna italienskspråkiga kanton är enda platsen i Schweiz där det växer palmer. 

Dag 6: Isola de Brissago

Pyttelilla ön Brissago är en populär dagsutflykt från Locarno. Öns mest legendariska ägare var baronessan Antoinette de Saint-Léger, som kom hit i slutet av 1800-talet och byggde en botanisk trädgård med växter från hela världen och höll salonger dit hon bjöd in konstnärer och författare. Bland de mer prominenta besökarna fanns bland andra författaren James Joyce och poeten Rainer Maria Rilke.

När baronessan fick problem med ekonomin tvingades hon sälja ön till en affärsman från Hamburg, som byggde Villa Emden i slutet av 1920-talet. Huset står kvar fortfarande och har numera förvandlats till ett snofsigt boutiquehotell – populärt för bröllop. Men de flesta besökare kommer bara hit över dagen – för att luncha på hotellet eller vandra runt ön och beundra den imponerande botaniska trädgården. Det finns även en strand på ön för den som vill ta ett dopp.

På kvällen tar vi bussen upp till Losone, en by utanför Locarno, för att besöka en ”grotto” – som de traditionella, familjeägda restaurangerna på Ticinos landsbygd kallas. Rustik mat, gott vin, mysig inramning under lövträden på uteserveringen och folklig allsång som ekar mellan borden gör att vi dröjer oss kvar sent på kvällen. 

Dag 7: Vandring i Verzasca

Dagen efter tar vi bussen från Locarno upp längs Verzascafloden, en grönskande dal där man passerar förbi ett vattenkraftverk där några nyckelscener i James Bond-rullen Golden Eye filmades. Här kan den våghalsige testa bungyjump från den 220 meter höga och lodräta dammen, precis som Bond gör i filmen.

Vi hoppar istället av bussen högre upp längs floden vid Ponte dei Salti, en medeltida stenbro över floden som blivit viral på sociala medier på grund av det romantiska läget. Att ta ett dopp i det klara men iskalla flodvattnet som omger bron är svårt att motstå. Det finns även fina och väl markerade vandringsleder längs floden för den som vill se sig om i området. Efter en timmes promenad från bron kommer vi till Corippo som till alldeles nyligen var den minsta byn i Schweiz – bara 14 invånare. 

Dag 8: Locarno–Zürich

Från Locarno kan man ta direkttåg till Milano om man vill fortsätta tågluffen söderut. Eller ta båten till Stresa längre ner i Maggioresjön (tre timmar) och därifrån fortsätta med tåg genom Italien.

För mig är det dock dags att återvända till platsen där resan startade – Zürich. Dagens etapp visar åter­igen att själva färden är en stor del av behållningen när man reser med tåg, inte minst i Schweiz. Istället för en transportsträcka på väg hemåt så bjuds vi på en Best of Switzerland–kavalkad av hedar som ser ut som en filt på en modelljärnväg, spetsiga bergstoppar, gröna sjöar och gulliga byar med kyrkor. 

Snart anländer vi längs den långsmala Zürichsjöns södra strand och rullar in i Zürichs pampiga tågstation. 

Sammanfattningsvis så har de schweiziska tågen helt klart motsvarat mina förväntningar. Förutom att wifin ombord bara funkar stundtals (även den schweiziska solen har fläckar) så är det alltid rent och fräscht, och att kunna slå sig ner i en restaurangvagn med bordsservering skänker en värdighet åt tågresan som man kan sakna på andra håll i Europa. 

En fördel med Swiss Travel Pass är att man inte behöver förboka. Det är bara att hoppa på inrikestågen när de kommer vilket skapar stor frihet (samma sak gäller förstås om man har Interrailkort). Tågen går frekvent och nästan alltid i tid och järnvägsnätet täcker merparten av landet. För den som vill upptäcka Schweiz finns med andra ord ingen anledning att välja ett annat färdmedel. 

Men det höga prisläget då? Jo, Schweiz är och har alltid varit en dyr destination. Framför allt att gå ut och äta kan kosta dubbelt så mycket som hemma i Sverige. Men med bra planering så går det att hålla nere kostnaderna. Och allt är faktiskt inte dyrare. Goda lokala ostar som gruyère kostar betydligt mer om man köper dem på affären i Sverige, detsamma gäller till exempel schweizisk choklad. Att ta ett glas öl eller vin på en lokal pub behöver inte heller bli dyrare än hemma.  Och naturen och de världskända vyerna, de är förstås alltid gratis!