São Tomé & Príncipe – Afrikas okända paradisöar

Bakom en grind och en skylt som på flera språk varnar för hunden ligger ett ljusgult hus med utsikt över en vacker havsbukt och strandpromenaden i huvudstaden São Tomé. Innan­för grinden, och bakom huset, ligger Claudio Corallos choklad­fabrik. Och hans laboratorium. 

– Kakaobönor har en inbyggd bitter­het som gör att även riktigt exklusiv choklad smakar bittert, säger han vilt gestikulerande och med stark italiensk brytning. 

– I branschen sägs detta vara något naturligt, men jag ser det som en defekt. Den bittra smaken är ett resultat av bristande kunskap och felaktig hantering. För att klura ut hur kakao­bönan är konstru­erad var jag helt enkelt tvungen att bygga ett laboratorium. 

Inte nog med det. Innan choklad­laboratoriet ens var påtänkt skaffade sig Claudio en egen kakaoplantage. Sådana finns, eller snarare fanns, det gott om på São Tomé & Príncipe.

På en yta så stor som en tredjedel av Gotland rymdes här omkring 800 kaffe- och kakaoplantager vid förra sekel­skiftet. Som portugisisk koloni och världens största exportör av kakao kallades São Tomé & Príncipe i flera decennier för Choklad­öarna. De portugisiska kolonial­herrarna importerade slavar från främst Angola och när slaveriet avskaffades 1869 rekryterades kontraktsarbetare från Kap Verde, Angola och Moçambique. Deras villkor var inte mycket bättre än slavarnas. När europeiska chokladproducenter fick detta klart för sig blev det början till slutet på São Tomés storhetstid som världs­marknadens främsta kakao­leverantör. 

Efter självständigheten 1975 gav sig portugiserna av mer eller mindre hals över huvud. Plantagerna nationaliserades och produktionen störtdök liksom landets BNP. Nu för de flesta plantagerna en slumrande tillvaro i varierande grader av förfall. Kakaoexporten är fortfarande den viktigaste inkomstkällan men per invånare räknat är São Tomé & Príncipe idag världens största biståndsmottagare. 

Känslan av utpost är pÙ?taglig. De konkreta spåren efter 450 år som koloni bleknar för varje år som går. På strand­promenaden i São Tomé tränger tjocka rötter upp ur asfalten och flertalet koloniala byggnader har definitivt sett bättre dagar. Hur det var förr, på portu­gisernas tid, är det knappt någon som minns längre. Drygt hälften av invånarna är under 25 år.

Claudio själv är 65 plus och firar 20-års­jubileum på STP. STP är den formella för­kort­ningen för São Tomé & Príncipe, en bokstavs­kombination som också syns på reklamskyltar för allt från mobil­operatörer till transportfirmor. 

Inofficiellt står STP för Somos Todos Primos, “vi är alla kusiner”, vilket inte är en skämtsam gliring åt den inhemska familjestrukturen där många män har flera fruar och tonårsgraviditeter är vanliga. STP i folkmun speglar istället attityden hos landets invånare som är lyckligt skonade från inbördes etniska och religiösa konflikter. Livsfilosofin genomsyras dessutom av ett lokalt uttryck som används flitigt och i de flesta sammanhang: leve leve: “Ta’t lugnt!” 

Tre av sju öar är bebodda. Claudios kakao­plantage ligger på ön Príncipe, 15 landmil från São Tomé. 

– När sjömän i början av 1800-talet tog med sig kakaoplantor från Brasilien blev Príncipe det första stället i Afrika där man odlade kakao, berättar han. Plantorna trivs i den vulkaniska, mineral­rika jorden och varken insektsmedel eller gödning behövs.

Han berättar om hur bönorna fermenteras, torkas och rostas, och hur han genom idoga tester i sitt labora­torium faktiskt har löst bitterhetens mysterium. Exakt hur han gått tillväga är hemligt förstås, men han avslöjar att det är en arbet­sam process att komma runt det. 

Príncipe är för övrigt en ö som nästan inte finns. Två mil lång och tre mil bred är den knappt ens en prick på världskartan. De som kommer hit på besök anländer vanligtvis i ett 20-sitsigt propellerplan som landar ett par gånger i veckan på en nyligen asfalterad landningsbana. Alternativet är ett halvt dygn med frakt­fartyg.

Blott 8 000 personer befolkar ön som av Unesco fått status som biosfärreservat. Halva Príncipes yta är dessutom national­park och planer finns på att göra det omgivande havet med valar, delfiner och havs­sköld­paddor till marint reservat. Den frodigt tropiska grönskan når ända ner till det brusande havet och många palmkantade, gyllengula, öde stränder. Det är som en paradisö på film.

Som hämtad ur en film är också den sanna historien om sydafrikanen Mark Shuttleworth. Vad gör man om man på ett eller annat vis har skramlat ihop en förmögen­het i miljard­klassen? Turistar i rymden? Skaffar sig en tropisk ö? Shuttleworth gjorde precis det, i nämnd ordning. Som Sydafrikas första och världens andra rymdturist fick han se jorden från ovan. Han över­väldigades av hur upp­lyst jorden är i natt­mörker, liksom av insikten att vi måste ta hand om vår planet. Väl nere på jorden igen började han att leta efter en oförstörd plats. I Guineabukten fann han ön Príncipe. 

Rymdfararen drömde inte bara om en paradisö för sin egen räkning. Han äger nu Príncipes enda “resort”, omgiven av palmkantade stränder. Han förfogar också över den lilla ön Bombom intill “resorten” samt två stora plantager. Det långsiktiga målet är att ta emot fler besökare. På de båda plantagerna odlas det nästan som förr i tiden samtidigt som nedgångna byggnader restaureras. Som entreprenör och filantrop har Shuttleworth satsat stort på utbildning och rent vatten i flera byar, vilket har lett till att både han själv och de olika verksamheterna uppskattas av folket i trakten.  

Souvenirer och turistattraktioner i traditionell mening är det ont om på São Tomé & Príncipe. Knölval kan skådas vissa tider på året och några stränder gästas emellanåt av havslädersköldpaddor som lägger sina ägg. Någon för turister tillrättalagd låtsasvärld finns inte.

– God choklad blir inte godare av diverse artificiella tillsatser, som Claudio uttrycker det. 

Det skulle vara ekvatorsmonumentet på ön Rolas då, strax söder om huvudön São Tomé. Omgiven av tropisk grönska och med utsikt över havet står en i sig ganska oansenlig pelare. Marken täcks av en världskarta i mosaik med en målad ekvatorlinje tvärs över. Här kan man stå med ena foten på norra halvklotet och andra foten på södra. Lydigt tar man såklart en obligatorisk jag-står-på-ekvatorn-bild men riktar sedan hellre både blicken och kameran mot den omgivande regnskogen och de sanslösa stränderna. De är svårare att göra rättvisa på bild men är i gengäld de som i efterhand tar störst plats i minnet.

Som besökare häpnar man över att så varierande natur ryms på så liten yta. Molnen tassar runt slocknade vulkaner och i regn­skogen ryms mängder av växter och fågelarter som inte finns någon annan­stans. Sånär som på en och annan krabba ligger de palm­kantade stränderna öde. Endast 15 000 besökare om året hittar hit, jämfört med Kap Verdes 650 000 och Thailands närmare 30 miljoner.  

Frågan om öarnas potentiella framtid gnager i sinnet. USA har redan satt upp en radarstation på ön São Tomé för att övervaka fartygstrafiken i den oljerika Guineabukten. Kanske kan de oljefynd som redan gjorts förvandla STP till en rik oljestat, eller kanske kommer omvärlden i större utsträckning att lockas av öarnas sköra ursprunglighet och därmed öka den orörda naturens värde. 

Funderingarna  sammanfattas på ett symboliskt vis av Claudios eget dilemma. Sin egen affärsverksamhet till trots har han inte mycket till övers för västvärldens ständiga strävan efter “utveckling” och svaghet för det ytliga.  

Han säljer sin choklad i jämförelsevis anspråkslösa kartonger som endast anger innehåll och ursprung. När han vägrade att låta förpacka sina praliner i glittrigt omslagspapper förlorade han sitt kontrakt med anrika varuhuset Fortnum & Mason i London.  

– Det är ju smaken som räknas, den som göms inuti kartongerna, säger han. De är som de här öarna, rika på innehåll. Men omvärlden vet knappt om att de finns. 

På varje förpackning anges också en till synes ovidkommande detalj, även den hemlighetsfullt symbolisk. Mörk choklad ska inte avnjutas kall, vilket många tror. För att smaka som bäst ska den ha en temperatur på mellan 27 och 28 grader. 

Medel­temperaturen på São Tomé & Príncipe är 27 grader året om.  

Bakom reportaget:

Ett land som knappt någon har hört talas om, men som i vissa kretsar är omtalat för sin choklad och tropiska natur. Kicki Lind blev nyfiken och var tvungen att undersöka São Tomé & Príncipe närmare.

Miniguide: São Tomé & Príncipe

Resa hit:

Flyg med TAP kostar från 13 000 kr t/r. Turismen är i sin linda på öarna vilket gör att ett “paket” med flyg, hotell och eventuella utflykter både är prisvärt och rekommenderas. Hör gärna med en resebyrå, t ex resecity.se.

Geografi: 

Öarna São Tomé och Príncipe ligger vid ekvatorn i Guineabukten, väster om Gabon på Afrikas västkust. Landet omfattar också de mindre öarna Cabras, Tinhosas, Rolas, Caroço och Bombom. 

Snabbfakta:™?

Folkmängd: drygt 200 000. 
Huvudstad: São Tomé (drygt 70 000 invånare) på ön São Tomé. Santo Antonio (drygt 8 000 invånare) på ön Príncipe.
Språk: portugisiska är officiellt språk. Få talar engelska. Spanska fungerar oftast.
Valuta: dobra. Euro föredras ofta. Kontokort accepteras på en del håll men det är inte alltid det fungerar. De uttagsautomater som finns accepterar endast inhemska kort. Ta med kontanter (euro) och växla på plats.
Prisnivå: på hotell och finare restauranger är prisnivån ungefär som i Sverige. På lokala krogar och barer betydligt lägre. 
Mat: framför allt fisk och skaldjur som till-agas med kärlek och smakar gudomligt.
Bästa tid: torrtid jan–feb och juni–sept men klimatets växlingar de senaste åren gör regnen oförutsägbara. Medeltemperaturen är 27° året om.
Visum: behövs inte om vistelsen är kortare än 14 dagar. Formellt krävs gula febernintyg.

Boende och hotell: 

Omali Lodge i staden São Tomé, pris från 1 800 kr per natt/dubbelrum inklusive transfer från flygplatsen och frukost. (omalilodge.com)

Bom Bom Island Resort på ön Príncipe, pris från 3 800 kr per natt/bungalow för två personer samt halv-pension och transfer från flygplatsen. (bombomprincipe.com)

Pestana Equador på ön Rolas, pris från 2 200 kr per natt/bungalow för två personer med helpension. (pestana.com/pt/hotel/pestana-equador)

Läs mer: 

Är du nyfiken och vill du veta mer? Guideboken São Tomé & Príncipe av Kathleen Becker (Bradt 2016) berättar mer om den exotiska ögruppen och vad du ska tänka på om du reser dit. 

---

Text: Kicki Lind • 2018-03-15
Restips • São Tomé och Príncipe • Guide • Reportage