Island: Magisk roadtrip landet runt

Ring Road, vägen som löper runt hela Island, är en resa genom en av Europas mest fascinerande och ödsliga platser, där avsaknaden av folkliv kompenseras av utomjordiska djur- och naturupplevelser.

Island: Magisk roadtrip landet runt
Ring Road slingrar sig runt hela Island och bjuder på ständigt varierande natur. Foto: Johan Marklund.

Vägen är spikrak och kantas av gröna filtmatte­landskap och betande får. Ibland kommer de ulliga djuren farligt nära den stängselfria vägen och vi tvingas sakta in. Annars är det lugnt, väldigt lugnt. De få fordon som möter oss är maffiga monstertruckar med enorma hjul och cyklar eller kajaker på taket. 

Väg nummer 1, populärt kallad Ring Road, går runt hela Island. Det som slår oss ganska snart är tomheten. Island är ett av världens mest glesbefolkade länder, och av öns 300 000 invånare bor 200 000 kring huvudstaden. Det innebär långa sträckor av vildmark där man är all­deles ensam. 

Men om Homo sapiens lyser med sin frånvaro så bjuder den drygt 100 mil långa ringen istället på något av den mäktigaste natur som står att finna på denna jord. Från gudsförgätna månlandskap till turkosskimrande glaci­ärer, djupa fjordar och snötäckta berg. Och vattenfall förstås. Massor av vattenfall. 

Vackra Island. Här lider ingen brist på vattenfall.

I Island lider ingen brist på vattenfall.

Bakom varje krök öppnar sig en ny vykortsvy, med ett nytt vattenfall som graciöst böjer sig över en grönskande brant. I Sverige hade var och en av dessa porlande forsar varit en nationalklenod. Men på Island är konkurrensen benhård. 

Än så länge är våra ögon oförstörda och ständigt bege­ist­rade av vad vi ser. Än så länge stannar vi fortfarande och kliver ur bilen när det dyker upp ett vattenfall. Jag känner på mig att vi inte kommer att göra det om två dagar. 

Det första fallet vi stannar vid är Seljalandsfoss. En perfekt kaskad av vatten som störtar 60 meter från en klippa. I skrevorna kring fallet häckar stormfåglar vars skränande dränks i dånet av vattenmassorna. Luften är mättad av fukt och till min förtjusning finns en liten väg in bakom vattenfallet. Jag går in där och låter vattnet stänka mig i ansiktet.

Kärleken till hästarna förde Elin Moqvist till Island. Nu är hon gift och har två barn med en islänning. Men passionen för islandshästarna lever kvar.

Kärleken till hästarna förde Elin Moqvist till Island. Nu är hon gift och har två barn med en islänning. Men passionen för islandshästarna lever kvar.

Kroppen känns stel och mörbultad, en effekt av för­middagens ridtur. Tillsammans med Elin Moqvist, bördig från Kövra i Jämtland, tog vi en tur med islandshäst på den platta slätten utanför Selfoss, med vulkanen
Hekla i blickfånget.

Kärleken till hästarna förde henne till Island. Nu är hon gift med en islänning och har två barn. 

– Det har gått lätt att anpassa sig. Mentaliteten liknar den i Norrland. Folk kan vara lite svåra att lära känna, men när man väl gjort det så är de hur öppna och ­trevliga som helst, sade hon när vi efter ridturen drack kaffe i solen utanför deras gård. Hennes minsting kikade ­nyfiket ut bakom dörrposten, flankerad av farmodern.

Rida islandshäst på island. Blazin saddles! Till häst på den isländska prärien.

Blazin saddles! Till häst på den isländska prärien.

Förutom hästridning driver familjen även hotellverksamhet och föder upp hästar och fårhundar som de säljer. Ett mångsysslande som känns typiskt för islänningarna, där många av tradition jonglerar flera jobb samtidigt för att få det att gå ihop. 

– Visst, folk jobbar och sliter, men det finns också ett lugn här. Islänningarna kan konsten att njuta av livet. 

Att leva på Island innebär stundtals en oviss tillvaro. Är det inte ekonomin som krisar så är det naturen som gäckar invånarna. När vulkanen under glaciären Eyjafjalla­jökull fick sitt berömda utbrott 2010 satt Elin och hennes familj på verandan och såg hur det smällde och gnistrade på himlen. 

– Det var värsta showen! Sedan var det inte lika kul när askmolnet kom ett par dagar senare. Allt blev tyst och täcktes av svart aska. Lammen slutade bräka. Hästarna stod alldeles stilla med tårarna rinnande från ögonen. 

Reportaget fortsätter på nästa sida.