Både Joel Åhlin och Lennart Weibull är födda och uppväxta i Sverige med en filippinsk mamma och en svensk pappa, men den filippinska maten har de upptäckt i vuxen ålder. Trots att Joel Åhlin är kock har han inte lagat mycket filippinsk mat tidigare:

– Jag har ätit mer pannbiff än filippinsk adobo i barndomen. Jag fick höra av mamma att hon ville laga maten, men det var ingen av oss i familjen som uppskattade det. Det var smaker som man som barn inte gillade så mycket, men nu när jag är kock och matintresserad så har jag kunnat intressera mig mer – och det var tack vare Lennart som det hände, säger Joel Åhlin. 

LÄS MER: 3 klassiska filippinska rätter att laga hemma

Även den välrenommerade matfotografen Lennart Weibull har minnen av den filippinska maten från barndomen, men då främst som högtidsmat. Den svenska matkulturen dominerade. 

– Det har alltid legat i bakhuvudet att jag vill återupptäcka min identitet och kultur, men nyfikenheten kom först på riktigt i vuxen ålder. Jag som fotograf och Joel som kock blev ett väldigt bra team. 

Tillsammans har de rest till Filippinerna och ätit sig igenom de olika provinserna, och resultatet blev en fullmatad bok som släpps den 22 augusti 2025. Namnet ”Halo-halo” betyder ”blanda-blanda” och är en flört både med deras blandade ursprung och en av Filippinernas mest utmärkande desserter med samma namn. 

LÄS MER: Öluff i Filippinerna – upptäck oexploaterade Östra Visayas

Vad utmärker filippinsk mat jämfört med andra sydostasiatiska kök?

– Det är mycket närmare Europa än vad till exempel Thailand är, i och med den spanska koloniseringen. Det finns en rätt som heter caldareta som ser ut som en gryta du kunde ha ätit i Spanien, med oliver i. Det har jag inte sett någon annanstans i Asien. Filippinerna har också mycket inspirerat från det amerikanska och det mexikanska – och det kinesiska, säger Joel Åhlin. 

Filippinerna är ett örike, speglas det i smakerna?

– Det är mycket fisk och skaldjur, men för att vara ett örike så äts det väldigt mycket fläsk och kyckling också. Generellt är maten inte så stark, det finns några rätter med hetta men man jobbar mer med syra, säger Joel Åhlin som får medhåll:

– Och man märker stora skillnader mellan de olika provinserna, alla rätter kan lagas på olika sätt. Det finns många fejder om vem som gör den rätta versionen, säger Lennart Weibull. 

Vilken var den första maträtten ni ville ha med till boken?

– Det var just adobo, som både är en maträtt och en konserveringsmetod av kött. Från början var adobo bara vinäger som man hällde på kött och konserverade i lerkrus. Sedan kom kineserna till landet och då upptäckte man sojan och kryddor som svartpeppar och lagerblad. Det är sött, syrligt, inte för starkt och köttet blir supermört när det har kokat länge, säger Joel Åhlin. 

LÄS MER: Guide till Filippinerna och östra Visayaöarna

Om man reser till Filippinerna för första gången – vart ska man åka för att få den bästa matupplevelsen?

– Till Pampanga. Det ligger 2,5 timmar norr om Manila och anses vara landets mathuvudstad. Vi åkte ut till djungelrestaurangen Balé Pampanga där de lagade mat från regionen över öppen eld och allt smakade fantastiskt. I Pampanga är allt väldigt autentiskt. Jag hade kunnat stanna några dagar till här och bara utforskat, säger Joel Åhlin. 

De tycker båda att huvudstaden Manila är en bortglömd turiststad, som också ska besökas för sin fantastiska mat. Lennart Weibull minns framförallt de kinesiska kvarteren Binondo, där kinesiska immigranter samlats sedan slutet av 1500-talet:

– Här ligger faktiskt världens äldsta Chinatown och den är fullt integrerad med Manila. Maten är jättegod, och många av rätterna har funnits så länge i landet att de anses vara filippinska. 

Arbetet med boken har gjort bestående avtryck i deras liv. Joel Åhlin avslöjar att de under hösten planerar att göra några restaurang-popups i Stockholm där de lagar mat från sin kokbok, även om detaljerna inte är klara ännu. Han har redan bokat nästa resa tillbaka till Filippinerna. 

– Då ska jag försöka åka till Cebu där lechon kommer från, en helgrillad spädgris som de fyller med aromatiska smaker som citron och vitlök och serveras med jättekrispigt skinn, det blir supergott. Och så ska jag besöka surfparadiset  på öarna Siargao och Boracay. Och Manila förstås. 

Fantastisk mat och magiska platser – 4 tips från Joel & Lennart

1. Quiapo

”Den muslimska delen i Manila, Quiapo, var minnesvärd! Det blev så stor kontrast mot det asiatiska, kinesiska och spanska. Det här påminde mer om något indonesiskt eller malaysiskt. Det var curry och beef rendang, kött som kokas i kokosmjölk tills fettet separerar och hela rätten blir klar. Smaker av chili och bränd kolsvart kokos. De smaksätter med malet rostat ris som både ger smak och reder själva grytan.”

2. Stanna i Manila

”Manila är en stad som många turister hoppar över, eller stannar för kort tid. Då får man en konstig uppfattning av den här superstora staden. Det är en kaotisk stad som påminner om Bangkok, med dofter, avgaser, kryddor, men man känner sig levande och väldigt säker. Det har byggts mycket hotell här och restaurangscenen har växt. Det finns så extremt mycket kultur och historia, det är en stad väl värd att besöka”

3. Seafood i Iloilo

”Iloilo önskar jag att vi hade besökt, det är närmare havet. Där äter de mer ceviche, fisk och skaldjur. Mamma tjatar på mig att jag ska åka dit!”

4. Middag vid vulkansjön Taal

”Vi var på Tagaytay, det tog en timme från Manila. Det är ett vulkanområde, i en stor gammal krater har det bildats en sjö. Där har det bildats ytterligare en vulkan och en till sjö. Det är som ett geologiskt underverk! Där i mitten var vi på en restaurang som hette Balay Dako, med utsikt över Taalsjön. Köket representerade hela Filippinerna, menyn var oändlig och bara utsikten gjorde att det var värt ett besök.”