Med en plan för ett alleuropeiskt järnvägsnät för höghastighetståg vill EU att restiderna ska kortas, utsläppen av växthusgaser minskas och de lokala ekonomierna stärkas. Syftet med fler och snabbare tåg är ytterst att stärka Europas konkurrenskraft i världen.
Läs mer: Då börjar nattågen till Schweiz rulla
Till exempel vill man korta restiden Budapest–Bukarest från dagens femton timmar till drygt sex, medan tågresan Sofia–Thessaloniki ska klaras av på bara sex timmar mot dagens fjorton.
Den 5 november presenterade Europeiska kommissionen sin plan för ett alleuropeiskt nät av höghastighetsjärnvägar (se bilden här under). Framförallt ska det bli enklare att resa över landgränser.
Stora utsläpp från flyg och bil
– Det kommer att föra medborgarna närmare varandra och underlätta affärer i hela unionen, sa EU-kommissionären Raffaele Fitto på en pressträff i Bryssel när framtidsvisionen presenterades.
Läs mer: Nya nattåg till Berlin – tyskar vill ta över när SJ lägger ner
Transporterna står för 25 procent av EU:s totala utsläpp av växthusgaser. Satsningen på fler järnvägar och tåg är det effektivaste sättet att minska de utsläppen, anser EU-kommissionen.
Tre gånger fler snabba tåg
Med sin plan vill man snabba på övergången från flyg- och vägtrafik till tågtrafik. Målet är att fördubbla trafiken med höghastighetståg fram till 2030 jämfört med 2015 – och tredubbla den fram till 2050.
Läs mer: Snart kan du åka tåg till Sälenfjällen – planer på ny järnväg tar fart
Men i och med att Sveriges nuvarande regering 2022 skrotade de långtgående planerna på nya stambanor för snabbtåg söder om Stockholm ser det ut som att Sverige inte klarar av att korta restiden Stockholm–Köpenhamn från dagens nästan sex till max fyra timmar.
Sverige går därmed miste om flera miljarder i EU-bidrag som man hade kunnat casha in om planerna fullföljts.
Läs även: Bekräftat: Då börjar nattågen till Schweiz rulla.
Förena Europas folk
När EU:s tågplaner presenterades pratade också Apostolos Tzitzikostas, EU-kommissionären för hållbar turism och transporter, om ambitionen att förena européerna, stärka ekonomin och ta ledningen i den globala omställningen till mer hållbara transporter.
– Med dagens plan tar vi våra ambitioner från ord till handling – vi river barriärer, samlar investeringar till modern infrastruktur och gör gränsöverskridande järnvägstrafik till ryggraden i ett klimatneutralt och konkurrenskraftigt Europa, sa han.
EU har redan investerat stort i järnvägsnätet, men utbyggnaden går ojämnt mellan länderna, anser man. Hittills har 804 projekt fått stöd med sammanlagt 34,4 miljarder euro, motsvarande 377 miljarder svenska kronor.
Läs också: Tågluffarens dröm – 9 spännande tågnyheter.
