1. Florens
Konsten och arkitekturen. Naturen och stränderna. Det vackra språket och den livliga atmosfären. Alla har sina skäl att älska Italien. För våra barn, 10 och 13 år gamla, var det främst maten, glassen och fotbollen som lockade. Därför bestämde vi oss för att möta våren i Toscana och Ligurien. För att hinna se både stora städer och vacker natur under resan ville vi göra en rundresa med tåg.
Vi startar i renässansstaden Florens. Det är fascinerande att vandra omkring i de urgamla miljöerna och fantisera om hur livet såg ut här för femhundra år sedan. Men att Florens är ett populärt resmål är uppenbart. Även tidigt på våren är det trångt bland de historiska byggnaderna i stadens centrala delar.
Duomo, katedralen med kupolen och klocktornet med sina 450 trappsteg är mäktig men köerna ringlar långa utanför, så vi promenerar istället upp till Boboliträdgårdarna på andra sidan floden Arno (inträde kostar 10 euro, barn går in gratis). En grönskande oas med behaglig tystnad och fin utsikt över Florens terrakottafärgade hustak och de gröna kullar som omger staden.
Oltrarno kallas kvarteren som ligger bredvid Boboliträdgårdarna, vilket betyder ”på andra sidan Arno”. På andra sidan floden är det betydligt mindre trängsel än i centrala Florens. Här finns många små mysiga hantverksbutiker och matställen. Barnen blir eld och lågor över glassen på Sbrino. Den välgjorda gelaton är värd sitt pris, men var beredd på en stunds köande.
Lite senare checkar vi in på Palazzo Guadagni som ligger på det livliga torget Piazza Santo Spirito. Det smakfullt renoverade hotellet ligger på tredje våningen i ett gammalt palats från 1500-talet – ett bra tips om man vill maxa den historiska Florenskänslan. Deras terrass är väldigt populär, och är det fullbokat på hotellet rekommenderas att åtminstone komma hit för en drink – utsikten över torget och staden är svårslagen.
Mer tips: Redaktörens 9 personliga favoriter I Florens
När middagen nalkas beger vi oss till Piazza della Passera en kort promenad från hotellet. På det pyttelilla och väldigt gulliga torget finns en handfull trattorior att välja mellan. Vi satsar på 4 Leoni som bjuder på klassisk toskansk husmanskost och hemtrevlig atmosfär.
Lite senare på kvällen är det dags för en av resans höjdpunkter. Fotboll på Stadio Artemio Franchi där hemmalaget Fiorentina vid tidpunkten för vårt besök möter AC Milan. Stadion ligger en bit utanför centrum men det är enkelt att ta sig hit med buss eller tåg (bussbiljetter köper man på närmaste tobaksbutik). Utanför arenan är det redan proppat med folk som trängs bland stånden som säljer florentinsk gatumat som lampredotto – macka med komage – och Fiorentinas lila tröjor och halsdukar. Oavsett hur intresserad man är av sport så är det en upplevelse att besöka en italiensk fotbollsmatch. Folkfest!
Fotbollstips!
Det går att fixa biljetter till italienska Serie A-matcher på plats, men att beställa i förväg rekommenderas om man vill ha bra platser. På Fiorentinas officiella hemsida kan man anmäla sig till ett nyhetsbrev för att få information om när biljetterna släpps, vilket ofta sker först cirka 1–2 veckor före matchen.
2. Camogli
Efter två dagar i Florens längtar vi efter hav och öppna vidder. På Santa Maria Novella – centralstationen i Florens från 1930-talet som är byggd i brutal betongfunkisstil – hoppar vi på ett regionaltåg till La Spezia i Ligurien, en resa som tar ca 2,5 timmar. Tåget passerar Pisa innan vi når havet och de Apuanska alpernas gröna bergssidor tornar upp sig – en föraning om de mer kuperade landskapen längre norrut i Ligurien.
Efter bytet på La Spezia Centrale når vi slutligen vår slutdestination Camogli. Staden är känd för sina färgglada husfasader som sägs ha fått sina iögonfallande kulörer för att fiskarna skulle känna igen sina hus när de var långt ute till havs. Tågstationen ligger mitt på huvudgatan och vi klättrar på branta trappor upp till vår Airbnb-lägenhet.
Camogli är ett ställe vi gillar omedelbart. Till skillnad från vissa andra ställen längs den italienska rivieran så känns staden väldigt lågmäld och oförstörd. Här finns en klappersstenstrand som till skillnad från många andra italienska badstränder är gratis för allmänheten. Det är enkelt att navigera i den lilla stadskärnan där det mesta finns inom räckhåll och den lilla hamnen där fiskebåtarna guppar känns som hämtad från en turistbroschyr.
Extra tips!
På de italienska regional- och lokaltågen går det inte att boka platsreservation, så det är bra att vara på plats i god tid på perrongen för att haffa en plats när tåget kommer in, särskilt om det är en stor resdag, t. ex. söndagar.
Mer läsning: Upptäck Camogli – Italiens oupptäckta badort
3. Portofinohalvön
Camogli har väldigt natursköna omgivningar – ett plus om man gillar att vandra. Från vår lägenhetsterrass blickar vi ut mot den bergiga Portofino-halvön som sträcker sig ut i havet söder om staden. Den klippiga udden är till stora delar helt obebyggd och väglös. Efter frukosten vandrar vi upp mot bergsbyn San Rocco som ligger strax ovanför Camogli. Den branta stigen passerar pastellfärgade gårdar med apelsin- och citronträd.
Uppe i byn pustar vi ut och äter medhavd lunch från Revello som sägs ha den bästa focaccian i hela Ligurien. De matiga mackorna slinker ner fint i kombination med sol och utsikt över Genuabukten. Vi passar också på att ta en kaffe på Dai Muagetti, en bar som byggts i en grotta strax utanför San Rocco. Deras uteservering är också ett populärt ställe för att ta en romantisk utsiktsdrink i solnedgången.
På Portofinohalvön finns en uppsjö av vandringsleder att välja mellan. Vi satsar på en stig som går längs havet ner mot udden Punta Chiappa. Halvvägs längs stigen passerar man den lilla kyrkan San Nicolò di Capodimonte från 1140.Vandringen är trevlig och strapatsrik och bjuder på hisnande utsikt över havet, även om barnen klagar lite när nedförsbacken vi hade på vägen ner plötsligt förvandlas till uppförsbacke på vägen tillbaka till San Rocco.
På kvällen äter vi middag längs den livliga strandpromenaden i Camogli medan vågorna stänker mot piren. Familjeägda La Camogliese är den mest välrenommerade restaurangen i Camogli och har klockren havsutsikt. Boka innan! De har även rum för uthyrning.
Vandringstips!
Ladda ner appen All Trails som ger förslag på vandringsleder i närheten och gör det svårt att gå vilse. Spana in appen här!
4. Santa Margherita & Portofino
Till närliggande staden Santa Margherita Ligure tar det bara 5 minuter med tåg från Camogli. Santa Margherita känns lite mer välputsad än Camogli – orten brukar kallas ”Port of Milan” på grund av att så många rika milanesare har sommarhus här. Men staden ger ett sympatiskt och avslappnat intryck, särskilt nu under försäsongen.
Att köra bil från Santa Margherita till Portofino är garanterat en vacker tur men rekommenderas inte på grund av de begränsade parkeringsutrymmena i sistnämnda stad. Bussar finns – men det är också fint att gå hela vägen till Portofino – så vi promenerar längs havet förbi stränder som fortfarande är okrattade och ofixade så här i början av säsongen.
Vid lunchtid pausar vi på en liten strand i Paraggi – en by med 16 invånare. Vi äter våra medhavda focaccia-bröd och tar resans första dopp i det kristallklara vattnet. Under högsäsongen är större delen av denna strand privat, och väl bemedlade badgäster pungar ut en smärre förmögenhet för att bada på strandklubben Paraggi’s Bagni Fiore med utsikt över en villa som ägs av Dolce & Gabbana. Efter Paraggi tar vi av på en skogsstig som löper ovanför bilvägen hela vägen till Portofino.
Portofino påminner en hel del om Capri. Precis som på den syditalienska ön är det osedvanligt mycket lyxbutiker i Portofino, och en simpel glasstrut kostar 7 euro. Vid restaurangen nära hamnen syns bilder på Berlusconi, Rod Stewart och Elton John, kändisar som gästat Portofino under sommaren.
Går man upp till den lilla kyrkan San Giorgio ovanför hamnen så är det dock svårt att inte charmas. Läget längst ute på den karga Portofinohalvön är verkligen vykortsvackert. Pastellfärgade hus och små jollar som guppar i det gröna vattnet. Man förstår varför orten har fått sin status som turistmagnet. Trots alla besökare så är Portofino fortfarande en vacker plats. Det är kul att ha sett den ikoniska semesterorten, men om det är något av dagens utflyktsmål som vi gärna återvänder till så är det Santa Margherita Ligure!
Tips! SVT-serien Hotel Portofino väcker reslust till Italien
5. Cinque Terre
LIguriens verkliga superstar är världsarvet Cinque Terre. De fem byarna söderut längs kusten har liksom Portofino blivit lite förstörda av all turism, men är man så i närheten känns det ändå som ett måste att besöka.
En man som spelar temat till filmen Gudfadern på dragspel möter oss när vi stiger av på perrongen i Corniglia, som är den minsta av alla de fem byarna i och den enda som inte ligger precis vid havet.
Att vandra är det bästa sättet att uppleva Cinque Terres natur och också ett sätt att slippa eventuell trängsel, eftersom de flesta turister stannar kvar inne i byarna. Efter att ha inhandlat dagens obligatoriska focaccia inleder vi därför dagens vandring som går till grannbyn Manarola via bergsbyn Volastra.
Turen är inte så lång, knappt 6 kilometer, men stigningen är brant och vi svettas rejält den första timmen innan det äntligen planar ut och vi befinner oss bland de terrasserade vinodlingarna som gjort Cinque Terre känt som ett världsarv. Här bland rankorna där det odlats vin i tusentals år pustar vi ut och njuter av lugnet, tystnaden och den enorma utsikten över havet. Visst hejar vi på en och en annan vandrare men det är långt från någon trängsel. Men så är det också tidigt på säsongen, sommartid är det garanterat folk även här uppe.
Stor guide: Cinque Terre – vandringar, hotell & restauranger
En galande tupp hälsar oss välkommen till pyttelilla bergsbyn Volastra där vi pausar för espresso och läsk. Sedan går det snabbt nedåt. Sista biten är den finaste sträckan på hela turen. Långt nedanför oss ser vi Manarola vars pastellfärgade hus sitter som ihopklistrade på en klippa.
Efter en brant nedstigning på slingrande stigar kommer vi till byns kyrka och fortsätter ner till hamnen för en aperitivo på Nessun Dorma. Satsa på en ost- eller charkbricka – det mesta är lokalproducerat och håller god kvalitet även om det med tanke på läget förstås råder överpriser.
För att ta tåget hem sedan går man genom en lång tunnel som leder ut till stationen som ligger precis vid havet. Av alla Europas tågperronger måste Manarola ha en av de vackraste! Konstaterar på vägen hem att vi inte blivit kollade på biljetter en enda gång under resan. Konduktörer lyser med sin frånvaro på italienska regionaltåg.
Bra att veta!
Nessun Dorma i Manarola är så populärt på grund av läget uppe på en hög klippa att man måste ställa sig i kö genom restaurangens app (sök på Nessun Dorma i App Store). Lite tramsigt, men utsikten över den pastellfärgade stadskärnan och badklipporna vid hamnen gör att det känns värt det.
6. Milano
Efter ett par härliga dagar vid Liguriens kust lämnar vi Camogli (som vi har fått lära oss uttalas Camolji) och tar morgontåget som går direkt till Milano. Detta är ett intercitytåg, lite snabbare än de vanliga regionaltågen. Här har man också platsreservation och konduktörer som kollar biljetter. Däremot är det sällan restaurangvagn ombord så ett tips är att ta med mat för säkerhets skull!
Efter ett kort stopp i Genua är vi ute på den platta Poslätten. 2,5 timmar efter att vi lämnat Camogli rullar vi in på Milano Centrale som måste vara en av Europas pampigaste tågstationer, ett veritabelt palats från 1930-talet.
Från Milano Centrale är det enkelt att ta sig vidare till resten av staden och vi tar tunnelbana ett par stopp till vårt hotell, som ligger i stadsdelen Brera. Hotel Milano Scala är inte det billigaste boendet i staden men har ett oslagbart läge nära katedralen och har fått flera utmärkelser för sitt ambitiösa miljöarbete.
Milano kallas ibland för ocharmig och oitaliensk, men staden känns faktiskt som en frisk fläkt jämfört med vackra men ack så turisttäta Florens. Alla städer som har spårvagnar får också en guldstjärna i min bok.
Stadsdelen Brera är härlig att strosa runt i, det vimlar av modebutiker, skräddade kostymer och slanka modell-lookalikes. Men efter en stund längtar vi efter mer jordnära miljöer och promenerar ner till Navilli Grande. Kvarteren kring Milanos kanaler är lite turistiga men aperitivo-stimmiga och trevliga en fredag eftermiddag. Här ser man till och med gondoler som glider förbi, precis som i Venedig.
Fler tips: 10 bästa tipsen i Milano – guide till en lyckad weekend
Middagen intas på Trattoria Madonnina en kort promenad från Navilli Grande. På den lugna uteserveringen på bakgården äter vi klassisk milanesisk husmanskost som osso buco med polenta och knallgul risotto milanese på rutiga dukar. När mörkret fallit vandrar vi genom den platta staden, förbi den upplysta katedralen och genom den glittrande affäresgallerian Vittorio Emanuele II.
En veckas tågluff går mot sitt slut och alla i sällskapet är överens om att Italien har levererat. Genom att resa runt med tåg hinner man också uppleva väldigt mycket olika saker på kort tid. Från kulturstäder och shoppingstråk till fotbollsmatcher och dramatiska naturupplevelser. Italien har något för alla. Min gissning är att det inte dröjer länge innan vi är tillbaka igen!
Tågtips!
Trenitalias app är väldigt bra för att kolla tider och priser på tåg. Vi bokade ofta biljetterna direkt i appen under resan, vilket kändes enklare än att använda automaterna på stationen. Går förstås att boka även på deras sajt trenitalia.com.
